SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistik, EKL 361, VT 2007Författare: Malin Claesson, Jessica Rosengren, Josefine Stangnes & Jessica SteenHandledare: Åsa GustafssonTitel: Kundtillfredsställelse i åkeribranschen -skillnader mellan transportköpares förväntningar och transportleverantörens utförda tjänstProblemdiskussion:På grund av den höga konkurrenssituation som råder i den svenska åkeribranschen krävs att företag lägger stor vikt vid att säkerställa kvalitetsegenskaper vid leverans av transporttjänster. För att företaget ska vara konkurrenskraftigt krävs inte bara att möta kundens önskemål utan även att överträffa deras förväntningar. Det är viktigt att identifiera de serviceelement som är betydelsefulla för kunderna i dess specifika bransch och anpassa sin tjänst därefter. Uppfylls inte de förväntningarna som kunden har upplever denne att kvaliteten hos transporttjänsten är bristfällig. Den skillnad som kan uppstå mellan kundens förväntningar på tjänsten och transportleverantörens utförande av tjänsten blir därmed en viktig faktor för transportleverantören att identifiera och eliminera.Problemformulering:Vilka skillnader föreligger mellan transportköparens förväntningar samt transportleverantörens utförande av tjänst?Vilket inbegriper följande delfrågor: vilka förväntningar har transportköparen på tjänsten? och vilka kvalitetsegenskaper karakteriserar transportleverantörens tjänster?Syfte:Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader mellan transportköparens förväntningar och transportleverantörens erbjudna tjänst.Teori:I teorin presenteras tre modeller för kundtillfredsställelse som använts i studien; gapmodellen, SERVQUAL och kanomodellen.Empiri:Det empiriska materialet presenteras utifrån de tre triader som studerats, genom en sammanställning av de intervjuer som utförts med transportköpare, transportsäljare och transportutförare.

Definition av goodwill enligt IFRS/IAS 2005: ?Goodwill som förvärvas i ett rörelseförvärv kan ses som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och heller inte redovisas separat.??I företagsekonomiskt hänseende är goodwill det immateriella värde som representeras av ett företags namn och Rykte, varumärke, kundkrets etc. Goodwillen utgör då skillnaden mellan företagets verkliga värde och värdet enligt balansräkningen. Om ett bolag köper ett annat representerar goodwillen det övervärde som utgörs av skillnaden mellan koncernens anskaffningsvärde på aktierna och marknadsvärdet på tillgångar och skulder i dotterbolaget vid förvärvstillfället.?Bakgrund och problem: Från och med år 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU följa det internationella redovisningsorganet International Accounting Standards Boards (IASB) rekommendationer.

SyfteDetta arbete tar sin utgångspunkt i det problematiska miljonprogramsområdet Fisksätra och Stena Fastigheters AB arbete för att minska segregation, brottslighet, omflyttning och den höga andelen hushåll med sociala/ekonomiska problem. Detta arbete är viktigt pga. de kostnader, såväl ekonomiska som mänskliga, som omger det. Kostnader som påverkar både bostadsbolag och samhälle. Syftet är att jämföra de litterära idéer och modeller som finns för att göra ett problembostadsområde bättre med Stena Fastigheters empiriska arbete.

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt Rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning.

SyfteDetta arbete tar sin utgångspunkt i det problematiska miljonprogramsområdet Fisksätra och Stena Fastigheters AB arbete för att minska segregation, brottslighet, omflyttning och den höga andelen hushåll med sociala/ekonomiska problem. Detta arbete är viktigt pga. de kostnader, såväl ekonomiska som mänskliga, som omger det. Kostnader som påverkar både bostadsbolag och samhälle. Syftet är att jämföra de litterära idéer och modeller som finns för att göra ett problembostadsområde bättre med Stena Fastigheters empiriska arbete.

Fondmarknaden har vuxit stadigt under ett flertal år vilket har resulterat i att en allt större del av befolkningen placerar sitt sparande i fonder. Samtidigt som fondermarknaden har vuxit har även intresset för etiska och samhällsmässiga aspekter blivit allt mer utbrett. Detta har resulterat i nya sparandeformer där fondmarknaden har anammat investerares värderingar och skapat socialt ansvarsfulla investeringar (Socially Responsible Investment, SRI) fonder som inkluderar dessa i sina investeringsstrategier.Tidigare forskning angående den aktiva förvaltningen av fonder har försökt utröna vilka faktorer som påverkar förvaltarnas val av tillgångar. En av de starkast påverkande faktorer är flockbeteende där förvaltare tar investeringsbeslutet utifrån andra förvaltare istället för privat information. Detta har särskild betydelse för SRI-fonder då dess investerare inte enbart väljer fonder utifrån avkastning utan även till följd av individens värderingar.

