Sökresultat:
1961 Uppsatser om Rutiner för samordning - Sida 65 av 131
FörÀndring av ekonomistyrning ur ett institutionellt perspektiv: en fallstudie av en underleverantör i fordonsindustrin
Den globala fordonsindustrin möter en av de största nedgÄngarna i modern tid. Fordonsindustrin Àr en av de absolut största branscherna med en lÄng kedja av företag och mÀnniskor som Àr direkt och indirekt involverade i utvecklingen och tillverkningen av nya fordon. Att vara en underleverantör i fordonsindustrin Àr en mycket tuff uppgift Àven nÀr tiderna Àr goda. Men hur pÄverkar rÄdande marknadssituation en underleverantör? Syftet med studien Àr att ur ett institutionellt perspektiv, undersöka hur ekonomistyrningens regler och rutiner pÄverkas av en radikal förÀndring i omgivningen, hos en underleverantör i fordonsindustrin och hur detta samspelar med företagets strategi.
Organdonation : - en utmaning för sjuksköterskor
SAMMANFATTNING:Bakgrund: I Sverige rÄder det bristpÄ organ. Fler möjliga donatorer inom intensivvÄrden kan fÄngas upp omsjuksköterskor har mer kunskap, rutiner och bÀttre arbetsfördelning. Det Àr enutmaning för sjuksköterskor att nÀrma sig den sörjande familjen och frÄga omsamtycke. Detta krÀver kunskap i kommunikation vid mellanmÀnskliga möten.Syfte: Att beskrivasjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation.Metod: En systematisklitteraturstudie dÀr 14 artiklar inkluderades varav 7 kvalitativa och 7 kvantitativa.Artiklarna har granskats utifrÄn Willman, Stoltz och Bahtsevanis mall.Databaserna Cinahl och PubMed har anvÀnts för artikelsökning. Artiklarna Àretiskt godkÀnda.Resultat: Resultatet har analyseratsenligt Lundman & Graneheim.
Utförande av och uppfattningar om postoperativ vÀtskebalans inom ortopedisk vÄrd : En interventionsstudie
SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors dokumentation och uppfattning om dokumentation av vÀtskebalans vid postoperativ vÄrd pÄ en ortopedisk vÄrdavdelning före och efter ett undervisningstillfÀlle.Metod: Studien som genomfördes var en kvantitativ interventionsstudie med en enkÀtundersökning och journalgranskning. Interventionen bestod av undervisning i Àmnet vÀtskebalans. EnkÀtundersökningen genomfördes före och efter utbildningen med 11 respektive 8 deltagare. Före och efter utbildningen granskades 60 patientjournaler (n=120).Resultat: EnkÀtundersökningen visade att sjusköterskorna och undersköterskorna ansÄg att arbetet med vÀtskebalans var viktigt för patienten, men en förÀndring i avdelningens rutiner var önskvÀrd. Ingen förÀndring i uppfattningen om arbetet med vÀtskebalans kunde ses hos sjuksköterskorna och undersköterskorna efter utbildningen.
Nya Göta Ălvbron
Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.
Perifer venkateter : risken för flebiter relaterat till anvÀndandet
InlÀggning av perifer venkateter (PVK) Àr en vanlig rutin inom sjukvÄrden. Det ingÄr i sjuksköterskans arbetsuppgifter att lÀgga in PVK, övervaka och dokumentera omvÄrdnaden av patient som har en PVK. Den vanligaste komplikationen i samband med PVK Àr flebit. Symtomen pÄ flebit Àr lokal rodnad, ömhet och svullnad som kan strÀcka sig lÀngs kÀrlet och som vid palpation kan kÀnnas hÄrt. Flebit delas in i mekanisk, kemisk, bakteriell och postinfusionsflebit.
PÄ VÀg ? om frÀmjandet av kollektivtrafik
LÀngre resor har blivit nödvÀndiga för att klara av vardagslivet och bilen upplevs ofta som överlÀgsen kollektivtrafiken vilket gjort att Sverige idag Àr ett samhÀlle prÀglat av bilism. Detta pÄverkar miljön negativt och bidrar till en ökad trÀngsel. Kollektivtrafiken Àr en viktig del i att motverka dessa problem. Syftet med denna uppsats har mot bakgrund av detta varit att undersöka hur kollektivtrafiken kan frÀmjas för att locka fler resenÀrer med avseende pÄ ett antal pÄverkandefaktorer.Kollektivtrafiken i Sverige Àr under förÀndring i och med en ny kollektivtrafik lag som trÀder i kraft Är 2012 dÄ Àven kommersiell kollektivtrafik kommer att tillÄtas. I Göteborg införs dessutom trÀngselskatter Är 2013 och stora satsningar pÄ kollektivtrafikens infrastruktur kommer att genomföras framöver inom ramen för det VÀstsvenska paketet.
Barns koncentrationsförmÄga : betydelsen av verksamhetens utformning och gruppstorlek i förskolan
VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.
Musik och dans som komplementÀr omvÄrdnadsÄtgÀrd hos patienter med demens : en systematisk litteraturstudie
Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.
