I detta arbete kommer ni få ta del av hur fyra verksamma pedagoger beskriver musik och musik som ett språkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet är att studera hur pedagoger beskriver musik som språkutvecklande verktyg i det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta syfte är sedan utformat till två frågeställningar. Varför musik som språkutvecklande verktyg är viktigt ämne, är av den anledningen att den är avgörande för barnets hela språkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom när vi läste om det Uddén (2004) skriver angående musiken inom lärarutbildningen.

Patienter som väntade på en operation kände ofta oro och ångest och studier visade att förutom att skapa obehag för patienten, försämrades återhämtningen postoperativt. Tidigare studier har visat att musik har god effekt som oro och ångest dämpare. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt ge svar på om musik kan lindra oro och ångest dygnet innan operation. Studien grundades på tre frågeställningar: kan musik minska den upplevda oron och ångesten dygnet innan operation, kan musik minska fysiologiska symtom skapade av oro och ångest dygnet innan operation, om möjligheten att välja musik påverkar effekten av interventionen? Nio studier granskades utifrån frågeställningarna.

Denna kandidatuppsats handlar om minnet och dess begränsningar. Den ligger till grund för och beskriver mitt upplägg med min examenskonsert. Föreställningen kommer att innehålla element som kan kopplas till minne, tid och medvetande. Utgångspunkten kommer att vara våra begränsningar att uppleva viss typ av musik i sitt originaluppförande. Jag har valt utgångspunkt i dronemusik som jag anser att jag skapar med mina ljudlandskap.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur ämnesintegrering i musik och svenska påverkar lärande och lärandemiljöer, samt musiklärares uppfattningar om hur detta kan främja elevers lärandeprocesser i grundskolans yngre åldrar.Den teoretiska utgångspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på att begreppsliggöra språket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklärare, samt en djupintervju med en forskare inom ämnet. En fenomenografisk analys har använts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta ämnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat påvisar att det finns många främjande egenskaper i detta arbetssätt för språkliga och musikaliska lärprocesser, då språk och musik ingår i ett odelat samspel. Detta försvåras dock av rådande ämneshierarki..

I det här arbetet har jag analyserat hitlåtar för att utvecklas som låtskrivare. I min metod lyssnade jag på och analyserade musik och resultatet blev tre färdigskrivna poplåtar. .

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter använder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnå välbefinnande, Att uppnå känsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smärta, Att träna och bibehålla fysiska funktioner, Att träna och bibehålla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lättillgängligt och bra medel i behandling samt att det gick att använda för de flesta patientgrupper.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana män, vid löpning på löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd ansträngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjärtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt självförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt självförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio män i åldrarna 18-30 år i ett laktattröskeltest på löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivåer. Under testerna undersöktes laktat, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning. Ansträngingen skattades efter borgskalan.

I det här arbetet har jag analyserat hitlåtar för att utvecklas som låtskrivare. I min metod analyserade och lyssnade jag på musik. Resultatet blev tre färdigskrivna poplåtar..

Musik är en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs på morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller språklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mån förskollärarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att främja elevernas lärande, samt på vilket sätt de talar om musikens potential. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats, vilka är: ?Hur använder lärarna musik i förskoleklass för att främja lärandet? samt ?På vilket sätt talar de för studien utvalda förskollärarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frågor används en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare i varierande åldrar, kön och år som verksamma förskollärare i förskoleklass har intervjuats.

Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Ända sedan filmens och senare tv-spelens uppkomst har musik varit en stor del av den upplevelse mediet vill förmedla. Musiken har i dessa sammanhang tjänat en rad olika syften där gemensamt varit att berika upplevelsen för betraktaren. Det här arbetet grundar sig i om musik i olika tempo kan ha någon undermedveten påverkan på spelares prestationsförmåga. Exempelvis om det finns skillnader i hur många poäng spelaren lyckas samla i ett visst spelmoment samt om det går att se skillnader i spelarens reaktionstid och precision beroende på vilken musik hen lyssnar till. Resultatet av undersökningen visar tendenser till att tempot i musiken påverkat spelarna i sitt utförande, men det är svårt att fastställa den egentliga orsaken..

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkät för att ta reda på hur några elever förhåller sig till musik och musikundervisning. Enkäten tar upp elevers förhållande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkät har sedan använts för att genomföra en undersökning av tre klasser i år sex. Enkäten har utformats utifrån vald litteratur, som bland annat tar upp hur människan förhåller sig till musiken, hur vi påverkas av musik samt hur barn påverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik är viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förändras för att passa eleverna bättre.