Bakgrund & problem: Med en värld under ständig förändring har miljöfrågor på senare tid fått en allt större roll i samhället och debatter. Med miljöredovisningen och miljöledningssystem kan företag kommunicera med kunderna och förbättra sitt Rykte och varumärke genom att visa sin attityd gentemot miljöfrågor. Många småföretag väljer Göteborgs Stads miljödiplomeringsverktyg som ett alternativ till det dyrare och mer avancerade ISO 14001. Men vilka ekonomiska påföljder får en miljöcertifiering på företaget? Tidigare studier inom ämnet har gjorts om hur individer eller grupper upplever eller förhåller sig till miljödiplomeringen.

När företag ska besluta var man ska etablera sin verksamhet finns det en rad olika lokaliseringsfaktorer som spelar in: bland annat närhet till marknader och andra företag, platsens kostnad och infrastruktur, tillgång till rätt arbetskraft, statlig påverkan samt företagsklimat och livskvalitet. Angered, som är Göteborgs mest segregerade stadsdel, har en väldigt hög arbetslöshet och få arbetstillfällen inom den privata sektorn. För arbetssökande i segregerade bostadsområden är närhet till arbetsmarknaden viktigt för chanserna till att få jobb och Angered behöver därmed göras mer attraktivt för företag.Den här studiens syfte var att undersöka hinder och drivkrafter för lokalisering av arbetstillfällen inom den privata sektorn i Göteborgs segregerade stadsdel Angered. Uppsatsens frågeställningar var:1. Vilka är de främsta orsakerna bakom bristen på arbetstillfällen inom den privata sektorn lokaliserade i Angered?2.

För att bemöta den allt hårdare konkurrensen inom byggbranschen har NCC Komponent börjat utforska nya möjligheter för att öka konkurrenskraften. Ett av de viktigaste områdena enligt NCC Komponent är inköp eftersom priset på byggnadsmaterial har stigit snabbare än huspriserna under de senaste åren. Som ett led i satsningen på inköp har nya marknader utanför Europa undersökts. Den kinesiska marknaden har identifierats som extra intressant och inledande arbete för att hitta lämpliga produkter har påbörjats. Det är viktigt att NCC Komponent är medvetna om att import utanför den europeiska gemenskapens gränser medför större krav på inköpen.

Många industriföretag har ett stort rekryteringsbehov av personal som passar in i verksamheten och kan axla ansvaret i tillverkningsindustrin efter alla de människor som nu går i välförtjänt pension efter många år på industrigolven runt om i vårt land. Det krävs stor teoretisk förståelse i kombination med tekniskt kunnande på hög nivå för att få godkända betyg vid utgången av gymnasieutbildningen vid industriprogrammet. Marknadsföringen för olika gymnasieprogram och skolor kan göra det svårt för många elever att fokusera och välja utefter sina egna förutsättningar och krav tack vare den ökade valfriheten. Är eleven strategisk och har någon att bolla sina tankar med har han eller hon i regel lättare än de elever som saknar någon form av support från hemmet eller från sin närmaste omgivning. Detta att välja rätt till gymnasieutbildningen kan vara väl så förvirrande för en tonåring då det på senare år finns ett bredare och mer omfattande utbud att ta ställning till än det gjort tidigare.

Denna studie har vuxit fram ur den uppdelning som vi anade fanns inom PR-världen, mellan forskare och yrkesverksamma både i definition och utövande. Detta anade vi genom att vi kunde se olika svenska författare använda olika begrepp och ibland också likställa dem med PR. Detta tror vi kan bidra till en rörig bransch med dålig kategoritillhörighet, att det blir en otydligt avgränsad yrkeskategori. Med uppdelning menas i detta fall svårigheten att enas om en definition och ett begrepp. Detta var något som Harlow redan 1976 anande då han vid det tillfället fann 472 olika definitioner av PR.

Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder.

CE-märkning av produkter blir allt vanligare i Europa. I stort sett alla produkter kan CE-märkas. En av dessa produkter är ballast, det vill säga berg- och grusmaterial. Det finns många olika användningsområden för ballast, men framförallt är det en viktig komponent i asfaltbeläggningar, betong och som väg- och järnvägsmaterial. Säkerhets- kraven på dessa typer av ballast är höga, vilket har medfört att ett antal nya europeiska kravstandarder har utvecklats.

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen.

Konkurrenssituationen på den svenska transportmarknaden är i dag hård. Det är därför viktigt för en ny aktör att bygga upp ett transportsystem som är bättre än sina konkurrenters. Under hösten 2005 startade OnRoad sin satsning på den svenska inrikesmarknaden. Satsningen är ett samarbete mellan tio företag inom transportbranschen och syftar i att skapa ett nätverk för inrikes lastbilstransporter.Syftet med det här arbetet var att planera linjetrafiken mellan hubbarna i detta nätverk. Nätverket består av 19 hubbar från Malmö i söder till Luleå i norr.