Ett sjukhus digitala lÀkemedelshanteringssystem ? designförslag för att undvika felmedicinering
Varje Är sköter Karolinska Universitetssjukhuset cirka 1,6 miljoner patientbesök och det Àr mycket viktig att patienten fÄr rÀtt vÄrd. Men tyvÀrr enligt Karolinska Universitetssjukhuset kvalitetsbokslut 2012, pÄvisas det att nÀstan var tredje ordination Àr felaktig, allt frÄn preparat och styrka till dosering. För hantering av lÀkemedel anvÀnder sig Karolinska Universitetssjukhuset av det digitala patientjournalsystemet Take Care i nuvarande lÀge. För att förhindra att det blir fler felaktiga ordinationer, har detta examensarbete undersökt de olika problemen utifrÄn slutanvÀndarna, alltsÄ lÀkarna och sjuksköterskorna som har med lÀkemedelssystem som de anvÀnder idag att göra. För att ta reda pÄ de olika problemen, gjordes ett antal olika undersökningar, bland annat fÀltstudier, intervjuer, en enkÀt och genomgÄng av avvikelserapporter.NÀr undersökningarna hade genomförts, föreslogs olika designlösningar som fungerar som rekommendationer av vad systemet bör ha med hÀnsyn till anvÀndbarheten, och samtidigt ge Karolinska Universitets sjukhus en viss kompetens om vad som behövs begÀra frÄn leverantören.
FörsÀkringskassan: Om rehabiliteringskedjan och tidsbegrÀnsningarna i sjukförsÀkringen pÄverkar ohÀlsotalet
Under senaste Ären har den nya sjukförsÀkringen debatterats flitigt i svensk media. Införandetav en rehabiliteringskedja och tidsbegrÀnsningar i försÀkringen som innebÀr ett nytt sÀtt atttÀnka och förhÄlla sig till grundstenarna till vÄrt vÀlfÀrdssystem har bidragit till oro ochosÀkerhet bland de försÀkrade, FörsÀkringskassans kunder.Regeringens mÄl med förÀndringen Àr att minska ohÀlsan i Sverige och man vill nÄ en merförutsÀgbar och rÀttssÀker försÀkring genom tidsbestÀmd rehabiliteringskedja ochtidsbegrÀnsningar för sjukpenning och sjukersÀttning. Uppsatsen utreder vad som hÀnt med depersoner som fÄtt maximal ersÀttning frÄn FörsÀkringskassan samt utreder hur ohÀlsotalet harutvecklats under perioden 2002-2010. Har FörsÀkringskassan nÄtt de mÄl som regeringenavsett och beror utvecklingen pÄ rehabiliteringskedjan och tidsbegrÀnsningarna i försÀkringen.Resultaten visar att FörsÀkringskassan i princip har nÄtt mÄlet för ohÀlsotalet som stadigtminskat sedan 2003. Minskningen av ohÀlsotalet Àr Àven större frÄn och med 2008 till 2010,jÀmfört med tidigare Är.
Inkludering i skolan : LÀrares meningsskapande för möjligheter och förutsÀttningar till inkludering i skolan
Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, Àven kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullstÀndigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder pÄ att den utbildning slutanvÀndarna fÄr och ett kontinuerligt ifrÄgasÀttande av organisationens vÀrderingar, Àven kallat double-loop learning (DLL), pÄverkar organisationens möjlighet till en fullstÀndig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie pÄ olika företag inom detaljhandeln, alla anvÀndare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstÄ vid en ERP-implementation.
Medicinering av AD/HD - en lösning eller risk för ökade sociala problem? : Vad sÀger forskningen och vad kan utlÀsas ur informella diskussioner pÄ internetforum?
AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat Àmne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom Àr diffusa och svÄretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som anvÀnds Àr otillrÀckligt utvÀrderade. Syftet med uppsatsen Àr att ge en god bild av det internationella forskningslÀget inom omrÄdet samt att visa vilken bild samtal pÄ internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, frÀmst ur missbrukssynpunkt. En forumtrÄd pÄ Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjÀlp av innehÄllsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar.
Integrated Risk Management - frÄn teori till praktik
Bakgrundsbeskrivning: Traditionellt har risk betraktats som nÄgot negativt ocholika typer av risker har hanterats av olika funktioner. Sedan ett antal Är har IntegratedRisk Management (IRM) utvecklats som koncept för riskhantering. IRM innebÀrsamordning och integration av riskhanteringsarbetet. ProblemstÀllning: I vissa lÀnder har lagstiftning tvingat företag att implementerasystem som IRM, men det rÄder fortfarande viss oklarhet i vilka motiven ocheffekterna Àr. Vi frÄgar oss dÀrför vilka anledningar det finns att anvÀnda IRM? Vad ÀrmÄlsÀttningen och motiven? Vilket vÀrde (effekter) skapar det egentligen för företaget?Vidare saknas det studier i vad IRM innebÀr i praktiken, sÀrskilt erfarenheter frÄnnordiska företag.
Att skapa en miljö för lÀrande och kreativitet : En balansgÄng i företagets styrning och struktur
Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att stÀndigt utveckla, förbÀttra och anpassa sig. NÄgra aspekter som styrs och kontrolleras som Àr av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen Àr lÀrande, information samt kreativitet. Genom att studera tvÄ fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i tvÄ företag med olika förutsÀttningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vÀgar för företagen att förbÀttra förutsÀttningarna för lÀrande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad pÄ observationer och intervjuer i tvÄ fallföretag.
En studie om emotionellt och praktiskt lÀrande i coachingprocessen
Jobbcoaching Àr ett yrke som ska ge service Ät lÄngtidssjukskrivna och lÄngtidsarbetslösa som försöker att komma ut pÄ arbetsmarknaden igen. Enligt vÄr uppfattning fungerar jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlÀngda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lÀrande dÄ kandidaten fÄr ta del av denna tjÀnst. Dock innebÀr denna tjÀnst att kandidaten sjÀlv ska lÀra sig att ta egna beslut, vÄga ta nya vÀgar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lÀrande och hur dessa tvÄ lÀrande förhÄller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frÄgor: IngÄr emotionellt- och praktiskt lÀrande i coachingprocessen, i sÄ fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som jobbcoach? Det Àr genom kvalitativa intervjuer med jobbcoacher pÄ arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.