Sök:

Sökresultat:

19784 Uppsatser om Rum för alla - Sida 19 av 1319

Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀsrskilt stöd i förskolan

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

SkolsvÄrigheternas diskursiva praktiker : En intersektionell diskursanalys

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

FörbÀttring av Hofors kommuns hemsida:SocialtjÀnsten

Hofors kommun har idag en dynamisk hemsida som tillhandahÄller alla tjÀnster som ingÄr i kommunens verksamheter och som Àr uppdelade pÄ 3 olika nÀmnder. Syftet med det hÀr projektet var att förbÀttra den delen av hemsida som rör socialnÀmndens förvaltning för att skapa en mer anvÀndbar hemsida.Genom socialförvaltningens önskemÄl, med hjÀlp av anvÀndartester samt utifrÄn tillgÀnglighetsperspektiv har sidans innehÄll utformats pÄ ett sÀtt som sÀtter fokus pÄ anvÀndare med syfte att öka anvÀndningen av hemsidan.Allt arbete har gjorts med hjÀlp av SiteVision som Àr ett administrationsverktyg (CMS: Content Management System) som kommunen anvÀnder för alla webbsystem i kommunen.Resultatet blev lyckat.Nyckelord: CMS, tillgÀnglighet, anvÀndbarhet, webbdesign, hemsida  .

Musik för alla : Undervisning i musik för elever med funktionshinder och flerfunktionshandikapp pÄ trÀnings- och sÀrskolan

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklÀrare som undervisar elever med funktionshinder och flertillÀggshandikapp sÄ som ADHD, autism och Downs syndrom pÄ trÀnings- och sÀrskolan har och anvÀnder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar pÄ undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (hÀr har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lÀrare frÄn fyra skolor, samtliga inom sÀr- och trÀningsskolans verksamhet. De intervjuade lÀrarna Àr alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen pÄ sin respektive skola.

InlÀrningsstilar - fokus i lÀrares undervisning?

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar. I mitt arbete har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes vÀrld. Intervjuerna bestÄr av tvÄ huvudfrÄgor, som beroende pÄ svar, skulle leda till eventuella följdfrÄgor, valda i förskott för att tÀcka alla omrÄden som jag hade intresse för. Resultatet pekar pÄ alla lÀrare bedriver undervisningen med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar, men de gör inte detta utifrÄn inhÀmtat kunskap om teorier om inlÀrningsstilar, utan utifrÄn erfarenhet, kÀnsla och intuition..

SprÄkutveckling ur ett andrasprÄksperspektiv

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

Det skrivna ordet : Att arbeta med det skrivna ordet i förskolan

 I min undersökning framkommer mĂ„nga likheter i sĂ€ttet att arbeta med att introducera barnen i förskolan till det skrivna ordet. Men det finns Ă€ven olikheter kring vilken metod pedagogerna anvĂ€nder sig utav. En intressant del som jag sett i undersökningen Ă€r att de tvĂ„ metoderna som framkommer Bornholm och Öjaby. Metoderna skiljer sig i hur vi ska lĂ€ra vĂ„ra förskolebarn att tyda det skrivna ordet.Det jag kan se att alla förskolorna arbetar med Ă€r med barnets skrivna namn. Det Ă€r nĂ„got som alla barn pĂ„ förskolan fĂ„r bekanta sig med.

Vilken effekt har self-efficacy, sjÀlvkÀnsla, kÀnsla av sammanhang, locus of control pÄ studenters upplevda stressnivÄ?

Forskning har visat att self-efficacy, sjÀlvkÀnsla, KASAM och locus of control alla har en effekt pÄ graden av upplevd stress. Dock inte alla tillsammans, vilket denna studie avsÄg att undersöka samt deras inbördes relationer och vilken variabel som predicerar stress bÀst. Högskolestudenter (n = 65) svarade pÄ varsin enkÀt. Resultatet visade att alla variablerna hade signifikant negativ korrelation med upplevd stress. Ju högre nivÄ pÄ variablerna desto mindre stressade var studenterna.

