I augusti 2008 utspelades ett litet, men betydelsefullt krig mellan Ryssland och Georgien. Ryssland vann kriget övertygande, men ändå beordrades en nästan total omstrukturering av de ryska väpnade styrkorna. Den nya idén var att initiativ och beslutsfattning skulle tryckas ned på brigad- och bataljonchefer och mycket pekar på ett införande av manöverkrigföring på den taktiska nivån, likt länderna i väst. I den här uppsatsen undersöks vilka förutsättningar som fanns för ett eventuellt införande av manöverkrigföring på den taktiska nivån. Med utgångspunkt i just manöverteorin genomförs en fallstudie av Rysslands senaste reguljära krig, Georgienkriget.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om ryssladsspecifik räntevolatilitet smittar av sig på de baltiska staterna. Efter den asiatiska krisen 1997 är contagion ett av det mest debatterade ämnena inom internationell finansiell ekonomi och definieras som kriser som smittar av mellan regioner. Metod: 1998 utförde Sebastian Edwards en studie baserat på en bivariat GARCH-modell där han undersökte om volatilitet i den korta räntan sprids från Mexico till Argentina och Chile. Jag följer Edwards (1998) metoder för att undersöka om Baltikums räntevolatilitet är påverkad av rysslandsspecifik volatilitetsspridning. Resultat: Med bristande tillgång till långa tidsserier för emerging markets kan jag inte påvisa någon volatilitetsspridning.

In this essay we map and evaluate obstacles and problems that can occur during the establishment of international companies in Russia. This is done by investigating Swedish companies, which are established in Moscow and Saint Petersburg. We used secondary and primary data from books, previous surveys, reports, articles and the Internet. We also interviewed the following companies: Alfa Laval, Kockum Sonics AB, Höganäs Keramik, Skanska, Assa Abloy, Advakom, AnoxKaldnes, Lindab, Delovoj Peterburg, HL-Display and also a journalist from the Swedish Radio.Most of the problems named by the interviewees were similar, but some differences were also found. The differences were primarily found in the ranking of importance between the different problems.

Målet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstående ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det är en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa två politikers tal, med särskild hänsyn till det persuasiva, bedrägliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta på de retoriska grepp de använder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgång av västvärldens retorik, fram till idag och visar på vart inom detta breda fält den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

Uppsatsen behandlar hur den ryska televisionen behandlas av den ryska staten och vilken betydelse detta fått för yttrandefriheten i Ryssland. Uppsatsen fokuserar på tiden mellan president Putins första och andra presidentval (1999-2000). Den ryska staten har under denna tid kritiserats från många håll då den statliga kontrollen över televisionen kraftigt ökat. Uppsatsen försöker reda ut hur detta ökade statliga inflytande påverkat mediaföretagen och hur detta i sin tur påverkat den nyhetsbevakning den ryska allmänheten fått ta del av. Uppsatsen ger också en historisk beskrivning av hur televisionen förändrats från Sovjetunionens fall fram till idag.

Uppsatsen syftar till att bidra mot ökad förståelse för användandet av Air Power i olika miljöer.Uppsatsen strävar efter att belysa på vilket sätt man har nyttjat högteknologisk Air Power för atterhålla optimalt operativt övertag samt att undersöka vilka risker det eventuellt har inneburit.Detta uppnås genom att studera tre konflikter under 1990-talet och se hur man har använt sig avAir Power och titta på vilken effekt detta har haft. Det primära syftet är alltså att undersöka omhögteknologi är fördelaktigt att använda i olika nivåer av konflikter, eller om avsevärda nackdelarvisar sig.Uppsatsen syfte har också varit att identifiera hur de insatser som genomförts med dominerandeAir Power har påverkat och påverkas av teknologiska utvecklingsskillnader mellan länder.Då all krigskonst handlar om hur man nyttjar sina förutsättningar på bästa sätt blir det logiskasteget att en mindre teknologiskt utvecklad fiende kan göra högteknologisk krigföring ineffektiv.Följande hypotes prövas under arbetet: Högteknologisk Air Power är effektivt även vidasymmetrisk krigföring och vid lågintensiva konflikter.Resultatet ur studien visar att det finns både positiva och negativa effekter. De mest framträdandefördelarna är att teknologin medger flexibelt nyttjande och korta omloppstider, underlättarsamarbete och innebär vidare att ett högt tempo kan hållas genom operationen.Och nackdelarna är att det visar sig vara relativt enkelt att försvara sig under lång tid med småenkla resurser, detta kan visa sig svårhanterat för den politiska nivån. Resultatvärderingen avinsatta medel sker änsålänge alldeles för långsamt.En högteknologisk angripare gör fienden rörligare vilket i längden innebär svårigheter för denegna beslutshanteringen..

