We follow Torsten Brodén through his writings on Russell's Paradox. By comparing his work to that of his fellow colleagues at the time, we acquire an understanding of the context in which he wrote. Brodén is somewhat unique among contemporary mathematicans in his philosophical approach and thorough treatment of the most fundamental logical building blocks of set theory. With this mindset, he considers Russell's Paradox from a new point of view and believes himself to have successfully found a way to rid the world of it..

Många filosofer verkar gilla tanken om att fakta är verkliga, man menar att fakta är verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?världen? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell så tillhör fakta den ?objektiva världen?. Jag kommer här inte heller att förneka att fakta är verkliga, så jag antar att fakta tillhör den objektiva världen..

Inom den teoretiska filosofin så finns det ett antal klassiska texter och argument som de flesta förr eller senare kommer i kontakt med. En av dessa texter är den uppsats medtiteln Time som John McTaggart Ellis McTaggart fick publicerad 1908. Uppsatsen är ett försök att övertyga läsaren om tidens beskaffenhet, för att senare konstatera att det ärsjälvmotsägande att påstå att någonting skulle ha egenskapen att finnas i tiden. McTaggarts egen slutsats, att tiden inte existerar, är en ståndpunkt som är som gjord för att skapa debatt och debatt kring texten har det blivit..

There are lots of theories about participatory democracy, but rather few examples of how to create it in practice. In the 1930´s, scientists at the Chicago School, implemented some projects within the Chicago Area Project, with the aim to decrease the youth delinquency in the socio disadvantaged areas surrounding Chicago. In this thesis, I assess wether these projects, and in particular the one at the Russell Square Area, have some common features with the thoughts of two of the most famous participatory democrats, Carole Pateman and Benjamin Barber. My question is if the Chicago Area Project could be seen as an experiment in participatory democracy. I find that participatory democrats could benefit from the experiences of the Chicago Area Project.

Den Entreprenöriella Filosofin är en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieämnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sätta in undersökningen i en historisk kontext ges även en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen på kunskap i skolan har skiftat genom åren. Den efterföljande komparativa läsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, där en rad nyintroducerade begrepp såsom entreprenör och entreprenöriellt lärande dessutom tolkas utifrån sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmågor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieämnet filosofi. Textanalysen visar även att det har skett en förskjutning vad gäller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhållningssätt och att detta bygger på ideologisk tendens snarare än vetenskaplig övertygelse..

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale ? II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref.

The thesis concerns itself with studying the effects private brands has on the consumer?s impulse buying in the grocery industry, as in degree of unplanned spending and the selection process between manufacturer brands and private brands when such a purchase is performed. The study?s methodology is characterised by a qualitative approach, whereby the study acknowledges the inductive approach towards the empirical setting even though the Mehrabian-Russell model along with motivational theories serve as highlighters of relevant aspects in the empirical field. The study concludes that both the utilitarian and the hedonic consumer decide what to buy before entering the store, whereby a low degree of needs arise in the store.