Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

SAMMANFATTNING Den hÀr uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig sjÀlv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. DÀrför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som Àr mellan sexton och tjugoett Är och tillsammans med deltagarna skapat berÀttelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förvÀntningar som heteronormativt stÀlls pÄ en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrÄgan - ?Hur framtrÀder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berÀttelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgÄngspunkt att skolan Àr ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden stÀlls intervjudeltagarnas berÀttelser. BerÀttelserna analyseras med hjÀlp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgÄngspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Denna uppsats behandlar Ă€mnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrĂ„n perspektivet religionsfrihet som mĂ€nsklig rĂ€ttighet, dels frĂ„n perspektivet skydd och aktiva Ă„tgĂ€rder mot diskriminering med religion som grund. Syftet Ă€r att göra en utredning i Ă€mnet samt belysa frĂ„gan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och grundlĂ€ggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning frĂ„n Europadomstolen visar att religionsfriheten inte Ă€r absolut.

Idag finns det mÄnga muslimer i Sverige som inte har ett alternativ vad gÀller val av banker som agerar i linje med deras tro dÀr det rÄder ett förbud mot rÀnta. Studien Àmnar undersöka hur man kan marknadsföra och finansiera en islamisk bank i Sverige, vilka nyckelfaktorer som finns samt vilka som gÄr att anvÀnda för en lyckad positionering i den svenska bankmarknaden. Vi har anvÀnt oss utav kvantitativa och kvalitativa ansatser genom primÀr data i form av intervjuer och en enkÀtstudie. Vi har kombinerat marknadsföringsteorinValue Innovation med finansieringsteorin Bootstrapping i syfte att fÄ en undersökning som Àr övergripande för hela uppsatsen.Resultaten tyder pÄ att marknadsföringen av en nyetablerad islamisk bank i Sverige bör göras med fokus pÄ att den Àr i linje med islamiska principer, men Àven att den följer vissa etiska principer, för att bredda mÄlgruppen till andra Àn muslimer. Grundfinansieringen bör skötas av utlÀndska investerare pÄ ett sÀtt som undgÄr de restriktioner som finns gÀllande inflöde av utlÀndskt kapital..

Problem DÄ uppfattningarna gÄr isÀr om vilken ledarstilar som finns och vilken roll de spelar i en organisation sÄ tittar vi pÄ hur ledarstilarna har uppkommit och förÀndrats, med en fokus pÄ coachning. Fanns coachning tidigare Àn vad teorierna sÀger? Vilken betydelse spelar coachningen och hur har den utvecklats över tiden? Syfte Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ förÀndringarna som ledarstilarna har genomgÄtt över tiden, dÀr vi fokuserar pÄ coachningen. Vilka slutsatser kan man dra beroende pÄ om stilarna har funnits tidigare Àn de uppdagats i teorin? Kan vi se mönster genom att titta lÀngre tillbaka i tiden och vilken roll spelade coachningen? Genom att titta bakÄt i tiden kan vi ocksÄ se hur samhÀllet har uppfattat ledarstilarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida reporÀnteförÀndringar har diverse pÄverkan pÄ bostÀder av olika storlek, med fokus pÄ ett antal omrÄden i Stockholm. Efter utförda regressionsanalyser samt hypotesprövningar har det kunnat konstateras att reporÀntans pÄverkan pÄ bostadspriser skiljer sig Ät för olika bostadsstorlekar. Bostadsmarknaden prÀglas idag av stora förÀndringar och reporÀntan Àr pÄ en historisk lÄgpunkt, -0.25%. Det spekuleras kring hur Riksbankens styrrÀnta faktiskt pÄverkar priserna pÄ bostadsmarknaden och om denna pÄverkar olika stora bostÀder i olika stor grad. SÄlda lÀgenheter mellan Ären 2005-2015 har analyserats dÀr hÀnsyn har tagits till reporÀntan.

