Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga Rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt Rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan..

Arbetet är ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i Rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstående om hur möbler är sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isär och byggt ihop. För att hitta beståndsdelar och skapa förståelse.I stort är det en studie i tankar.Tankar som i lästa tankar. Andras tankar.Tankar som i tänkta tankar.

Arbetet är ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i Rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstående om hur möbler är sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isär och byggt ihop. För att hitta beståndsdelar och skapa förståelse.I stort är det en studie i tankar.Tankar som i lästa tankar. Andras tankar.Tankar som i tänkta tankar.

Denna studie handlar om självhjälpskulturens utbud och hur individer använder sig av denna kultur i sin vardag. Studien är baserad på 9 informanter som tittar på självhjälpsprogram eller läser självhjälpsböcker. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida dessa individer blir mer reflexiva än de var innan de började bruka denna kultur. Empirin i denna studie är grundad på 9 kvalitativa intervjuer och analyserad med hjälp av grundad teori. Analysen pekar mot en ökad reflexivitet hos informanterna men visar även på andra aspekter av självhjälpsindustrin. .

I FN: Barnkonvention står det bland annat att barnets bästa ska komma i det främsta Rummet. Syftet med den här studien var att se hur barnets bästa efterlevs på förskolor utifrån ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. För att ta reda på detta  utfördes intervjuer av förskolepersonal på två olika förskolor i en kommun i mellersta Sverige. Under intervjuerna  framkom det att det är viktigt att man ser till att barnen känner sig trygga och att man har en bra kontakt och en god relation till barnets föräldrar. Att säga vad som är barnets bästa är dock väldigt svårt om inte omöjligt, då det är något som man inte riktigt kan veta i förväg.

Kristianstads stadspark Tivoliparken är centralt belägen och har en underbar karaktär och är en sann rekreationsplats. Med frodande grön miljö erbjuds andhämtning från den stressiga staden. Tivoliparken är en tillgänglig park, med direkt anknytning till biosfärsområdet Vattenriket och Kristianstads innercentrum, som skapar en grön övergång mellan stad och natur. Med sina anor från 1800-talet tjänar Tivoliparken sitt syfte om att vara en offentlig park för alla, en omtyckt och betydelsefull park för Kristianstadborna. I dagsläget finns en utvecklingsplan för Tivoliparken som är utarbetad av Kristianstad kommun, som förklarar Tivoliparkens koncept och framtida utveckling.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga Rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga Rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga Rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga Rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga Rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Detta examensarbete har utförts i samarbete med arkitektkontoret Equator, som ärbeläget i Stockholm. Syftet med vårt uppdrag har varit att ta fram ett intresseväckandebildmaterial för receptionsmiljöer. Vårt fokus låg i att förstå hur man bäst förmedlar rumi bilder. Den övergripande frågeställningen var; hur får man i en bild, information omRummet och dess rymd?Metoder vi använde oss av för att nå vårt mål var litteraturstudier, enkätundersökningoch utprovningar.

Det finns fortfarande för många hushåll i Sverige som använder mest glödljus för belysning, i form av glödlampor eller halogenlampor. Detta orsakar en väsentlig del av det onödiga överskott av koldioxidutsläpp som är en av orsakerna till den globala uppvärmningen. Därför avser detta examensarbete att försöka skapa en grönare miljö genom att studera och uppmärksamma faktorer som påverkar val av ljuskällor i belysningssammanhang.Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för hur LED-ljuset upplevs i hemmiljö. Arbetet ska visa hur LED-ljuskällans nuvarande kvalité bedöms utifrån individuella rumsupplevelser samt om ytterligare kvalitetsförbättringar behövs. Detta görs för att kunna vända allmänhetens inställning i en mer positiv riktning gentemot LED, vilket kan bidra till en mer ekologiskt hållbar miljö.För att undersöka hur LED fungerar i hemmiljö genomfördes en experimentell studie med syfte att besvara följande frågor: hur upplevs LED-ljusets kvalité jämfört med halogenljusets, hur tror man att det egna välmåendet påverkas av halogenljus respektive LED-ljus, hur påverkas rumsupplevelsen och rumskaraktären om halogenljus ersätts med LED-ljus och finns det några skillnader mellan ljusdesigners och icke ljusdesigners upplevelse av halogenljus och LED-ljus i hemmiljö?Det byggdes upp två likadana försöksrum som hade samma förutsättningar både storleksmässigt, inredningsmässigt och belysningsmässigt.

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i Rosengård. Aktivitetsytan är en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process där unga tjejer deltagit. Därmed har projektet planerats både med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frågeställningar, där två frågeställningar är direkt relaterade till fallstudien. Dessa två frågeställningar är dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien är baserad på intervjuer med inblandade tjänstemän samt en av de deltagande tjejerna. Den visar på hur delaktigheten lagts upp genom att anställa deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.