Tidigare forskning gällande skolkuratorer har visat att deras roll på skolan är oklar och att deras arbete är relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, särskilt i Sverige, är begränsad och det finns mycket att utforska på området. Skolkuratorns handlingsutrymme är en aspekt av området som är relativt outforskat. Syftet med studien är att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Studiens syfte är att se på ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karakta?ren på studien var relevant för att besvara frågeställningarna. Ledare från två olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrån teorier om interkulturalitet.

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

Det finns i dagsläget mängder av formaliserade systemutvecklingsmetoder, men det finns även företag som väljer att arbeta mer fritt efter erfarenhet. En aspekt som vi finner intressant är hur användandet av metoder eller avsaknaden av desamma påverkar ett företag ur ett profilperspektiv. Vi undersöker hur Know IT ECM i Malmö arbetar vid utveckling av system, för att sedan jämföra detta med hur deras image, identitet och strategi ser ut för att urskönja vad som är bra respektive dåligt. För att göra denna analys har CMM- och SAMM-ramverken använts som stöd. Datainsamlingen har mestadels bestått av intervjuer.

Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen. Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för kommunen och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten.

I denna studie har jag använt mig av de ämnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förståelsen för hur lärare i ämnet samhällskunskap använder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrån sex intervjuade lärare som arbetar på tre olika högstadieskolor. Två av de intervjuade lärarna i studien arbetar även som IKT inspiratörer. Två av skolorna i studien som de intervjuade lärarna arbetar på bedrivs av kommunal regi medan en är en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lärarna använder olika former av digital media i sin undervisning.

Juvenil Idiopatisk Artrit är en reumatisk sjukdom som startar i barn- och ungdomsåren. Syftet med denna litteraturstudien var därför att beskriva hur sjukdomen Juvenil Idiopatisk Artrit kan påverka ungdomars och unga vuxnas livskvalitet, samt vilka faktorer som kan påverka denna. Denna studie har genomförts i form av en litteraturstudie. Använda databaser var CINAHL och PubMed. Studiernas kvalitet granskades utifrån ett protokoll för kvalitativa och ett protokoll för kvantitativa studier. Resultatet av 12 inkluderade artiklar visade att alla psykiska, fysiska och sociala aspekterna av livskvalitet påverkades i någon grad av sjukdomen, samt inverkade på varandra.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en brist på resursskolan.

Detta är en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lärares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. Huvudfrågorna är hur väl man anser att informationen om GY11 har nått ut till skolan och på vilket sätt detta har skett samt hur lärare förhåller sig till de nya förändringarna, både i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt påverkar framgången för implementering av reformer, närmare bestämt lärares upplevda behov av förändring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora ansträngningar för att få ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lärarna generellt är mycket positivt inställda till förändringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven på dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen..

I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ledare på en bank upplever att de kan lära och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvärlden och om­organisationen. Studien är av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar på att när reflektion görs så sker lärande och utveckling.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjänster ibostadsområden, vilket i denna studie innebär i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mångfunktionella egenskaper i bostadsområden. Detta undersöks utifrån ettaktörsperspektiv, det vill säga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsområden ser på möjligheten att integrera en mångfunktionellanvändning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör även för själva begreppetekosystemtjänster och en analys av dess möjlighet att påverka en ökad mångfunktionellanvändning av grönska i bostadsmiljöer görs.Städers struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hårdgjorda ytor värmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som på olika sätt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser på ett faktiskt mångfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlägga möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del består av en intervjustudie med tjänstemän inom olika kommunalaförvaltningar som är delaktiga i planering av bostadsområden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av två flerbostadshus på Platån i VästraEriksberg i Göteborg.

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar.

Reading Recovery (RR) programmet är en kompenserande läs- och skrivutvecklingsmetod från Nya Zeeland som utvecklats av Marie M Clay. Vi har under 5 veckor studerat RR programmet genom observationer och intervjuer av elever, föräldrar och lärare på en skola i Nya Zeeland. Detta med syftet att uppmärksamma om och i så fall vilka för- och nackdelar som finns i programmet och vad vi skulle vilja använda oss av i vår roll som blivande lärare. Vi har valt att avgränsa och fokusera vår studie enbart kring för- och nackdelar eftersom detta är sådant vi ser relevant till vårt gällande syfte. Vår studie visar på såväl fördelar som nackdelar vid användandet av programmet.