Kommunen har som mÄl i samhÀllsbyggandet att förnya och förtÀta det bebyggda stadsomrÄdet. De vill fortsÀtta med stadsbyggandet bland annat lÀngs med BÀveÄn till Inre HamnomrÄdet. Kommunen vill Àven ha en blandad bebyggelse med bostÀder, verksamheter och service. Att förnya och förtÀta i befintliga omrÄden, i det hÀr fallet Inre hamnomrÄdet, leder dÀrför till korta avstÄnd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre HamnomrÄdet kommer centrum att utökas mot sydvÀst och dÀrmed fÄ större vattenkontakt.

Syftet med studien Àr att beskriva förskollÀrares förhÄllningssÀtt gentemot naturvetenskap och hur Àmnet kommer till uttryck i verksamheten. Respondenterna arbetar i en kommun i Norrbottens lÀn, med barn i Äldern 1-6. Metoden som har kommit till anvÀndning Àr kvalitativa intervjuer, som Àven har spelats in för att underlÀtta efterarbetet. Respondenterna har gett uttryck för hÄllbar utveckling och de traditionella Àmnena som kemi, biologi och fysik nÀr de vÀljer att beskriva hur de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. I hÄllbar utveckling Àr det frÀmst kÀllsortering och att tÀnka pÄ miljön som förskollÀrarna nÀmner.

Ett rörelsehinder inskrÀnker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande Àven pÄ social nivÄ. Dans Àr ett Àmne i skolan dÀr man interagerar och fÄr möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. FrÄgestÀllningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?FrÄgan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgÄr att dans, som fokuserar pÄ den funktionella kroppen, har förmÄga att fÄ de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att Ästadkomma i stÀllet för att lÀgga fokus pÄ funktionsnedsÀttningen. Det framkommer ocksÄ att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlÀrningsförmÄgan och kunskapsnivÄn höjs.

Ett rörelsehinder inskrÀnker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande Àven pÄ social nivÄ. Dans Àr ett Àmne i skolan dÀr man interagerar och fÄr möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. FrÄgestÀllningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?FrÄgan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgÄr att dans, som fokuserar pÄ den funktionella kroppen, har förmÄga att fÄ de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att Ästadkomma i stÀllet för att lÀgga fokus pÄ funktionsnedsÀttningen. Det framkommer ocksÄ att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlÀrningsförmÄgan och kunskapsnivÄn höjs.

Denna intervjubaserade uppsats undersöker skillnader och likheter av denpersonliga uppfattningen av begreppet effektivitet bland ett mindre antal personerinom en vinstdrivande organisation och en icke vinstdrivande organisation..

Uppsatsen handlar om hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun. Syftet med studien var att undersöka hur ansvarsfördelningen ser ut för hemlöshetsproblematiken, hur samverkan myndigheter emellan fungerar, mĂ€rkbara förĂ€ndringar i det preventiva arbetet med hemlösa, och vilken definition av hemlösa som anvĂ€nds i Östersunds kommun. Studien genomfördes med forskningsintervjuer. Studiens undersökningsgrupp bestod av SocialtjĂ€nstchefen, SocialnĂ€mndsordförande, Boendesociala gruppen och med kroninspektörer frĂ„n Kronofogdemyndigheten i Östersunds kommun. Studiens slutsatser Ă€r att kommunen har det yttersta ansvaret (men det Ă€r hyresvĂ€rdarna som bestĂ€mmer vilka som skall vrĂ€kas) och följer Socialstyrelsens fyra definitioner av begreppet hemlös, samverkan sker mellan samtliga intervjupersoner och hyresvĂ€rdarna.

AbstraktUppsatsens titel: Vad anser studenter vara en attraktiv stad? ? En undersökning om vad UmeĂ„ bör göra för att behĂ„lla studenter efter avklarade studier. Seminariedatum: 2009-06-02 Ämne/kurs: Företagsekonomi C / Kandidatuppsats, 15 poĂ€ng  Författare:     Johan Pillay : 82.07.26             Paul Kushch : 87.01.06  Handledare: Yvonne Von Friedrichs Nyckelord: marknadskommunikation, platsmarknadsföring, tillhörighet, varumĂ€rke, teorier om kreativitet, studenter och liknande begrepp. Syfte: VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att skapa förstĂ„else för hur UmeĂ„ kommun kan uppnĂ„ gynnsam tillvĂ€xt genom att fĂ„ högskolestuderande vid UmeĂ„ universitet att stanna kvar i UmeĂ„ efter avklarade studier.  Metod: Vi har nyttjat en omfattande pilotundersökning med enkĂ€ter för att utifrĂ„n den genomföra vĂ„r huvudstudie. Denna genomfördes med hjĂ€lp av tre fokusgrupper i vilka vi hade 90 minuter lĂ„nga gruppsamtal med Ă„tta personer i vardera. UtifrĂ„n svaren vi fick i fokusgrupperna skapade vi tvĂ„ enkĂ€ter som Ă€ven de initialt testades med vardera en pilotstudie.

