Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit på en metod och förklaringsmodell som kan åtgärda vissa brister inom det matematiska området. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare år kan lära sig räkna med negativa tal med hjälp av visualisering som min metod ?att räkna med gropar? bygger på. Jag har använt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie på 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska området negativa tal.

Idag äger Skanska ett antal tomter i området Silverdal, Stockholm, som ska bebyggas med kontor och bostadshus. Bostadshusen och kontorsbyggnaderna ska sedan säljas. Skanska vill därför göra en visualisering av området och använda som underlag vid försäljningen. Examensarbetets syfte är att ta fram en förenklad terrängmodell över Silverdal med hjälp avprogrammet Autodesk 3D studio max 9. Byggnaderna visualiseras genom gråa fyrkanter för att man ska få en bild av hur byggnaderna kommer att ligga i miljöerna.Allt som allt så anser jag att projektet gått bra efter att beslutet tagits att endast några fasta vinklar skulle färdigställas..

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i sådana fall hur, yrkesverksamma inom teaterverksamhet ser på och arbetar med begreppen ?helhetsupplevelse? och ?upplevelserum?. Vidare, huruvida de yrkesverksamma på tre utvalda teatrar inom stockholmsområdet, använder sig av ?rumslig design? som verktyg för att skapa förutsättning till en helhetsupplevelse för teaterbesökaren.För att nå en diskussion och slutsats har jag gjort kvalitativa intervjuer med marknadschefer, konstnärliga ledare och scenografer vid teatrarna. Jag har även själv besökt teatrarna vid ett tillfälle när en föreställning ägt rum för att analysera min egen upplevelse vid besöken.

Detta projekt återspeglar åsikten att det finns stora vinster att göra när redan nu väl etablerad teknik vidareutvecklas, förfinas, och rationaliseras med hjälp av datorisering. Denna rapport summerar bakgrund, arbete och slutresultat för ett projekt där denna filosofi har legat till grund för att erbjuda ett företag strategiska marknadsfördelar inom en redan väl etablerat verksamhet ? Borrning av djupa hål i berggrunden. Projektet Borr IT tar verksamheten ett steg vidare genom att erbjuda visualisering av borrprojekt med hjälp av 3-dimensionell datorgrafik. This project reflects the opinion that there are large profits to be made when existing technology evolves, is refined and becomes rationalized by means of computerization.

Arbetet behandlar en uppsättning verk som består av sammanlagt 37 illustrationer där jag medvetet använder olika fysionomiska formelement och omgivningsbeskrivningar för att gestalta valda typer av karaktärer.För att hinna genomföra arbetet begränsade jag det till visualisering av ett par grundkaraktärer, ond respektive god. Den första delen av arbetet består av enbart persongestaltningar, alla gjorda i gråskala. I den andra delen är de gjorda i färg och innefattar även symbol- eller händelsebeskrivande bakgrunder.Under arbetet har jag haft stor nytta av observationer från tillämpad kognitionsforskning. Det gäller dels hur vi observerar ansiktsdrag, kroppshållning och proportioner för att gruppera människor i vad vi tror är meningsfulla sociala, egenskapsbeskrivande kategorier, dels de formelement ? särskilt när det gäller ansiktsuttryck ? vi då tar speciellt intryck av.

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers affekt och beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vårt beslutsfattande och hur det går att påverka en individs affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Rapporten är en sammanställning av gruppens samlade erfarenheter och lärdomar av ett projekt vars syfte var att utveckla ett verktyg som ska visualisera svarstider mellan mobila klienter och datacenter. Genom att använda kontinuerlig prototypning har gruppen kunnat arbeta på ett användarna sätt för att uppfylla kundens verkliga behov. För att uppnå detta användes utvecklingsmetodiken Kanban. Under projektets gång anpassades metodiken för att bättra passa in i arbetet.Projektets användartester har lett till sammanfattande erfarenheter om visualisering av data. Visualiseringar som projektgruppen ansetts tydliga uppfattades inte alltid på samma sätt av användarna.

Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett område med många goda kvalitéer men också ett område som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sätt att skapa rum genom ny bebyggelse och smärre fysiska åtgärder, t. ex.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvändande hos styrketränande män utifrån faktorerna; var/när visualiseringen sker, vad visualiseringen innehåller, varför visualisering används, hur visualiseringen används och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketränande män som var 19-26 år gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och användes för att besvara studiens syfte.  Det fanns både skillnader och likheter i när, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och användes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvändandet var störst innan träning, den frivilliga visualiseringen återfanns även i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svår för deltagarna att medvetenhetsgöra och därför svårt att dra slutsatser ifrån.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

The purpose of this master thesis was to explore and develop prototypes for visualization of trade statistics in a market surveilance application. In such an anapplication a large amount of information is processed. This information is then summarized and presented to the market surveillance staff. The practical part of this thesis was done at Scila AB in Stockholm. Three prototypes were developed based on modern visualization methods.

Den här studien undersöker hur 3D-visualisering underlättar arbetet med brukare i produktbestämningsskedet. Den fokuserar på hur 3D-visualisering kan förbättra kommunikationen mellan projektaktörer och vårdverksamhet. Undersökningen gjordes på Centralsjukhuset i Karlstad med Landstinget i Värmland som uppdragsgivare och ByggDialog AB som handledare. I detta projekt som är benämnt CSK 2013 användes byggnadsinformationsmodellering, BIM. Främst i form av en gemensam objektbaserade 3D-modell där alla tekniska discipliners ritningar ingår.Problemet som ligger till grund för studien är hur kommunikationen med verksamheten och deras förståelse för utformningen kan stärkas.