This paper aims to find out what lex Sarah is and how the process looks like when it comes to the investigation, from reporting to registration to the IVO, the inspection of health and social care. Who investigates, the objective of the lex Sarah and how many cases of reports that comes to registration from the year between 2010-2014. Which legal consequences it can be for an employee who has been notified is investigated also. Previous research only deals with freedom of speech, criticism and the complaint goes to the asset, and because of that, this paper focuses on individual cases where employees ' perception of a lex Sarah-registration gives a psychosocial approach. The paper is limited to a municipality where statistics are retrieved and a comparison at a national level is performed.

The valleys southwest of Storuman has been exploration targets for sulfide mineralizationslike the Laisvall Pb-Zn deposit since the late 1900 when several mineralized boulders wherefound. No previous glaciogeological survey has been made. This report focus on thedirections of local paleoiceflows and glacial transportation in the area of Skikkisjön, thelocation of the westernmost mineralized boulder, found in 2010. The aim of this study hasbeen to create a picture of the glaciogeological evolution of the area in order to determinatepossible hostrock areas. My results suggest that the geomorphology and transportationoccurred during a western icedivide located in the nearby mountainrange.

Syfte: I november Är 2010 avskaffas revisionsplikten i Sverige för mindre företag. Med den utgÄngspunkten grundar sig studien i att studera och identifiera de nya förutsÀttningarna pÄ revisionsmarknaden efter att revisionsplikten avskaffats.Metod: Uppsatsen Àr inriktad i ett kvalitativt perspektiv. Empirin som samlats in via personliga intervjuer utgÄr frÄn teori om revisionspliktens avskaffande, frÄn EuropanivÄ till den svenska lagen, för att sedan mynna ut i en analys och en slutsats.Resultat & slutsats: Undersökningen pÄvisar att sÄvÀl större som mindre revisionsbyrÄer har haft kundförluster, men bara i enstaka fall och har inte pÄverkat byrÄerna i nÄgon större utstrÀckning. Studien Àr för tidigt ute för att se nÄgon radikal förÀndring. .

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I den hÀr rapporten undersöks med utgÄngspunkt frÄn empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning pÄ Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker Àven för vilka tidshorisonter som effekten Àr starkast, samt vilken pÄverkan transaktionskostnader och riskjustering har pÄ överavkastningen. Resultatet visar pÄ en statistiskt sÀkerstÀlld överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingÄtt i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt sÀkerstÀlld överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder pÄ 3-6 mÄnader, vilket Àr inom det intervall pÄ 3-12 mÄnader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie.

SamhÀllsorientering Àr en huvudsaklig ÄtgÀrd som ingÄr i den senaste politiken kring integration av nyanlÀnda invandrare som började gÀlla december 2010. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka framstÀllningen av nyanlÀnda invandraren i svensk integrations politik utifrÄn samhÀllsorienteringen. För att kunna uppfylla syftet har det offentliga dokument som gÀllande samhÀllsorienterings politik mellan 2008-2011 analyserat. Uppsatsen vilar pÄ postkolonial teoretiska respektive diskurs teoretisk- och metodologiska ansatser. Den huvudsakliga slutsatsen som uppsatsen kom fram till Àr det att det nyanlÀnda invandraren bemöts hÄrdare krav utifrÄn svenska vÀrderingar för att integrera till det svenska samhÀllet.

Personer med funktionsnedsÀttningar stöter ofta pÄ hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dÄlig skyltning eller belysning. Detta i sin tur pÄverkar individens förmÄga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhÀllet. En pilotversion av ett kartlÀggningsinstrument anvÀndes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skÄnsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes pÄtrÀffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta pÄ relativt fÄ miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgÀnglighet och dÀrmed Àven pÄverka aktivitet och delaktighet positivt.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

I den hÀr rapporten undersöks med utgÄngspunkt frÄn empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning pÄ Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker Àven för vilka tidshorisonter som effekten Àr starkast, samt vilken pÄverkan transaktionskostnader och riskjustering har pÄ överavkastningen. Resultatet visar pÄ en statistiskt sÀkerstÀlld överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingÄtt i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt sÀkerstÀlld överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder pÄ 3-6 mÄnader, vilket Àr inom det intervall pÄ 3-12 mÄnader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie.

This study aims to explain the Stuxnet-attack against Iran in 2009-2010 by using the IR-theory of structural realism. By doing so the theory also faces the challenge of the impact of the information revolution on security and international relations. The structural realism that is at hand is that of Kenneth Waltz and his Theory of International Politics from 1979.The study reaches the conclusion that Waltzs focus on the structure of the international system and the distribution of capabilities applies well to the case of Stuxnet as a cyber attack. The creators of the sophisticated Stuxnet, USA and Israel, also indicates that when it comes to this certain aspect of the information revolution and IR, states seem to still be the main actor. Finally the character of one of the major features of the Stuxnet-attack; the internet, is shown to have an anarchic structure that fits well as an extension of the realist view of the international system..

I LÀroplanen för förskolan 98 rev 2010 stÄr det att ett jÀmstÀlldhetsarbete ska genomsyra verksamheten men forskning visar att man fortfarande behandlar flickor och pojkar olika. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ en förskola arbetar med genus och se om det uppstÄr nÄgra dilemman i arbetet. Studien har gjorts pÄ en förskola i en mindre kommun i SkÄne. Metoden som vi anvÀnder oss av Àr kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet i vÄr studie visar att personalen sÀger sig arbeta genusmedvetet och materialet pekar Àven pÄ att det rÄder ett klimat pÄ förskolan dÀr barnen utmanar de stereotypiska könsmönstren.

Denna uppsats syfte Àr att ta reda pÄ hur hur den vertikala maktdelningen har sett ut i Ryssland mellan 1991 fram till 2004. De frÄgestÀllningar som uppsatsen Àmnar besvara Àr hur den vetikala maktdelningen har sett ut under denna period samt om det ha funnits federalistiska och/eller enhetstaliga drag under denna tid. Det som framkommit gÀllande detta Àr att det vid Är 1991 rÄdde en inneboende konflikt mellan centrum och regionerna. Detta Àr ett federalistiskt drag. den hade att göra med att regionerna hade börjat krÀva mer sjÀlvstÀndighet frÄn centralmakten.

Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvÀrlden, ville jag göra en fallstudie, dÀr jag utvÀrderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhÄllandevis litet bibliotek ? det i VÀnnÀs ? dels för att fÄ ett överskÄdbart material, men Àven dÄ budgeten brukar var snÀvare pÄ mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur sÄvÀl brukarnas synvinkel ? finns de titlar som de vill ha ? men Àven ur bibliotekets syn ? finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade Àven att undersöka om det fanns nÄgon klar skillnad pÄ nyttjarna i avseende pÄ kön och Älder.