Utegym i staden : attraktiva för alla

Allt fler Ă€r överviktiga i Sverige idag och det bara ökar. Övervikt kan leda till mĂ„nga livshotande sjukdomar. MĂ„nga har blivit allt mer stillasittande och varannan bilresa Ă€r kortare Ă€n fem kilometer. Att trĂ€na ute fĂ„r mĂ€nniskan att kĂ€nna sig piggare, lugnare och mindre stressad. Samtidigt ska trĂ€ning utomhus vara formad för alla olika mĂ„lgrupper, vilket ett utegym kan uppfylla.

BlÄmÀrken och rosa rosetter : Ett arbete om jÀmstÀlldhet i förskolan

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vilken betydelse jÀmstÀlldhet i förskolan har, samt att ta reda pÄ vad som hÀnde efter att projektet ?Vi Àr alla medaktörer? frÄn VÀxjös Universitet, avslutades. För att fÄ reda pÄ detta har jag intervjuat förskolelÀrare frÄn tre av de medverkande förskolorna i projektet. Jag har Àven lÀst och utgÄtt frÄn rapporten ?Vi Àr alla medaktörer?(2005).UtifrÄn det jag lÀst i rapporten har jag dessutom lÀst och kopplat ihop teorier om genus, jÀmstÀlldhet, styrdokument och övriga lagar och förordningstexter.

Ledarnas tankar och teorier vid motivationsarbete : En studie utförd pÄ ett hÀlsoföretag

ABSTRACTDenna uppsats var en undersökning av motivationsarbetet pÄ ett hÀlsoföretag i Sverige. Syftet med undersökningen var att beskriva vad hÀlsoföretaget anvÀnder sig av för teorier och metoder för att motivera sina klienter. Uppsatsen baserades pÄ fyra intervjuer och tvÄ observationer. Personerna som ingick i undersökningen var alla anstÀllda pÄ företaget. Ledarna anvÀnder sig av olika teorier och modeller för att motivera sina deltagare.

HUR ARBETAR INTERNATIONELLA ORGANISATIONER MOT KORRUPTION ? : En jÀmförande analys

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Den mediala konstruktionen av fenomenet mobbning - en diskursanalytisk studie av mobbningsrapporteringen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet

I denna uppsats behandlar vi Àmnet idrott och hÀlsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. IdrottsÀmnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. DÀremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det Àr skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka fyra idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda pÄ detta utgick vi frÄn en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslÀrare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

Tanke och handling - hur vÀl stÀmmer de överens?: En jÀmförelse av pedagogers formulerings ? och realiseringsarena med fokus pÄ inkludering av alla förskolebarn

Syftet med denna studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för hur förskollÀrare och förskolechefer skapar villkor för inkludering och Àven hur förskollÀrare konkret arbetar för att inkludera alla barn i förskolan. För att uppnÄ detta har syftet brutits ner i tre frÄgestÀllningar. Dessa behandlar hur förskollÀrare och förskolechefer beskriver organiseringen för att inkludera alla barn, vi benÀmner detta som formuleringsarenan. Hur förskollÀrarna konkret arbetar för inkludering pÄ individ- och gruppnivÄ, vilket vi benÀmner som realiseringsarenan. Slutligen gör vi en jÀmförelse mellan de tvÄ arenorna.

En modell för att identifiera krav som mÄste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domÀn

Allt för ofta hÀnder det att systemutvecklingsprojekt misslyckas. Ofta beror dessa misslyckanden pÄ att systemutvecklingsprocessens tidiga faser utförs bristfÀlligt. Genom att ta tillvara och ÄteranvÀnda information som uppkommit under tidigare utförda informationssystemutvecklingsprojekt, ökas chansen att nÀsta informationssystemutvecklingsprocess fÄr ett bra resultat. En kravspecifikation som endast innehÄller krav som mÄste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domÀn, gÄr att tillÀmpa vid all informationssystemsutveckling inom denna specifika domÀn. För att denna kravspecifikation skall kunna anvÀndas pÄ detta vis, krÀvs det att uppdateringar sker i denna allt eftersom aktuell domÀn förÀndras.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->