Sökresultat:
623 Uppsatser om Rumslig arkitektur - Sida 15 av 42
Tunna eller tjocka klienter: för- och nackdelar med de olika klienterna i lärande organisationer
I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt från servern, medan med tjocka klienter körs programvaran lokalt på varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid Luleå tekniska universitet på en avdelning som nyligen bytt från tjocka till tunna klienter. Utifrån de teorier vi läst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bättre i arkitekturen än tjocka klienter..
Utformning av ett studentboende sett ur miljö- och tillgänglighetssynpunkt
Detta examensarbete utreder möjligheten av att bygga ett studentboende med fokus på de tillgänglighetskrav som finns enligt Svensk standard samt specifika materials miljöpåverkan.Byggbranschen har en stor negativ påverkan på miljön när det gäller energianvändning.Arbetet avser att utforma ett förslag i form av ett mer miljömedvetet studentboende samtidigt som det ska vara attraktivt.För att alla lägenheterna ska vara tillgängliga för personer med funktionsförhinder har normal tillgänglighetsnivå använts..
Offentliga möten i det privata - En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspår.
Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men
även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt
under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk
inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga
ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på
hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings-
och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga
platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt
vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.
Klassrummets betydelse : Lärares funderingar med fokus opå deras arbetssätt och klassrummets utformning
Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lärarens arbetssätt. Med utformning menas rummets innehåll; placering av kateder, bänkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgång till bänk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende på lärarens inställning, kan utgöra både möjlighet och hinder i undervisningen..
Upplevelser i S:t Petersburg : -utställning och upplevelserum för barn med funktionshinder
Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjälpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. Hjälpmedelscentralen i Vällingby har varit våra uppdragsgivare.Syftet var att ge ett idéförslag där barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjälpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utställning, väntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som främjar utvecklingen och självförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebär en trygg- och sinnesstimulerande lokal.För att skaffa de kunskaper som krävts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med ämnesexperter.
Ett gestaltningsförslag för Osmundsbergs kalkbrott
Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen världen över, väcktes för flera år sedan idén att skapa
Sveriges första internationella geopark, ett område i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga
besöksmål. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna
geopark har sin utgångspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och ämnar visa upp
dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall också visa hur denna kosmiska händelse har påverkat
människors liv i Siljansbygden fram till våra dagar. Projekt Meteorum har i dagsläget cirka 25 utmarkerade
geologiskt intressanta platser som initialt skall ingå i denna geopark.
Syftet med denna uppsats är att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse
kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.
Kulinarisk mötesplats på Djurgården : En ätande byggnad för kultur, kunskap och konsumtion
Det här examensarbetet började med en idé om att skapa en samlingsplats för mat vilket innebar att först formulera hur en sådan skulle kunna tänkas te sig och sedan utveckla ett övergripande koncept samt en idé om vad för slags arkitektur som behövs. Resultatet är byggnad för kulinariska möten på Djurgården. Löpande har det kretsat kring vad som behövs för att generera kulinarisk kunskap, kultur och konsumtion. Mångfald har varit ledordet under processen och att kombinera en sådan med möjligheter, både väntade och oväntade, En annan av grundtankarna var att se på om maten som nöje för att inte lusten och dess innebörd ska glömmas bort..
Skyltar i verkstadsmiljö : Informationsdesign och Rumslig Gestaltning i ett förslag på utformning och placering av ett representativt skyltsystem
Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara modernt, professionellt utformat och ha ett enhetligt utseende. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad. Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar.
Hur påverkar de nya energihushållningskraven byggprocessen i framtiden?
Mycket har hänt i Sverige sedan de första vattenkraftverken bildades i början på 1900-talet. När vi nu gått varvet runt gällande energiformer finner man att vattenkraften är den enda energiformen som består. Olja är en icke-förnybar energikälla och bidrar till miljöförstörelse, kärnkraft är ren men farlig och samhällskänslig energiform som är under avveckling i Sverige. Sverige är långt framme i energitänkande, och när nu tillgången på ?svensk? energi blir mindre i och med avveckling och priser som ökar när de marknadsanpassas med övriga Europa, måste vi som bor i Sverige minska energikonsumtionen..
LABYRINTGENERERING BASERADPÅ FRAKTALGENERERADEBILDER
Patientövervakningssystem (eng., Patient data management systems) måste hantera olika datakällor som patientmonitorer, ventilatorer och pumpar. Målet med detta arbete var att utveckla ett generellt och underhållsbart medicinskt protokoll samt ett databassystem för att hantera patientdata från olika medicintekniska instrument inom intensivvården.Ett prototypsystem med databas och experimentellt kommunikationsprotokoll skapades och utvärderades tekniskt mot övervakningsmonitorn Philips MP30. Systemet utvecklades i programmeringsspråket C# och använder sig av en MySQL-databas.Studien visar att det är möjligt att skapa ett protokoll som hanterar olika medicinska datakällor. Rapporten beskriver det framtagna protokollet, datastrukturer, arkitektur samt förekommande relaterade kommunikationsstandarder som används inom sjukvården..
Arkitekturteori och leveldesign
Denna rapport har undersökt om en arkitekturprincip kan användas för att skapa en lättnavigerad bana. Undersökningen har använt sig av två olika banor för att undersöka detta. Den ena banan har baserats på designprincipen Inga Återvändsgränder, den andra banan har baserats på arkitekturprincipen Circulation Realm. Två olika experimentsessioner har genomförts för att svara på frågeställningen. Experimentet har indikerat att en bana baserad på arkitekturprincipen Circulation Realm är mera lättnavigerad än en bana baserad på designprincipen Inga Återvändsgränder.
Uppstart av en bioreaktor för sidoströmshydrolys vid ett reningsverk : och dess inverkan på biologisk kväve- och fosforavskiljning
Den 2 juli 2014 blev det enligt lag tillåtet för en- och tvåbostadshusägare att uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter på den egna fastigheten. Rapporten undersöker vilket genomslag lagändringen har haft i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Undersökningen visar att lagändringen ännu inte har haft något stort genomslag. I rapporten undersöks även en utvald del av marknadsaktörers utbud av attefallshus avsett som komplementbostadshus. Ett attefallshus utformas med miljövänligt hållbara material och inspireras av Vitruvius tre principer för god arkitektur. Huset konstrueras med avsikt att uppfylla kraven som ställs i PBL, PBF, BBR och EKS.
Det som inte behövs? : Arkitektoniska strukturer i landskap sprungna ur minnen
Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser är personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstärka såväl minnet av platsen men även platsen med hjälp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala såväl som regionala generatore? Projektet undersöker också vidare om objekten skall ge betraktaren både ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig därifrån, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..
Rådhuset i Lund : Varför står rådhuset kvar - trots fullmäktiges beslut om rivning den 29 april 1955?
Den 29 april 1955 beslutade stadsfullmäktige i Lund om rivning av rådhuset vid Stortorget. Beslutet hade föregåtts av en debatt om rivning kontra bevarande som berörde både hög och låg bland stadens invånare. Engagemanget var stort. Jag har i den här uppsatsen försökt att skildra debatten, kulturklimatet vid tiden och orsaken till att rådhuset faktiskt fortfarande står kvar år 2006. Det handlar till stor del om vem som tyckte vad i debatten, och vilken betydelse det fick för slutresultatet..
Virtuella utställningar : -En studie i rumsligt berättande
Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma.För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh?s narrativa verktyg.Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas..