Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentalpedagoger och elever ser på webbaserade instrumentallektioner. Forskningsfrågorna är riktade mot att undersöka vilka skillnader samt vilka för- och nackdelar som finns mellan traditionell och webbaserad instrumentalundervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma instrumentalpedagoger och fyra elever. Resultatet av dessa intervjuer visar att varken pedagoger eller elever ser några större skillnader mellan de olika undervisnings-formaten. Det geografiska oberoendet anses vara den största fördelen med webbaserade lektioner medan den fördröjning av ljudet som uppstår i kommunikation över internet anses vara den största nackdelen.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna. Arbetet med dessa förbindelser är en viktig förutsättning för Göteborgs framtida utveckling. I detta projekt studeras,utifrån en så kallad Space Syntaxanalys,hur Frihamnen kan integreras med city och de centrala delarna på Hisingen samt vilken betydelse ökade förbindelser över Göta älv har för integreringen av och mellan dessa områden.Space Syntaxanalysen kan kort beskrivas som en renodlad rumslig analys som studerar det fysiska rummets konfigurering i en stad.Detta innebär att analysen fokuserar på relationerna mellan rummen och inte på rummen i sig.Enligt upphovsmannen till teorin,Bill Hillier,avgör det fysiska rummets konfigurella egenskaper uppkomsten för socialt liv.Detta projekt beskriver,redovisar och diskuterar även teorin som analysmetod och planeringsinstrument. Som vägledning genom studien ges här en läshänvisning av de olika delarna i dokumentet.Del I redogör för arbetets syfte och bakgrund samt beskriver områdets historik och förutsättningar.Del II beskriver Space Syntax som teori och metod.Del III diskuterar Space Syntax som analys-och planeringsinstrument samt visar analyser av olika planstrukturer över Frihamnen.Del IV redovisar planförslaget med de nya kopplingarna.Del V ger kommentarer och drar slutsatser kring arbetet med och studien av teorin Space Syntax..

Vårt arbete handlar om huruvida leken finns och används som redskap kopplat till lärandet med klasser med barn med behov av särskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har även läst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. Vår tes är att pedagogerna i klasser med barn med behov av särskilt stöd tar hjälp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lära eleverna. Syftet är att belysa leken och koppla det till lärande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av särskilt stöd.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Jag har stött på många olika skapande rum under min verksamhetsförlagda tid, men jag har inte riktigt förstått vilken stor betydelse rummen kan ha för verksamheten. Utifrån min nyfikenhet om hur ett skapande rum kan se ut och vad för material som är viktigt, har detta sedan blivit utgångspunkten för mitt examensarbete. Syftet med min undersökning är att jag ville veta mer hur ett skapande rum kunde se ut och vad det kan ha för betydelse för barns utveckling. Jag har dokumenterat rummen, för att sedan göra en jämförelse av rummens utseende och form. Jag har jämfört rummen med varandra och tittat närmare på utseende, form och undersökt vad rummet har för material. Jag har dokumenterat rum och på tre olika förskolor och intervjuat på en förskola i närliggande stad till Malmö.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och ?planering, arkitekturpsykologi och Rummets betydelse för studiemotivation har även används som grund för min studie.Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Sammanfattning Rum, form och växter är ett avslutande examensarbete som handlar om växtkomposition. Jag har valt ett antal profiler inom områdets principer om rumsskapande, komposition, färglära och några tillämpningar som jag studerat på plats samt gjort egna förslag. I detta arbete har jag börjat med rummens uppbyggnad, deras förutsättningar och sammanhang och hur detta påverkar platsen. Formen och proportioner skapar olika upplevelser och inhägnaden som har betydelse för intrycket. Människor får olika känslor beroende på rummets öppenhet, slutenhet och skala. Kapitlet som handlar om gångar berör uppbyggnaden och människans rörelsemönster i dessa.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp.

This paper discusses the feeling of insecurity in educational exhibitions. The study analyzes one exhibition at the museum ?Nordiska Museet? in Stockholm, and strives to answer how the question of spatial factors can influence the feeling of insecurity, and thereby also the information process.The following questions have been addressed: Can we speak of a spatial allocation problem of exhibitions that contain much information? What is the relationship between the exhibition's intention and visitors conduct A model has been designed with influence from wayfinding where the exhibition is divided into basic parts, which allows a detailed study of the exhibition, and of how the parts relate to each other. The research contains spatial analyze, observations as well as interviews.The conclusion is that we, in the scientifically investigated exhibition, can speak of a spatial allocation problem when the information seems to be an overload for the visitor..