The purpose of this thesis is to through brand communication and Red Bull?simage examine how they position themselves as leaders on the Swedish energydrink market. We chose relevant theories within buzz marketing, word ofmouth, sampling and events. Our method of preference was quantitativequestionnaires which we spred through email to students at the LinneausUniversity and other social networks such as Facebook and blogs. Our empiricalstudy is based on our questionnaires and information about Red Bull.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vilka vÀrden ett konsultbolag bör kommunicera, för att attrahera entreprenörer i etablering- och uppstartsfasen. Metod: PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genom för vÄr uppsats relevanta respondenter. SekundÀrdata har frÀmst baserats pÄ vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur. Teoretiska perspektiv: Vi har baserat vÄr teori utifrÄn relationsmarknadsföring, image och imageförÀndringsteori och Àr kompletterad med konsult-klientrelationsteori samt teori rörande entreprenörers behov och personliga egenskaper. Empiri: PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med Malmö Nyföretagarcentrum, professorn i entreprenörskap Hans Landström samt entreprenörer i etablerings- och uppstartsfasen.

Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring leksaker; vad de tar hÀnsyn till vid inköp, vilka leksaker barnen bör ha och Àven hur de förhÄller sig till barnens egna leksaker.För att finna svar pÄ ovan nÀmnda frÄgor har vi bedrivit studier av sÄvÀl svensk som utlÀndsk litteratur. Vi har Àven genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollÀrare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes pÄ plats pÄ respektive enhet.Med litteraturens hjÀlp har vi mÄlat upp en bild av hur leksaker har figurerat i ett historiskt perspektiv. I arbetet gÄr det Àven att lÀsa om hur pedagoger anvÀnder sig av leksaker och hur dessa leksaker kan pÄverka barn.Det gÄr inte att ge ett entydigt svar pÄ frÄgan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade pÄ en hel del skilda tankar.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

Aim: The aim of this essay is to study the work of an alcohol company?s (Pernod Ricard) corporate social responsibility and how this work is being communicated to the company?s stakeholders. Furthermore I aim to describe the profile of the specific company, in other words how they wish their stakeholders to experience the company. I will then compare this profile with the image of how the interviewed stakeholders actually perceive the corporate social responsibility activities. Are there any differences?Material/Method: Together with literature and document studies, a qualitative method has been used and four focus group interviews with a total of 16 stakeholders have been conducted.Main results: The main results from the focus group interviews showed that the stakeholders appreciated corporate social responsibility work that focuses on the protection of young people.

Titel: Ta för Dig av Eslöv! - Ett svenskt perspektiv pÄ platsutveckling.Beskrivning: Kandidatuppsats inom programmet Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg.Författare: Sandra Friberg, Kristin Holmqvist och Cajsa Moberg.Handledare: Filippa SÀwe och Hervé Corvellec.Datum: 2008-05-29. Eslöv har lÀnge fÄtt dras med epitetet ?Sveriges trÄkigaste stad? som under Ärtionden pÄverkat mÀnniskors image av platsen. PÄ grund av trenderna mot ökad kommersialisering, mobilitet och homogenisering, har det aldrig tidigare varit sÄ viktigt för platser att differentiera sig frÄn varandra och upprÀtthÄlla en positiv image. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur en liten, svensk kommun kommunicerar ut sina differentierings-strategier för att pÄverka sin image i positiv riktning.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att studera sjÀlvbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frÄgestÀllningar: Vad har pÄverkat före detta missbrukare i utveckling av sjÀlvbilden? Vilken betydelse har uppvÀxt och relationer haft för utveckling av sjÀlvbilden? Hur har missbruket pÄverkat hur individerna definierar sig sjÀlva?För att besvara dessa frÄgor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om sjÀlvbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens pÄverkan av utanförskap och erkÀnnande.

Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling dÀr subkulturella grupper fÄr plats i det offentliga rummet. Arbetet beskriver en studie frÄn Malmö som exemplifierar underifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehÄller intervjuer med representanter frÄn tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjÀnstemÀn inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov stÀlls mot kommunens beredskap, bemötande och förÀndringsbenÀgenhet. UtifrÄn en litteraturstudie jÀmförs dessa lokala arbetssÀtt med generella framgÄngsfaktorer nÀr det gÀller tillÄtande attityder inom stadsplanering. Resultatet frÄn litteraturstudien visar att en stad tjÀnar pÄ en dynamisk utveckling dÀr en mÄngfald uttryck och rörelser fÄr ta plats.