Ordet workshop är något som växt sig mer och mer välkänt under det senaste årtiondet. Det har blivit ett allt mer använt, såväl som omtyckt arbetssätt. Detta har medfört att bra workshopmetoder är något som är av stort intresse för företag. En form av workshop som används är idégenereringsworkshops, något som kan vara önskvärt vid dessa är att samtliga deltagare har en gemensam målbild, vilket kan vara problematiskt att uppnå.Målet med denna fallstudie var att skapa en workshopmetodik som är anpassad för arbete med mobila applikationer. Workshopen genomsyras också av ett fokus på att skapa en gemensam målbild hos deltagarna, samt ett synsätt som utgår från den potentiella mobilapplikationens slutanvändare.Genom att utnyttja information från en litteraturstudie, ett antal intervjuer samt önskemål och erfarenheter från företaget Sogeti inom ämnet, skapades en mängd kriterier.

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar.

Jag har studerat fenomenet Bring Your Own Device (BYOD) och hur detta har implementerats i svenska företag. Syftet har varit att beskriva vad BYOD kan innebära i olika verksamheter utifrån vad som kan anses inkluderat i trenden. Jag har även studerat drivkrafterna bakom implementeringen samt vilka företagsspecifika förutsättningar som kan påverka lösningen.Undersökningen har genomförts genom en fallstudie och tre företag har studerats. Den empiriska undersökningen har visat på en stor skillnad mellan företagens valda lösningar och även tydliggjort vilka faktorer som kan komma att spela roll vid utformningen av en BYOD-lösning. I analysen har sedan de olika lösningarna jämförts med varandra utifrån ett underlag som tagits fram ur litteraturen.

Bakgrund: Det är viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vården har kunskaper och färdigheter om faktorer som orsakar trycksår så att förebyggande åtgärder kan genomföras. Det är väl dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhället i arbetet genom förebyggandet av trycksår. Trycksår i litteraturöversikter diskuteras främst i samband med långtidsvård, intensivvård och rehabilitering. Det är mindre fokus i litteraturöversikter på den akuta vården samt den operativa miljön relaterat till trycksår.Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga faktorer som är viktiga att uppmärksamma för att minska risken att utveckla trycksår perioperativt.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod.Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som är viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksårspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som påverkar trycksårsutveckling var operationstid, diabetes, poäng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mätinstrument, blodtryck, läkemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta områden där trycksår utvecklas samt fukt och inkontinens.

Interna privata nätverk har länge använts av företag för att främja kommunikation och informationsspridning genom lokala accesspunkter till intranätet. Då teknologiutvecklingen fortsätter mot en högre grad av mobilitet genom inte bara WiFi, utan även 3G och 4G, har behovet av att utvärdera extern tillgång till företagets intranät blivit allt större. För att uppskatta värdet av extern tillgång av intranät via mobila enheter är det av intresse att identifiera de förutsättningar som skapar ett lyckat mobilt intranät. Det är även viktigt att identifiera potentiella möjligheter till optimering av företagsprocesser som mobil tillgång till intranät kan skapa inom organisationer. Mobil tillgång till kritisk data, dokument eller verktyg kan hjälpa anställda ute på fält.

I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten. För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem. Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan. Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan..

Privatbilismen i städerna är ett fenomen som har växt fram under det senaste halvseklet. Trots att bilismen endast funnits en såpass kort tid har den helt förändrat hur våra städer ser ut och hur vi lever våra liv. Bilen har blivit en så självklar och viktig del av samhället att trots att vi idag är väl medvetna om dess negativa inverkan på miljön och på oss så diskuteras nästan aldrig möjligheten att göra städerna bilfria. Med detta arbete vill jag ifrågasätta bilens självklara plats i våra städer och i vår stadsplanering. Jag har valt att se på frågan ur ett socialt hållbarhetsperspektiv och med fokus på hur bilismen påverkar våra sociala liv, vår mobilitet, trygghet och livskvalitet i stort. Huvuddelen av arbetet kretsar kring de tre fallen Vauban, Köpenhamn och Kuba.

