Syftet med examensarbetet var att undersöka manganhaltens inverkan på skärbarheten och de mekaniska egenskaperna i varmarbetsstål Dievar samt kontrollera och undersöka hypotesen att material med låga Ac1 temperaturer maskinbearbetas svårare än material med högre temperaturer. Skärbarhet hos Dievar med olika Mn-halt från 0,084 till 1,59 vikts% studerades i härdat tillstånd med ett pinnfräsningstest. Skärbarheten karakteriserades genom mätning av verktygslivslängd och skärkrafter. Verktygslivslängd bestämdes av fasförslitningsutvecklingen på verktyget. Förslitningsmekanismer studerades på verktygets spån- och släppningssidor med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM). Dragprov vid rums- och förhöjd temperatur genomfördes för att studera mangans inverkan på hållfasthetsegenskaper hos Dievar.

Syftet med examensarbetet var att undersöka manganhaltens inverkan på skärbarheten och de mekaniska egenskaperna i varmarbetsstål Dievar samt kontrollera och undersöka hypotesen att material med låga Ac1 temperaturer maskinbearbetas svårare än material med högre temperaturer. Skärbarhet hos Dievar med olika Mn-halt från 0,084 till 1,59 vikts% studerades i härdat tillstånd med ett pinnfräsningstest. Skärbarheten karakteriserades genom mätning av verktygslivslängd och skärkrafter. Verktygslivslängd bestämdes av fasförslitningsutvecklingen på verktyget. Förslitningsmekanismer studerades på verktygets spån- och släppningssidor med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM). Dragprov vid rums- och förhöjd temperatur genomfördes för att studera mangans inverkan på hållfasthetsegenskaper hos Dievar.

Bakgrund: Delaktighet är förutsättning för god vård, och en rättighet för patienten. Delaktighet bygger på god kommunikation mellan vården och patienten. Personer med afasi efter stroke kan ha nedsatt förmåga att förstå information, och uttrycka behov och önskemål. För att de ska kunna delta i beslut om vård och behandling har de behov av extra stöd från omgivningen. Arbetsterapeuter som ofta möter patienter med afasi som följd av stroke kan ha nytta av att veta hur omgivningen kan anpassas för att stödja dessa patienter.Syfte: Belysa omgivningsfaktorer som kan inverka på delaktighet i vården för patienter med afasi, och hur dessa kan skapa förutsättningar för delaktighet.Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Omgivningsfaktorer som inverkar på delaktighet för patienter med afasi är fysisk och social omgivning, och vårdens system.

Sedan 80-talet har inställningen till funktionsplanering av städer svängt från funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen är att funktionsblandning främjar stadsmiljöer för fotgängare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpåfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men även om stadsrum och stadsformer på pappret i många fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning så blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfältet inse att istället för att planera funktionsblandning måste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering måste verktyg och analysmetoder användas och utvecklas för att mäta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.

SYFTESyftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikations- och samspelsförmåga uttrycks över tid när en ung man på tidig utvecklingsnivå och med autism deltar i en dyad i sherbornebehandling. Frågeställningar:Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmåga över tid i behandlingssituationen? Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmåga i hemmet respektive skolan under samma tidsperiod?  METODDenna pre-experimentella fallstudie rör en 18-årig man som under drygt ett år kom till habiliteringen för att delta i arton sherbornebehandlingar med en sjukgymnast med mångårig erfarenhet av sherbornemetodik. Sherborne är en rörelsemetodik där rörelser används för att utveckla rums- och kroppsmedvetenhet och skapa relationer till andra. Samtliga arton behandlingar videofilmades och data insamlades via observation.

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.