The topic of this essay is the strategic importance of the Golan Heights during the period 1967-1973, specifically targeting the following questions;-          Why were the heights strategically important?-          What are the gains of either of the states in controlling the Golan Heights?A theoretical framework based on Jerker Widén´s and Jan Ångström´s Militärteorins grunder (The fundamentals in Military Theory) and its chapter regarding the strategic context will be used as an analytical framework.The framework has been applied on the specific conditions of the Golan Heights during a given and limited period of time; stretching from 1967 to 1973, however, the study will not deal with the war of attrition in 1970 as the impact on the Golan Heights and the surrounding geographical strategically important area was limited if at all. The two wars waged during this particular time are used in an attempt to give a somewhat objective picture of the strategic importance of the area.The conclusions are that the importance of the Golan heights during the selected period was significant as the Golan Heights provided a ?strategic lock? both ways and provides a favourable area to deploy artillery, intelligence and surveillance sensors..

Målet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstående ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det är en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa två politikers tal, med särskild hänsyn till det persuasiva, bedrägliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta på de retoriska grepp de använder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgång av västvärldens retorik, fram till idag och visar på vart inom detta breda fält den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

Uppsatsen behandlar hur den ryska televisionen behandlas av den ryska staten och vilken betydelse detta fått för yttrandefriheten i Ryssland. Uppsatsen fokuserar på tiden mellan president Putins första och andra presidentval (1999-2000). Den ryska staten har under denna tid kritiserats från många håll då den statliga kontrollen över televisionen kraftigt ökat. Uppsatsen försöker reda ut hur detta ökade statliga inflytande påverkat mediaföretagen och hur detta i sin tur påverkat den nyhetsbevakning den ryska allmänheten fått ta del av. Uppsatsen ger också en historisk beskrivning av hur televisionen förändrats från Sovjetunionens fall fram till idag.

Sammanfattning: Vilka är trenderna i den ryska doktrinutvecklingen under 2000-talet och hur kan dessa karaktäriseras? De ryska doktrinerna vänder sig inte primärt till operativ verksamhet utan är deklaratoriska till innehåll och omfattning och ska tolkas som signaler till omvärlden. Rysslands doktrinutveckling påverkas i stor omfattning av omvärldshändelser där retoriken i början av decenniet indikerar en stor oro för ett försvagat FN, vilket härleds till bl.a. Nato intervenering i f.d. Jugoslavien utan FN- mandat.Rysslands geostrategiska läge indikerar ett dilemma då hoten mot Rysslands säkerhet får en omfattande beskrivning i doktrinerna.

Våren 2007 offentliggjorde USA planerna på att upprätta ett missilförsvar i Polen och Tjeckien som ett skydd mot missilangrepp från Iran. Från Ryssland blev reaktionen mot planerna kraftfull. Retoriken från Moskva påminde om kalla krigets dagar. Vilka är de bakomliggande orsakerna till denna starka reaktion? Syftet med studien är att undersöka vilka orsaker, såväl externa som interna, det är som styr den ryska inställningen.

Syftet med uppsatsen är att göra en historiografisk studie om hur relationerna mellan Ryssland och Tjetjenien beskrivs i internationell samhällsvetenskaplig facklitteratur. Avsikten med uppsatsen är inte att undersöka orsakerna till konflikten, utan att analysera författarnas sätt att beskriva motsättningarna. Undersökningen koncentrerar sig på perioden under 1900-talet från oktoberrevolutionen fram till utbrottet av det första tjetjenska kriget 1994. Uppsatsens teoretiska ram bygger på Klas-Göran Karlssons typologi över fem historiebruk, sådana som: vetenskapligt, existentiellt, moraliskt, ideologiskt och icke-bruk av historien. Som stöd till den här teorin använder vi den hermeneutiska metoden, som hjälper att tolka texter.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka tre andraspråkselevers situation på gymnasiet. De tre eleverna kommer från Afghanistan, och deras hemspråk dari är en dialekt av persiskan. En fråga var huruvida interferens från hemspråket kunde märkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra fråga var på vilken nivå elevernas läs- och begreppsförståelse låg, och en tredje gällde vilka uppfattningar de hade om att lära sig svenska och att studera på gymnasiet. Slutligen söktes svar på hur lärare kan stödja eleverna i deras språkutveckling och därmed också i deras kunskapserövrande.Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att få veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jämförelser med persiskan.