Sammanfattning: Vilka är trenderna i den ryska doktrinutvecklingen under 2000-talet och hur kan dessa karaktäriseras? De ryska doktrinerna vänder sig inte primärt till operativ verksamhet utan är deklaratoriska till innehåll och omfattning och ska tolkas som signaler till omvärlden. Rysslands doktrinutveckling påverkas i stor omfattning av omvärldshändelser där retoriken i början av decenniet indikerar en stor oro för ett försvagat FN, vilket härleds till bl.a. Nato intervenering i f.d. Jugoslavien utan FN- mandat.Rysslands geostrategiska läge indikerar ett dilemma då hoten mot Rysslands säkerhet får en omfattande beskrivning i doktrinerna.

Våren 2007 offentliggjorde USA planerna på att upprätta ett missilförsvar i Polen och Tjeckien som ett skydd mot missilangrepp från Iran. Från Ryssland blev reaktionen mot planerna kraftfull. Retoriken från Moskva påminde om kalla krigets dagar. Vilka är de bakomliggande orsakerna till denna starka reaktion? Syftet med studien är att undersöka vilka orsaker, såväl externa som interna, det är som styr den ryska inställningen.

Syftet med uppsatsen är att göra en historiografisk studie om hur relationerna mellan Ryssland och Tjetjenien beskrivs i internationell samhällsvetenskaplig facklitteratur. Avsikten med uppsatsen är inte att undersöka orsakerna till konflikten, utan att analysera författarnas sätt att beskriva motsättningarna. Undersökningen koncentrerar sig på perioden under 1900-talet från oktoberrevolutionen fram till utbrottet av det första tjetjenska kriget 1994. Uppsatsens teoretiska ram bygger på Klas-Göran Karlssons typologi över fem historiebruk, sådana som: vetenskapligt, existentiellt, moraliskt, ideologiskt och icke-bruk av historien. Som stöd till den här teorin använder vi den hermeneutiska metoden, som hjälper att tolka texter.

Mitt arbete handlar om mötet mellan rysk konstruktivism och science fiction. Detta har jag gestaltat i ett textilt rum inspirerad av science fictionkarraktären Doktorn ur Doctor Who. Doktorn är en utomjording av en långt mer utvecklad art och från en mer avancerad civilisation än människorna, som reser i tid och rum i sitt tids-och rymdskepp TARDIS. Jag har designat ett rum som är min textila tolkning av TARDIS innersta. Arbetet kretsar kring tankar om gestaltning av en flerdimensionalitet som bara kan anas, inte ses eller förstås.

This essay presents a comparative analysis of five Swedish translations of three Russian poems: The twelve (??????????) written by Alexander Blok, Requiem (???????) written by Anna Akhmatova and End song (????? ?????) written by Marina Tsvetayeva. The introductory readings of the Swedish translations texts are combined with a parallel reading of the Russian original. In addition to the primary literature I execute readings of secondary literature concerning the Russian, modernistic context, the poets? biographies and the translator?s commentaries concerning the working process of translation.

Sibirisk lärk (Larix sibirica och Larix sukaczewii) är ett snabbväxande barrträd som odlats i Sverige i mer än 100 år. Trots det finns det få studier angående dess potential i Sverige och dessutom visar studierna på skilda resultat. Med data från bestånden med sibirisk lärk i Siljansfors försökspark, har höjdutveckling och tillväxt studerats. Med detta kandidatarbete avsågs att fastställa sambandet mellan medelhöjd och beståndets totala volym, ta reda på om den sibiriska lärken slutar växa på höjden vid 80 års ålder samt ta reda på när den årliga löpande tillväxten sjunker under den årliga medeltillväxten. Totalt ingick elva avdelningar med sibirisk lärk, som var mellan 48-94 år, i studien. Genom regressionsanalyser har samband mellan aktuella variabler skapats och analyserats. Resultatet gav att sambandet mellan medelhöjd (m) och total beståndsvolym (m3sk/ha) följer regressionsekvationen: Total beståndsvolym = - 73,3 + 13,1 medelhöjd + 0,386 medelhöjd2 Resultaten var att lärken inte slutar att växa på höjden vid 80 års ålder, snarare tycks höjdtillväxten inte avstanna förrän efter 90 år.

This study concerns the complete oeuvre by the British author Helen Zahavi: Dirty Weekend (1991), True Romance (1994), and Donna and the Fatman (1998). Her novels are here read as a trilogy dealing with the dialectics of gender and violence in 20th century discourse, drawing on theories of how the construction of subjects is produced by power, of the relation between power and sexuality.The heroines of Zahavi?s novels try their best to move about in a world where their freedom of movement is limited to their female identity. In Dirty Weekend the protagonist tries to shoot her way out, claiming revenge on every man that is forcing himself upon her. She gains some freedom of movement by refusing subordination, but does not really change the order of power.

Abstrakt I den här uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med åtanke av att ytterst få västerländska bedömare förmådde förutse en rysk intervention på Krim. Samt att på ett bredare plan analysera svårigheterna med att förutse militära interventioner.  För att ge en sådan förklaring används en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala källor där nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom det har studerats.

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden.