Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Introduktion: Sjuksköterskan ska arbeta preventivt för att förbättra folkhälsan genom att hjälpa och stödja patienten att göra hälsosamma val. En riskfaktor utgörs av förhöjd alkoholkonsumtion och här kan det preventiva alkoholsamtalet äga rum. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskan inom primärvården upplever det alkoholpreventiva samtalet Metod: En intervjustudie om fem informanter där analysen utgörs kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan visar olika strategier att närma sig patienten i samtalet. Hon anpassar sig till rådande situation utifrån den diagnos patienten sökt för.

Studiens syfte var att undersöka byråanställda art directors och originalares olika perspektiv på och förhållningssätt till sin yrkesroll med särskilt fokus på kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvämlighetsurval från nio reklambyråer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara något som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det främst handlar om hur art directors och originalare förhåller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna såg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de såg prestationsångest och utomståendes oförståelse av yrket som negativa.Det framkom även att art directors och originalare i första hand ser på kreativitet som problemlösning, dock såg de olika på problemlösning i sina respektive roller. De använde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade ångest på liknande sätt.Studien visade även att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och ämnet berördes återkommande i respondenternas svar under intervjuernas gång. De använde sig av samma metoder för att finna inspiration.

Ämnet för studien var hur sjuksköterskor ser på kuratorsfunktionen på sjukhus. Syftet med studien var att försöka ta reda på vad sjuksköterskor anser om samarbetet med kuratorer, vilka faktorer som ligger till grund för god samverkan samt hur sjuksköterskorna uppfattar kuratorsfunktionen. Den övergripande problemformulering var: Vilka föreställningar och förväntningar har sjuksköterskor av kuratorns funktion på ett sjukhus samt hur anser de att samarbetet fungerar? Tre teman undersöktes; arbetsuppgifter, föreställningar och samarbete. Studien följde en kvalitativ metod, där en intervju gjordes med universitetslektor Birgitta Wikander om samarbete utifrån hennes nyligen publicerade studie samt genom två fokusgruppsintervjuer med totalt sju sjuksköterskor.

Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ? En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi ska agera hållbart i stället för mindre ohållbart. Dock är teorin ännu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hållbar stadsutveckling är syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hållbar fysisk planering. Uppsatsen syftar också till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hållbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle ställs designteorin i relation till de normer som ställts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle är goda men designteorin är i dag främst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hållbarhet och den viktiga sociala aspekten är inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergång till Cradle to Cradle, som står för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförändring genom ett ifrågasättande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vården är en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och främja patientens delaktighet i vården. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat där sjuksköterskan var lyhörd och där relationen mellan parterna var jämlik upplevdes viktigt.

Studien syftar till att se hur personlighet, söka-arbete self-efficacy och locus of control påverkas av arbetslöshet. Personlighet mäts enligt Costa & MacCraes fem-faktor modell och avser dimensionerna extroversion, neuroticism, öppenhet, trevlighet och samvetsgrannhet. Hypotesen är att det finns skillnad mellan nyarbetslösa och långtidsarbetslösa avseende personlighet, söka arbete self-efficacy och locus of control. Frågeformulär innehållande påstående om ovanstående faktorer besvarades av en grupp nyarbetslösa och en grupp långtidsarbetslösa. Resultatet visar inga signifikanta skillnader avseende personlighet och söka arbete self-efficacy mellan grupperna.

Bakgrund: Döende patienter väcker mycket känslor hos dem som vårdar. Denna vård ställer också mycket höga krav på professionellt bemötande från sjuksköterskorna. Svårigheter kan uppstå eftersom många patienter i palliativt skede vårdas på avdelningar som inte är specialiserade för detta.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i sent skede i sluten somatisk vård på allmänmedicinsk avdelning.Metod: En enkät skickades ut till femtio sjuksköterskor på en medicinsk klinik och svarsfrekvensen var 44 % (n= 22). Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att anhörigbemötande och symtomlindring var viktiga men svåra områden.

Organisationsförändringar inom företag är något som hela tiden sker i alla nivåer. Heby sågverk har under 2012 genomfört en förändring i sin såglinje från att sågverksoperatörerna tidigare roterat runt på samtliga poster som till antalet är åtta stycken till att en post har blivit låst till specifika personer samt att systemet för rast har förändrats. Syftet med denna rapport är att studera hur förändringen som skett i Heby sågverk har påverkat arbetssättet i såglinjen och vad personalens reaktion på förändringen är. Genom kvalitativa intervjuer har ett skift med åtta stycken operatörer intervjuats om hur de har upplevt förändringen och vad för negativt eller positivt den medfört. Även produktionschefen Olle Johansson som har drivit igenom förändringen har intervjuats med kvalitativ metod och gett sin syn på hur förändringen genomförts och hur resultatet av den har blivit.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Syftet med vårt arbete var att undersöka förskollärares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nämns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhållande till metoderna pedagoger kan välja belyses även i tidigare forskning. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och 12 barn i grupp om fyra, någonstans i Mellansverige.

Palliativ vård infaller när botande behandling inte längre är meningsfull eller genomförbar.Miljön är en viktig del i personcentrerad omvårdnad och syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av fysisk miljö inom palliativ slutenvård. Tretton studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Analysarbetet resulterade i fyra kategorier; Att värdesätta hemlikhet och rum för anhöriga;Att vilja välja mellan enskildhet och gemenskap; Att känna välbefinnande av god design, komfort och renlighet; Att kunna ta del av naturen är stärkande. Patienters upplevelser av vårdsalar varierade, att vilja vara ensam eller i gemenskap med andra. En hemlik och merafamiljär omgivning var något som många upplevde som en viktig aspekt. Lyx i den fysiska miljön medförde att patienter kände sig speciella och vidare kunde renlighet symbolisera för god kvalitet inom omvårdnad.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band.

I detta arbete undersöker jag min egen hantverkstradition, glasblåsartraditionen. I arbetet har jag valt att lägga fokus på dekorationstekniker. Jag undersöker hur hantverkaren, formgivaren, handen och hjärnan samarbetar.Under det här projekt undersöker jag ett flertal olika metoder att dekorera glas på. Dels traditionella tekniker men också nya metoder. Alla undersökningar i detta projekt, har jag jobbat med parallellt just för att försöka hitta nya arbetsmetoder.