Sökresultat:
284 Uppsatser om Rykte - Sida 19 av 19
Svenska börsnoterade bolags utlämning av miljöredovisning
Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott Rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat.
Värmebehandlat trä ur ett produktperspektiv
I Norrbotten produceras tall, gran och björk, vilka den senaste tiden har
stått inför en hård konkurrens, eftersom träslagen är ljusa till färgen och
därför blivit omoderna. I Finland finns en teknik som genom att
värmebehandla virke i upphettad ånga, förändrar egenskaperna hos virket, som
t.ex. dess färg, dimensionsstabilitet och beständighet. Då infinner sig
frågan om våra träslag, med förändrade egenskaper, kan konkurrera med
importerat ädelträ, impregnerat trä och de svenska mörka träslagen som ek
och valnöt?
Uppdraget är att ta reda på hur man producerar värmebehandlat trä (VBT).
Att bo mellan grannar eller främlingar
Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan människor samt relatera det till bostadssegregations problematik. Genom att välja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebär inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken från en annan synvinkel har bara bekräftat för mig att denna verklighet som rör frågor kring segregation i boendet är både invecklad och mångfacetterad. Mitt beslut att välja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förståelse av detta perspektiv och därmed kasta ett annat ljus på problematiken.
Informationsgivningen på aktiemarknaden : - Särskilt vid offentliga uppköpserbjudanden och due diligence-undersökningar
Värdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vårt samhälle då många affärer görs där och betydande belopp omsätts. De marknader där man omsätter kapital och risk är indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus här ligger på aktiemarknaden. På denna marknad, som även kallas riskkapitalmarknaden, omsätts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgärdas av ett rikt regelverk som består av lagreglering, självreglering och etik. Syftet med dessa regler är att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmänheten ska kunna känna förtroende för den.
Barnets bästa i asylärenden : Om tolkning och tillämpning i den svenska asylprocessen
Värdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vårt samhälle då många affärer görs där och betydande belopp omsätts. De marknader där man omsätter kapital och risk är indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus här ligger på aktiemarknaden. På denna marknad, som även kallas riskkapitalmarknaden, omsätts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgärdas av ett rikt regelverk som består av lagreglering, självreglering och etik. Syftet med dessa regler är att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmänheten ska kunna känna förtroende för den.
KARLSLUND : EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde
Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.
KARLSLUND - EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde
Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet
fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas
under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?.
Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya
bostadsområdena.
Underskottsavdrag - reglering enligt 40 kapitlet Inkomstskattelagen
Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning.
Att upptäcka Mellanstaden : En studie av stadens ytterområden med Kristiansta som exempel
Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.
Att upptäcka Mellanstaden - En studie av stadens ytterområden med Kristiansta som exempel
Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens
identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas
intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen
samt stadens historiska bakgrund.
I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens
mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga
faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av
bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större
inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel
företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.
Södra Hamnen- en stadsdel i Helsingborg, Handbok i fysisk planering
Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka.
Södra Hamnen-en stadsdel i Helsingborg, Handbok för fysisk planering
Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka.
Södra Hamnen- en stadsdel i Helsingborg, Handbok i fysisk planering
Sammanfattning
Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska
placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna
till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den
anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka.
Södra Hamnen-en stadsdel i Helsingborg, Handbok för fysisk planering
Sammanfattning
Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska
placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna
till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den
anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka.