Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ett företags utbud av egenmärkta varor påverkar företagets image, samt imagens överensstämmelse med företagets profil. Vi vill i vår undersökning gå djupare in på om kunderna upplever att kedjornas EMV ger dem ett mervärde, vilken image kunderna förknippar med livsmedelskedjorna och deras egenmärkta varor, samt om det finns ett gap mellan den faktiska imagen och företagets profil. Metod: För att lättare kunna applicera våra teorier har vi valt att arbeta med två fallföretag, och då ICA och Coop är två av de största aktörerna på livsmedelsmarknaden valdes just dess två företag. Vår uppfattning är att det är lättare att se tydliga mönster i konsumtion och beteende om man studerar två företag som har stor kundmedvetenhet, vilket vi anser att ICA och Coop har. De empiriska studierna består av en kvantitativ enkätundersökning med 50 slumpmässigt utvalda respondenter, samt två kvalitativa intervjuer med EMV- ansvariga på ICA och Coop.

This study has it´s beginning in the term corporatization and what the consequences will be for the Swedish athletic club, after the implementation of it. The corporatization among the athletic clubs is a very up-to-date-topic after the ?Riksidrottsförbundets? approved the new law constitution in 1999, that gives the athletic clubs the opportunity to change their legal form. We want to create an image that explains the situation in the two athletic clubs we choose for our study. This image helps us to give examples of how the corporatization will affect them.

En översiktsplan är ett strategiskt politiskt dokument om byggande, mark- och vattenanvändning samt hushållning med naturresurser. Översiktsplanen beskriver inriktningen för långsiktig utveckling av kommunens fysiska miljö, vägleder, vid konkreta beslutstagande om mark- och vattenområdens användning samt redovisar hur hänsyn till riksintressen och miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken tas. 2007 startade kommunen ett arbete med att ta fram en långsiktig vision för Luleå kommuns framtid vilket resulterade i ett visionsdokument ?Vision Luleå 2050? som beskriver strävan mot ett önskvärt (?idealt?) tillstånd och blev godkänt av kommunfullmäktige 2008. Med strävan efter medvetna val inför framtiden påbörjade kommunen ett stegvist arbete med konkretisering av Visionen.

Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ?Skola för hållbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur företag genom annonsens uppbyggnad kan påverka sin image. En kvalitativ studie har genomförts genom insamling av primärdata. Annonser från tre företag valdes ut, varpå semistrukturerade intervjuer genomfördes med såväl företrädare för företagen som sexton respondenter. Studien visar att konsumenters tidigare kunskap och erfarenheter påverkar deras utvärdering av annonser. Annonser som uppfattas som mainstream kan både vara något positivt och negativt.

Hälsoturism har funnits i tusentals år, men just träningsturism är en turismgren som har växt fram i ettsnabbt tempo och fortsätter öka i populariteten bland resenärer. På grund av den växande popularitetenär det ett ämne som ska uppmärksammas mer i turismbranschen, och forskas om, för att utveckla enförståelse för marknadssegmentet träningsturister. Av denna anledning har jag valt att studera svenskaturisters motiv till träningsresor och även undersöka betydelsen av träningsresans destination iköpprocessen.Studien utgår ifrån tre kvalitativa djupintervjuer med erfarna träningsturister, samt av kvantitativaenkätundersökningar med svenska turister. Den kvalitativa metoden används för att undersökaträningsturisters åsikter om destinationens betydelse vid valet av träningsresa, men även för att kunnastudera oberoende variabler till resemotiven. Den kvantitativa metoden undersöker turisters intresseoch resemotiv till träningsresa, och betydelsen av destinationen vid prioritering av resemotiv på ettkvantifierbart sätt.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur nyetablerade modeföretag kan arbeta med sin identitetsmix för att kommunicera en individualistisk modeimage. Vi har gjort en fallstudie av ett ungt, svenskt modeföretag samt intervjuat fyra återförsäljare inom branschen. Slutsatserna är att ett modeföretag genom sin identitetsmix kan arbeta med att synas i rätt sammanhang, förmedla en känsla av unikhet och professionalism kring företaget, kontinuerligt förnya sin produktlinje samt värna om sin image för att inte överexponeras..

Genom litteraturstudier följt av en semiotisk analys av bildmaterial från turismnäringen, Riksantikvarieämbetet och kulturvårdssektorn i Norrköpings kommun är syftet med detta arbete att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv sker i bilder och genom bildspråk. Bildmaterialet består av bilder ifrån broschyrer, kataloger, foldrar, hemsidor och arkiv. Uppsatsen utforskar på ett handgripligt sätt hur turismen använder bilder av kulturarv för att framställa och marknadsföra en destination, i synnerhet det industriella kulturarvet Norrköpings Industrilandskap. Uppsatsen tar ner teoretiska begrepp som bildproduktion, bildbruk och bildtolkning till en hanterbar nivå och undersöker hur dessa tar sig i uttryck inom turismen, men också inom kultursektorn genom att jag i uppsatsen talar om två bildpraktiker; turism- och kulturarvsbilder. Syftet med detta är att visa på hur kulturarv kan tillämpas i bild, men också att jämföra vilken roll industrilandskapet får i dessa bilder..

