Inom landskapsarkitektur hanteras en mängd aspekter som skall formas till stimulerande miljöer. Alla sinnen har betydelse för hur en plats upplevs och förstås. Min erfarenhet av gestaltningsprocesser är dock att visuella uttryck har företräde. I detta arbete har jag därför valt att utforska landskap utifrån auditiva infallsvinklar. Uppsatsen består av en kvalitativ litteraturstudie med syftet att uppmärksamma ljudets potential inom landskapsarkitektur. Grundläggande akustik och människans förmåga att uppfatta ljud finns med som underlag till hur upplevelsebaserade mål skulle kunna omsättas konkret. Vidare behandlas teorier kring utvecklingen av ljudlandskapet och synen på det.

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket.

Vi har valt att inrikta oss på den agila utvecklingen som ämnesval till denna uppsats. Den agila utvecklingen handlar om ett nytt tänkande när man arbetar i olika projekt. Ämnesvalet omfattar information om dess innebörd, olika metodikformer samt en studie baserad på den agila metodikformens utformning i praktiken. Förutom relevant litteratur inom ämnet grundar sig studien också på en enkätundersökning som har gjorts på ett antal olika företag i Sverige som arbetar inom detta förhållningssätt. Anledningen till varför vi har valt just detta ämnesområde är att vi har inom hela vår treåriga utbildning studerat det agila förhållningssättet och även försökt att tillämpa samtliga agila metoder inom olika projekt.

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka lärares syn på läxor samt att försöka tillföra kunskap kring fenomenet. Frågeställningarna som studien utgick ifrån var vilka motiv lärarna hade till att ge läxor, hur lärare introducerar och följer upp läxor, vilka för- och nackdelar lärarna och lärarstudenterna anser att det finns med att ge läxor, hur läxornas utformning planeras samt hur läxor kan förstås i ett övergripande perspektiv på lärande.Undersökningen baserades på enkäter och samtalsintervjuer. Halvstrukturerade samtalsintervjuer spelades in, transkriberades och tolkades. I studien användes sociokulturellt perspektiv enligt Vygotskij som teoretiskt perspektiv.Samtliga lärare ansåg att de färdighetstränande läxorna i matematik och svenska var de viktigaste ämnena att ge läxor i. Andra motiv till läxor som lyftes fram var läxor som tränar eleverna i studieteknik, läxor för föräldrars delaktighet och inblick i sina barns inlärning och läxor som ges i förberedande syfte för att skapa förförståelse inför kommande lektioner.Lärarna introducerar läxor på olika sätt men fokus lades på att eleverna skulle motiveras, få reda på syfte och mål med läxan och ha förståelse för hur uppgiften kan lösas.

Konstmuseum i Uppsala är delvis ett transformationsprojekt men också ett tillägg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrån en övergripande frågeställning:  Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen Katalin­området, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frågor kring framtidens rum för konst väckts och behandlats. Målet har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utställningen där besökaren rör sig ­genom platsens lager. En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och om­arbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. ­Konstmuseet tar hela platsen i anspråk.

Studien syftar till att beskriva förskollärares egna erfarenheter efter genomgången Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger på deras förändrade förhållningssätt samt hur detta påverkar barns lärande. Utifrån syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever deras förhållningssätt som förändrat, samt att detta påverkar barnens lärande positivt. De förändringar som beskrivs är en förändrad barnsyn och kunskapssyn samt förändring av planering och strukturering av verksamheten.

Examensarbetet är en vidareutveckling av ett föregående års arbete vars mål var att skapa en 3D-printad modell av en vakuumlift. Ett hjälpmedel för rörelsehindrade för att plocka upp föremål från marken eller trånga utrymmen. Med det som utgångspunkt har författarna tillsammans med E.MIL Energi & Miljö valt att arbeta vidare med utvecklingen av vakuumliften åt ett mer funktionsinriktat håll. Syftet med arbetet är att göra tester, analysera ingående delar och tillslut skapa en funktionsmodell på vakuumliften som tilldelats arbetsnamnetAG-1305. Genomförandet och metoden har till största del berört tester på två befintliga fläktar, en radialfläkt och en axialfläkt. Flertalet tester har genomförts med ett antal olika vanliga föremål i hushållet.