Mitt arbete handlar om mötet mellan rysk konstruktivism och science fiction. Detta har jag gestaltat i ett textilt rum inspirerad av science fictionkarraktären Doktorn ur Doctor Who. Doktorn är en utomjording av en långt mer utvecklad art och från en mer avancerad civilisation än människorna, som reser i tid och rum i sitt tids-och rymdskepp TARDIS. Jag har designat ett rum som är min textila tolkning av TARDIS innersta. Arbetet kretsar kring tankar om gestaltning av en flerdimensionalitet som bara kan anas, inte ses eller förstås.

This essay presents a comparative analysis of five Swedish translations of three Russian poems: The twelve (??????????) written by Alexander Blok, Requiem (???????) written by Anna Akhmatova and End song (????? ?????) written by Marina Tsvetayeva. The introductory readings of the Swedish translations texts are combined with a parallel reading of the Russian original. In addition to the primary literature I execute readings of secondary literature concerning the Russian, modernistic context, the poets? biographies and the translator?s commentaries concerning the working process of translation.

Sibirisk lärk (Larix sibirica och Larix sukaczewii) är ett snabbväxande barrträd som odlats i Sverige i mer än 100 år. Trots det finns det få studier angående dess potential i Sverige och dessutom visar studierna på skilda resultat. Med data från bestånden med sibirisk lärk i Siljansfors försökspark, har höjdutveckling och tillväxt studerats. Med detta kandidatarbete avsågs att fastställa sambandet mellan medelhöjd och beståndets totala volym, ta reda på om den sibiriska lärken slutar växa på höjden vid 80 års ålder samt ta reda på när den årliga löpande tillväxten sjunker under den årliga medeltillväxten. Totalt ingick elva avdelningar med sibirisk lärk, som var mellan 48-94 år, i studien. Genom regressionsanalyser har samband mellan aktuella variabler skapats och analyserats. Resultatet gav att sambandet mellan medelhöjd (m) och total beståndsvolym (m3sk/ha) följer regressionsekvationen: Total beståndsvolym = - 73,3 + 13,1 medelhöjd + 0,386 medelhöjd2 Resultaten var att lärken inte slutar att växa på höjden vid 80 års ålder, snarare tycks höjdtillväxten inte avstanna förrän efter 90 år.

This study concerns the complete oeuvre by the British author Helen Zahavi: Dirty Weekend (1991), True Romance (1994), and Donna and the Fatman (1998). Her novels are here read as a trilogy dealing with the dialectics of gender and violence in 20th century discourse, drawing on theories of how the construction of subjects is produced by power, of the relation between power and sexuality.The heroines of Zahavi?s novels try their best to move about in a world where their freedom of movement is limited to their female identity. In Dirty Weekend the protagonist tries to shoot her way out, claiming revenge on every man that is forcing himself upon her. She gains some freedom of movement by refusing subordination, but does not really change the order of power.

I uppsatsen undersöks pronomen som kan brukas könsneutralt och omskrivningar som brukas i stället för dessa pronomen i åsyftning av en könsneutral referent (personbeteckning). Materialet som undersökts är 20 studentuppsatser, varav innehållet i 12 har ett genusperspektiv. Jag har utgått från att följande varianter har används i uppsatserna: pronomen som han och hon, dubbla pronomina: ex han/hon, det determinativa pronomenet den, reflexiva pronomen, demonstrativa pronomenen som denne/denna, indefinita pronomen, 2:a pers. personliga pronomen, pluralisformer, metonymier, upprepning av personbeteckningen, synonym till personbeteckningen, växling från singularis till pluralis, tilltal, infinitiv, passiv och substantivering.I regel brukas pronomen som han eller hon om det går att utläsa ur kontexten att en personbeteckning innefattar majoriteten män respektive kvinnor. Dessa är i grunden inte könsneutrala men kan brukas som sådana.

Abstrakt I den här uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med åtanke av att ytterst få västerländska bedömare förmådde förutse en rysk intervention på Krim. Samt att på ett bredare plan analysera svårigheterna med att förutse militära interventioner.  För att ge en sådan förklaring används en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala källor där nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom det har studerats.

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden.

 Denna uppsats undersöker två läroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskämnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som behandlas är följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa båda läroböcker? Då läsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsätts läsaren då vara antingen man eller kvinna, eller har detta inte någon betydelse? Hur förhåller sig resultaten till läroplanens mål om jämställdhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hämtats från det fält som kallas diskursanalys. Såsom den utformats i detta arbete kan metoden närmast beskrivas som en kvalitativ närläsning av materialet. Resultatet visar på att båda läroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts än det kvinnliga.