International research has shown that through the involvement of the school library and the school librarian in the daily school work with the pupils, the pupil´s learning can be increased and reading comprehensions significantly improved.One purpose of this master`s thesis is to study the school librarian as a brand, representing the school library as well as the school librarian and whether there is a correlation between different comprehensions of the professional role of the school librarian. This is done by examining whether there is a difference between a specific librarian´s own perception of their professional role, compared to the image of the school librarian among teachers and principals working in the same school district and by comparing the profile the school librarian expresses with the image that is conveyed through communications via webpage, written and oral information given on services and competences provided by the school librarian and work carried out by her.A difference of comprehension of the school librarian´s competence and work, could be part of an explanation as to why the correlation between the involvement of school librarians in the school work and the improved learning achievements of the pupils has not resulted in the expected measures, regardless of the investments in school librarians and school libraries. The school librarians´ school identity could be difficult to establish. Whether or not the profiles and images of the professional role are consistent with each other is a much more manageable purpose which could go a long way of explaining the circumstances of the school libraries.That is the reason why we have examined whether the comprehension the school librarians have of themselves corresponds with the idea/ conception/ image conveyed to their surroundings, and with the idea/conception/image encompassed by people in their immediate surroundings..

Sekretessbelagd.

Idag är det allt viktigare att en kommun har en väl fungerande rekryteringsprocess. Det har utvecklats ett mer strategiskt tänk med väl utarbetade planer för hur rekryteringen skall gå till. Detta för att kunna säkerställa att rätt person anställs till rätt plats då en felrekrytering kan orsaka lidande både för personen och organisationen.Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med rekrytering samt få en distinkt uppfattning om hur deras utarbetade arbetsprocess för rekrytering har tillämpats på förvaltningarna.Datainsamlingen till denna uppsats har skett via nio semistrukturerade intervjuer som skett med personer anställda på kommunen med någon form av tjänst som innefattar personalarbete samt att de har insyn i förvaltningens rekryteringsarbete. Som hjälp till att förstå organisationsformer och arbete inom personalarbete har teorier inom bland annat New Public Management, Max Webers byråkrati samt Elton Mayos Human Relationsskola studerats och har även varit till hjälp vid tolkning av resultatet.Resultatet visade att Luleå kommuns upprättande av riktlinjer för rekryteringsarbetet har varit välfungerande även om det finns förbättringsområden som skulle kunna förstärka deras rekryteringsprocess ytterligare. Förvaltningarna anställer till största del rätt person till rätt plats och arbetar utifrån de centralt utgivna riktlinjer som finns..

This study examines the differences between Bosnia and Herzegovina?s, Montenegro?s and Croatia's tourism development after the Civil War in the 1990s. In particular, this essay is about the town Neum, which is the only Bosnia and Herzegovina destination on the Adriatic, splitting the Croatian coast in two. Through information from books, the internet and interviews I´ve tried to find out why Neum is a special place to visit and how it differs from other destinations on the Adriatic coast. One of the findings is that many are not aware of Bosnia and Herzegovina having a small, but still, part of the Adriatic.

Surrogate boycotts are highly threatening for corporations in terms of both economical cost and image damage. All corporations are due to our globalized environment and increased stakeholder fragmentation gradually more risking to become victims of surrogate boycotts, which of nature is hard if not impossible to predict and prevent. Corporations are generally recommended to build clear and strong corporate identities, which should be reflected in their most important stakeholders, as this will secure minimum damage on the corporate image.Even a surrogate boycott situation can have positive effects on corporations, especially in terms of image, as such situation increases the brand involvement and thereby make it possible for corporations to connect with important stakeholders on an emotional level..

Plats är ett väletablerat verktyg inom marknadsföringsteori och har under senare år legat till grund för forskning som undersöker försäljningsställets påverkan på olika variabler inom konsumentbeteende. Parallellt med denna utveckling har också nya teorier inom låginvolverat beslutsfattande utvecklats, däribland teorin om signalbaserat beslutsfattande. Teorin utgår från den oinvolverade konsumenten som fattar köpbeslut utifrån en temporär uppsättning av signaler som presenteras vid köptillfället. Som ett resultat av att beslutsfattandet utgår från en tillfällig signaluppsättning anses ingen långsiktig struktur för beslutsfattandet existera, utvärderingen kan istället skilja sig mellan olika köptillfällen. Med utgångspunkt i denna notis ämnar denna studie beskriva hur dimensionen plats påverkar betydelsen av signaler vid låginvolverat beslutsfattande.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien är genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nätundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i många anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, då namnet stundtals associeras med frukostflingor. Gällande kultur visar det sig att K special är en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. Både tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn på livet och människors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.