De senaste tio åren har flera hamnområden i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostäder och verksamheter, detta på grund av de hamn- och industrinedläggningar som drabbat många städer. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i både planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts på liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jämföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta då vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hållbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hållbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde därför att arbeta utifrån följandefrågeställningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hållbara för att skapa ekologisk och social hållbarhet?? Behandlas hållbarhetsfrågor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hållbara? I så fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som är profilerade som hållbara med stadsdelarna som inte är det? I så fall, i vilken mån?För att besvara dessa frågeställningar undersökte vi två områden som profilerar sig som hållbara, Östra Kvillebäcken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

The purpose of this essay is to examine the construction of the norm-breaking characters Saga from the young adult novel Tusen gånger starkare written by Christina Herrström and Pippi Longstocking from the books written by Astrid Lindgren. In order to do this I have applied queer theory as well as theories of narrative in my analysis.To be able to study the breaking of norms, it has been essential to first examine the way the norm itself is manifested in the books. Because of this I have chosen to begin my analysis with an examination of two other characters who by their normative behavior contrasts against Pippi and Saga, namely Signe and Annika. The understanding of the normative discourse that Signe and Annika represent is crucial in understanding the way Saga and Pippi later turn against it.After that I examine in which ways Saga and Pippi breaks prevalent norms and how they as characters are constructed as being different. Subsequently I study the effects of Saga?s and Pippi?s norm-breaking, taking focus on how it influences Signe and Annika.Finally I discuss the view of Saga and Pippi as subversive characters, and however the books can be said to have a subversive effect.

Detta examensarbete utreder och ger förslag på hur utemiljön kring Tingsrydtravets anläggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang såväl inom hästsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten är uppdelat i två förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till två år samt till så låg kostnad som möjligt. Det andra förslaget är en utopisk framtidsvision utan hänsyn till ekonomiska begränsningar.Alla gestaltningsförslag är utformade med stark inspiration från småländsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstärka travanläggningens lokala karaktär har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna småländsk, lantlig bebyggelse från förra sekelskiftet.Genom att förbättra anläggnings estetiska värden strävar Tingsrydtravet efter att förbättra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt få möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta på sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det så kallade ?Hästriket?. .

Efterkrigstidens utveckling av ytstridsfartyg och dess utrustning kan tyckas ha varit dramatisk. Artilleribestyckadeslagskepp från det andra världskriget uppträdde sida vid sida med moderna robotfregatter under 60-talet. Världensörlogsflottor fick under 60-talet inslag av fartyg som var små men med en vapenräckvidd som kunde mäta sig medslagskeppens svåra artilleri. Detta är några exempel på fenomen som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsens syfte är attutröna om begreppet teknologisk utveckling är en faktor som påverkar utformningen av ytstridskrafterna.

Studien är genomförd inom ramen för ett större pågående longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet är att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet  baserades på en tidigare genomförd enkätundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.

Stationsmiljön ? ökad tillgänglighet till de tre huvudfunktionerna: köpa biljett, kolla tåg tider och vänta, är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt designförslag åt Eskilstunas stationshus, som visar hur man med hjälp av den rumsliga formgivningen kan öka tillgängligheten till stationshusens tre huvudfunktioner, i denna besökstäta och intensiva miljö.Under arbetet har observationer och rumsanalyser genomförts för få en ökad förståelse resenärernas rörelsemönster i rummet samt för att få en förståelse för hur tillgängligheten till de tre olika funktionerna fungerar i rummet i dag. Under dessa metoder har det konstaterats att det finns brister i den rumsliga utformningen gällande tillgängligheten till dessa tre funktionerna på de mindre stationshusen.Jag har med hjälp av resultatet från metoderna, teorier och litteratur samt prototyping tagit fram ett nytt designförslag. Det nya designförslaget bygger på att utnyttja ytorna effektivare i rummet, samt genom god informations design vägleda resenärerna fram till de olika funktionerna.Slutsatsen i det här arbetet bygger på att de olika funktionerna behöver separeras i rummet för att inte stoppa upp flödet i rummet och därmed öka tillgängligheten till dessa.

Denna uppsats syftar till att, utifrån kunskaper om det offentliga rummet och människors användning av det, ge idéförslag till utformning av en busshållplats vid Stadshuset i centrala Uppsala. Meningen är att designen ska stimulera till fler upplevelser i människors vardag. Med upplevelser menar vi bland annat möten mellan människor samt sinnesstimulans som bidrar till återhämtning och aktivering. Eftersom människor naturligt måste uppehålla sig här, ser vi en stor potential i att busshållplatser genom attraktiv design kan erbjuda mer än att vara en väntplats mellan två destinationer. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar människans upplevelse av omgivningen gjordes en litteraturstudie. Vi använde oss av boken Svensk Miljöpsykologi samt Jan Gehls och Jane Jacobs teorier om hur människor använder det offentliga rummet. För att förankra denna kunskap till vår busshållplats valde vi att observera människors beteenden på platsen.