Internkommunikation är en konstant del i varje organisation eftersom alla människor på något sätt kommunicerar. Forskning har visat att internkommunikation på många sätt kan öka en organisationens lönsamhet, förutsatt att den är väl fungerande och inkluderar alla anställda. Tydliga instruktioner och direktiv för alla delaktiga parter är två grundförutsättningar. Dessa anvisningar och förtydliganden kallas meta-kommunikation. Mitt syfte har varit att undersöka hur sådan kommunikation hanteras i en platt organisationsstruktur utan tydliga chefspositioner, vilket leder till oklarhet gällande vem som ska ge dessa direktiv. En instrumentell fallstudie där syftet är att granska en specifik händelse eller organisation utfördes med bostadsbolaget KBAB som undersökningsobjekt.

Examensarbetet utfördes på företagets produktionsanläggning, där det produceras kundspecifika butiks- och restauranginredningar i mindre skala. Företaget har expanderat snabbt och relativt nyligen startat upp sin produktionsanläggning, vilket innebär att det finns goda förutsättningar för en god och mycket gynnsam framtida produktion men företaget är inte riktigt där än. Brister i både kommunikation, projektledning och konstruktion kan ses som några av grundorsakerna till de egentliga stora problemen i och under produktion.Syftet med examensarbetet är att analysera och kartlägga grundorsakerna till detta, samt ta fram förbättringsförslag som kan leda till att uppnå de framtida målen.Några förbättringsförslag har arbetats fram med hjälp av olika Lean verktyg, några exempel på dessa är rutiner och mallar för konstruktion. Dessa förslag har även testats på skarpa projekt och gett goda resultat både under projektets gång men även i efterhand vid utvärdering..

För att bli framgångsrik idag måste en organisation kunna ta tillvara på och förändra sig utifrån de förutsättningar som omvärlden erbjuder. Genom att organisera sin verksamhet i projekt skapar organisationer bra förutsättningar för detta. I dagens moderna multiprojektorganisationer är det många organisationsmedlemmar som bollar med flera projekt samtidigt. Att byta ut alla etablerade rutiner mot ständigt ökade krav kan i längden vara ganska slitsamt. En stimulerande och motiverande arbetsmiljö kan då bidra till att minska de påfrestningar som lätt uppstår i en multiprojektorganisation.

I och med den tillväxtprognos som Göteborgs Stad har så kommer även godstransporterna attöka. Syftet med studien är därför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjälp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framställas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. Tillvägagångssättet har bestått av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production är ett produktionssystem och synsätt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess två huvudprinciper är att företagen alltid ska respektera människor och sina medarbetaresamt ständigt jobba med förbättringar för att bli så effektiva och produktiva som möjligt.Förbättringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att därefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat är häpnadsväckande hur ineffektiva vissa transporter är.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsäkerheten, både nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en påverkan på patientsäkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa områden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsäkerheten.Metoden baseras på Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. Utifrån artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem områden.Resultatet visade på fem områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerhet: (1) Arbetsledning och patientsäkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivå (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan känner till vilka områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerheten eftersom det är en sjuksköterskas ansvar att stärka patientsäkerheten genom att motverka risker som äventyrar den..

Syftet med den här studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av patienter med feber. Designen som användes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar på en medicinavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Informationssäkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras av kommuner, med fokus på den administrativa verksamheten. Metoden som används är en kvalitativ studie baserad på intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillräckligt skydd för flera områden men också att det finns områden med brister främst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning där kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgängliga standarder. Som en del av arbetet presenteras även ett antal förbättringsförslag bland annat relaterade till utbildning av användare och ansvariga, som kan användas av kommunerna.

Syftet med vår uppsats är att få fördjupade kunskaper om hurbiståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever och betraktar våld inära relationer bland äldre utifrån sin profession. Internationell forskningvisar att en av fyra äldre riskerar att utsättas för våld och att många fallaldrig upptäcks. Vår undersökning har en hermeneutisk ansats och är avdeskriptiv karaktär. Vi har valt en kvalitativ metod med induktiv ansats.Insamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuerdär fem biståndshandläggare delger sina upplevelser och erfarenheter.Studiens material analyserades därefter med hjälp av tidigare forskning,socialkonstruktionism och ålderism. Några av slutsatserna från vår studieär att de fem informanterna uttrycker svårigheter dels i att upptäcka våldet,dels i att ta upp frågan som kan vara känslig eller att man säkert vill fåbekräftat att det verkligen förekommer våld innan det förs på tal..

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förväntningar styr ökade krav på god vård. Arbetet i hälso- och sjukvården är kunskapsintensivt och i ständig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och återkoppling. Detta sätter fokus på ledarskap och lärande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hälso- och sjukvården, om lärandestyrt förbättringsarbete.

Bakgrund: Språklig Snabbedömning (SB) är ett språkligt bedömningsmaterial framtaget för att på kort tid (< 1 h) kunna bedöma ett flertal språkliga förmågor. Användningen är utbredd i Västerbottens läns landsting men den praktiska användningen av bedömningsmaterialet har inte undersökts systematiskt.Frågeställning: Är resultaten av Språklig snabbedömning jämförbara med resultaten från bedömningar gjorda med normerade språkliga bedömningsmaterial?Metod: Data samlades in från arkiverade testmaterial för att kunna göra jämförelser mellan SB och kompletterande test. Totalt ingick 62 barn i undersökningen. Analysen genomfördes kvantitativt och kvalitativt genom att undersöka rankingen i olika material samt detaljgranska skillnader och likheter i upptäckta språkliga fel.Resultat: Den kvalitativa utvärderingen av SB visar att materialet ger resultat som ligger i linje med normerade test.

I och med den tillväxtprognos som Göteborgs Stad har så kommer även godstransporterna attöka. Syftet med studien är därför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjälp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framställas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. Tillvägagångssättet har bestått av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production är ett produktionssystem och synsätt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess två huvudprinciper är att företagen alltid ska respektera människor och sina medarbetaresamt ständigt jobba med förbättringar för att bli så effektiva och produktiva som möjligt.Förbättringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att därefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat är häpnadsväckande hur ineffektiva vissa transporter är.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vårdpersonalen på ett äldreboenderesonerar kring äldres behov av aktivitet och social samvaro. I arbetet undersöks hurvårdpersonalens rutiner ser ut och hur social samvaro och aktivering prioriteras för deäldre. Jag använt mig av tidigare forskning, semistrukturerade intervjuer och tre teorier ?disengagemangsteorin, aktivitetsteorin och signifikanta andra för att svara påfrågeställningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med tre personer som arbetar på ettäldreboende fann jag att respondenternas svar överensstämmer med tidigare forskningbeträffande att aktivering och social samvaro är viktigt för de äldre.

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?överväga? och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Fårproduktion är en av de djurgrenar som ökar mest, i antal djur till slakt, i Sverige idag. En ökad produktion ställer högre krav på smittskydd och åtgärder för att förhindra smittor att komma in i besättningen. Förekomsten av en smitta i en besättning kan vara den avgörande faktorn för lönsamheten. Dessutom kommer det i framtiden, i allt större utsträckning, ställas allt högre krav från allmänheten på producenterna rörande smittskydd med tanke på de senaste utbrotten i världen av fågelinfluensa och liknande sjukdomar.Vi har i vårt arbete undersökt smittskyddstänkandet hos fårklippare i Sverige idag och frågat ut några av dem om deras hygienrutiner. Detta har skett genom telefonintervjuer av enkätkaraktär.