Sök:

Sökresultat:

1961 Uppsatser om Rutiner för samordning - Sida 32 av 131

Att leva med ett syskon som lider av en Àtstörning

UtifrÄn mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tÀnker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fÄtt sitt utrymme inom vÄrden. Det Àr av stor vikt att deras tankar och kÀnslor blir belysta för att hitta sÀtt att möta upp denna grupp. I hÀlso- och sjukvÄrdslagen betonas barns behov av information, rÄd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av Àtstörning. Tre pojkar och tvÄ flickor i Älder 15-20 intervjuades i studien.

Airport - Airline Collaboration

ProblemFlygbranschen har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en stor förÀndring vilket lett till en ökad och ny konkurrenssituation för samtliga aktörer. Uppsatsen utgÄngspunkt Àr att den förÀndrade situationen i flygbranschen förÀndrat relationen mellan flygbolag och flygplatser. Genom samarbete har de insett att de kan skapa nya möjligheter med mindre risker. IstÀllet för att dela upp arbetet kan det löna sig att se pÄ en hel, gemensam, vÀrdekedja med ett gemensamt mÄl. Trots de nya omstÀndigheterna dÀr det finns möjligheter till ett större samarbete mellan de bÄda aktörerna Àr Àmnet bÄde nytt och relativt outforskat.

Kritiska faktorer i projektimplementering : en studie av IT-bolaget EKAN Albatross AS

Denna fallstudie avser att titta pÄ kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, dÄ kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive Ätaganden. Kritiska faktorer Àr kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna Àr sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kÀnnetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begrÀnsad tid, skall nÄ projektetmÄlet, vilket kan vara en nog sÄ stor utmaning.

"Tiden pÄverkar allt" -En kvalitativ studie om vilan i en förskolekontext

I denna uppsats undersöker jag vilan pÄ en förskola och analyserar detta ur ett maktperspektiv. FrÄgestÀllningarna jag utgÄr frÄn Àr ?hur talar barnen om vilan?? och ?hur talar pedagogerna om vilan??. Studien Àr av kvalitativ metod dÀr jag har anvÀnt mig av intervjuer och fÀltanteckningar, som jag sedan har analyserat i koppling till Michel Foucaults teori om makt och styrning. Jag har anvÀnt mig av begrepp som styrning, tid och rutiner.

Dieselstölder i transportbranschen - Risken, dess fördelning och hantering

Det finns en mÀngd olika hot gentemot transportbranschen. Mycket spelar in pÄ hur vÀl en transport kan genomföras. BÄde vÀderfenomen och mÀnniskor bidrar till svÄrigheter för ÄkerinÀringen. Naturkatastrofer kan stjÀlpa en transport samtidigt som vissa mÀnniskor antingen försöker smuggla in produkter i transportkedjan eller stjÀla produkter frÄn samma kedja.Denna uppsats syftar till att undersöka dieselstölder och dess effekt pÄ en transportkedja. Fram tills nu har omfattningen varit delvis ganska oklar.

EU:s institutioner utanför unionens ram - en analys av EU-domstolens roll i Stabilitetsfördraget

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Behandling av oljeförorenat vatten vid LuleÄ Hamn

LuleÄ Hamn hanterar Ärligen 350 000 ton petroleumprodukter. Av hanteringen uppstÄr spill. 1980 byggdes en reningsanlÀggning för oljeskadat vatten. Den var dimensionerad för att ta emot en viss mÀngd vatten. Dagens miljölagstiftning och förbÀttrade rutiner har minskat mÀngden föroreningar och Àven mÀngden inkommande vatten.

Utveckling av det förebyggande underhÄllet vid chokladpralinlinjen

I Upplands VÀsby utanför Stockholm tillverkar Kraft Foods bland annat choklad under varumÀrket Marabou. Vid anlÀggningen finns en Pralin Line som Àr en automatiserad produktionslinje för tillverkning av chokladpraliner i ask. Under en tid har Pralin Line inte kunnat motsvara förvÀntningarna och har inte haft den linjeeffektivitet man efterstrÀvar. Som ett led i detta har ett projekt initierats för att öka effektiviteten vid Pralin Line. En del i projektet Àr detta examensjobb som syftar till att utveckla det förebyggande underhÄllet vid Pralin Line.

Utveckling av det förebyggande underhÄllet vid
chokladpralinlinjen

I Upplands VÀsby utanför Stockholm tillverkar Kraft Foods bland annat choklad under varumÀrket Marabou. Vid anlÀggningen finns en Pralin Line som Àr en automatiserad produktionslinje för tillverkning av chokladpraliner i ask. Under en tid har Pralin Line inte kunnat motsvara förvÀntningarna och har inte haft den linjeeffektivitet man efterstrÀvar. Som ett led i detta har ett projekt initierats för att öka effektiviteten vid Pralin Line. En del i projektet Àr detta examensjobb som syftar till att utveckla det förebyggande underhÄllet vid Pralin Line.

Klimatanpassning kring VÀnern : om ansvar och problem med att minska risken för översvÀmningar

Generellt gÄr det att hantera klimatförÀndringar pÄ tvÄ sÀtt. Dels genom att minska utslÀppen av vÀxthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförÀndringar som kommer. I denna uppsats kommer jag att fokusera pÄ klimatanpassning. Ett av de omrÄdena i Sverige som berÀknas drabbas vÀrst Àr runt VÀnern, framförallt dÄ sannolikheten för översvÀmningar vÀntas öka pÄ grund av klimatförÀndringarna. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvÀmningar kring VÀnern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem.

Marin Marais pa? barockviola : tankar kring en transkription

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Att möta elever med Aspergers syndrom pÄ gymnasieskolans yrkesprogram

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man pÄ bÀsta sÀtt kan fÄ en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig. För att nÄ syftet har jag gjort en intervjustudie dÀr 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som anvÀnts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom Àr i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som Àr tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, bÄde pedagogiska och sociala..

Klinisk erfarenhet och patienten i centrum

Syftet Àr att undersöka hur sjuksköterskor kan gÄ tillvÀga nÀr de bedömer behov av och utför postoperativ smÀrtbehandling: vilka brister som kan förekomma samt belysa de faktorer som utgör en god postoperativ smÀrtbehandling. Metoden Litteraturstudie, sökandet av artiklar har gjorts i databaserna: Pubmed, Elin, Cinahl och Academic search.. Resultat Sex teman framkom: Bedömning och utförande, smÀrtlindring i förebyggande syfte, preoperativ information, avbrott i smÀrtbehandling, kulturella olikheter och effektiv smÀrtbehandling. Kommunikationen, multidisciplinÀrtarbetssÀtt och fasta rutiner visade sig vara viktiga komponenter i den postoperativa smÀrtbehandlingen. Mer kunskap kring och om smÀrtbehandling bör ingÄ i grundutbildningen av sjuksköterskor.

Var kan jag vara och göra det jag vill?

BAKGRUND: I vÄr bakgrund beskriver vi förskolans framvÀxt med betoning pÄinomhusmiljön. Med hjÀlp av litteratur och aktuell forskning förklararvi hur rum och material, tid och rutiner, pÄverkar barns aktiviteter.SYFTE: VÄrt syfte Àr att studera hur barn och pedagoger agerar i förskolansmiljö, samt hur pedagoger talar om detta.METOD: Undersökningen omfattar fyra kvalitativa intervjuer med fyrapedagoger pÄ tvÄ förskolor dÀr Àven observationer har genomförts vidfyra olika tillfÀllen. Datainsamlingen har bearbetats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har trÄngt och att endel rum inte fyller sitt syfte, och att de saknar resurser. Resultatet visarÀven att barnen ofta blir avbrutna i sin aktivitet och att de inte har fritillgÄng till förskolans alla rum..

PenningtvÀttslagen : Revisorers tillÀmpning och uppfattning

Med penningtvÀtt kan avses ÄtgÀrder i syfte att dölja eller omsÀtta egendom som hÀrrör frÄn brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsÀttningen av pengar som tvÀttas uppgÄr till cirka 100 miljarder Ärligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvÀtt inom EES- omrÄdet. Detta direktiv lÄg som grund för införandet av Lag (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt, Àven kallad penningtvÀttslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstÀnkt penningtvÀtt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att Àven andra yrkesgrupper ska omfattas, dÀribland godkÀnda och auktoriserade revisorer.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->