Ett problem i välfärdsforskningen är att äldre individer ofta exkluderas från levnadsnivåundersökningarna genom en övre åldersgräns, alternativt inkluderas men utan att särskild hänsyn tas till de metodproblem som uppstår då respondenterna är äldre. Detta resulterar i bristande kunskap om de äldres levnadsförhållanden, hälsa och behov.Uppsatsens syfte är att belysa undersökningsdesignens betydelse för resultatet i levnadsnivåundersökningar av de allra äldsta. Tre för äldrestudier viktiga metodkomponenter diskuteras och analyseras: betydelsen av bortfall, exkluderingen av institutionsboende och användningen av indirekta intervjuer.Som underlag används datamaterial från Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) från tre intervjuår, 1992, 2002 och 2004. SWEOLD är en nationellt representativ intervjubaserad levnadsnivåundersökning av de allra äldsta i Sverige. Genom jämförelser av olika undersökningsgruppers kön- och åldersstrukturer, relativa dödsrisker samt skillnader i olika hälso- och välfärdsmått analyseras och diskuteras effekten av olika undersökningsdesigner på resultaten.Resultaten av analyserna visar att om SWEOLD-studien antingen exkluderat institutionsboende eller valt bort att använda indirekta intervjuer skulle ca 20 procent av de äldre inte ha intervjuats, utöver bortfallet.

This exam paper has been a collaboration between the writers and SYSteam Utvecklingspartner in Huskvarna. The assignment was about finding a need for a mobile application, making a requirement specification document with design documents and parallel to this constructing a prototype. The assignment is summarized in the following questions:? How can companies in the forest industry benefit from mobile information technology?? How can a user centered perspective be used in the process of making the requirement specification document and the design documents?? How do guidelines for usability apply to a mobile application?Three visits to companies in the forest industry were made to find a need for mobile information technology solutions. After a small analysis of the different companies? problems and conditions the decision was to use Tenhults Impregneringsverk AB in the case study.We used the FA/SIM method in our job of finding the organization needs for change and the principles of User Centered Design in the work of constructing a prototype.The result of our work is a requirement specification with design documents and a prototype.

Den svenska polisens arbete är kunskapsintensivt. Organisationen hanterar dagligen stora mängder information. Särskilt ordningspoliser har ett stort informationsbehov för att kunna agera på lämpligt sätt i olika situationer. Handlandet bygger på kännedom om lagrum och föreskrifter, men också uppgifter om medborgarna och vetskap om kollegors aktiviteter. Denna kunskap kan i stor utsträckning fås genom de informationssystem som finns inom organisationen.

Basen för denna studie har varit observationen av att antalet återlämnade/återtagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden efterfrågats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit största delen av kyrkogårdens yta och det väcker nu frågor kring hur man ska kunna finna nya sätt att använda dessa ytor. Syftet med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att på ett bättre sätt arbeta med en kyrkogård i förändring. Tillvägagångssättet har varit kunskapsinhämtning, fallstudie, skissande som metod och reflektion.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier.

Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi.

De avancerade tekniska enheterna blir ständigt fler och människan blir allt mera beroende av att ha med dem överallt för att utföra olika ärenden. I de flesta fall rör det sig om så kallade smarta telefoner och surfplattor. Nu när vi privat har tillgång till de senaste och mest avancerade enheterna börjar användandet av dem för arbetsrelaterade uppgifter få fart och begreppet Bring Your Own Device (BYOD) växer fram. Verksamheter ser efterfrågan ifrån sina anställda som vill arbeta från sin egen enhet och försöker möta behovet. Dock ökar säkerhetsriskerna när företagsdata laddas ner till den anställdes privata enhet och vandrar med dem ut ifrån kontoret.