SprÄket Àr onekligen vÄrt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjÀlp av det kan vi uttrycka vÄra kÀnslor, skapa kontakt med vÄr omvÀrld, förmedla information och sÄ vidare. NÀr vi talar och kommunicerar med andra vÀljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi anvÀnder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vÄrt sprÄk till att skapa vÄra identiteter. Inom den sprÄkvetenskapliga inriktningen sprÄksociologi studeras hur olika faktorer, sÄsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, pÄverkar de sprÄkliga val vi gör. I sprÄksociologiska studier tas Àven hÀnsyn till hur andra variabler, sÄsom geografiskt ursprung, samhÀllsklass, Älder och kön, samspelar med varandra och hur de pÄverkar vÄrt sprÄkliga beteende.I denna uppsats stÄr relationen mellan sprÄk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur sprÄket speglar samhÀllet vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss sjÀlva och andra.

Examensarbetets utgÄngspunkt var en bakgrundsbild över omrÄdet sexuell lÀggning och den svenska gymnasieskolan med fokus pÄ problemomrÄden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi anvÀnde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnÄ en diskussion runt allmÀn problematik vilken skulle kunna finnas pÄ fler gymnasieskolor.TvÄ problemomrÄden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemomrÄden gick att se dels pÄ den strukturella nivÄn vilken fokuserar pÄ skolan som vÀrdebÀrande institution och dels pÄ den individuella nivÄn vilken fokuserar pÄ konkreta situationer inom denna kontext.

En viktig del av vÄrt syfte Àr att utveckla en modell och dÀrmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrÄn den icke-lojala kunden. VÄrt syfte Àr ocksÄ att studera den eventuella koppling som finns mellan varumÀrkeskapital och varumÀrkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet Àr att lyfta fram argument för varför mer fokus bör lÀggas pÄ icke-lojalitet. Med utgÄngspunkt frÄn en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumÀrkeskapitalsmodellen.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en av vÀrldens vanligaste ÀmnesomsÀttningssjukdomar. WHO uppskattar att 180 miljoner mÀnniskor vÀrlden över lider av sjukdomen i nÄgon form. En siffra som berÀknas fördubblas fram till Är 2030. Socialstyrelsen menar att det övergripande mÄlet för behandling Àr att förhindra akuta och lÄngsiktiga komplikationer med bibehÄllen fysisk och psykisk hÀlsa. Vidare bör vÄrdpersonal ha en vÀl integrerad kunskap om olika aspekter av sjukdomen samt arbeta för en god kontinuitet i vÄrden.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:12.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien Àr att analysera samt försöka förstÄ och reda ut fyra pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken syn har fyra pedagoger pÄ den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader pÄ pedagogers syn pÄ fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.

SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Syftet med studien var att studera arbetstryggheten av de anstÀllda via bemanningsföretag, vilket utfördes utifrÄn tre trygghetsaspekter; psykologiska, sociala och ekonomiska. Studiens forskningsdesign Àr en fallstudie, Àven kallad för representative fallstudie, i vilket man studera en vardaglig situation eller en form av organisation. Denna fallstudie omfattade en specifik faktor och en specifik bransch, vilka Àr arbetstrygghet och bemanningsföretag. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sex personer varav tio uppdrag sammanlagt, som arbetar eller har arbetat via bemanningsföretag. Tolkning av det empiriska materialet genomfördes i form av en analysmodell som skapades utifrÄn tidigare forskning kring studieÀmnena.

Mitt arbetes syfte Àr att pÄ kronologiskt och tematiskt vis presentera och analysera de olikasÀtt pÄ vilka politiska Äsikter och samhÀllsmÀssiga problem har presenterats och beartbetats i amerikanska serietidningar under tiden mellan 1950 och Är 2000, samt att undersöka hur serietidningen i sig har utvecklats som medium under samma tidsperiod. Mitt arbete Àr först uppdelat i tidsperioder om tio Är och sedan inom olika tematiska underrubriker som avser att behandla viktiga politiska eller branschrelaterade aspekter.Den tidigare forskningen jag tagit del av Àr uteslutande engelsksprÄkig och innefattar bl.a Bradford W. Wrights Comic Book Nation, Paul Lopes Demanding Respect och Fredrik Strömbergs Comic Art Propaganda som alla behandlar den amerikanska serietidningens utveckling och delvis deras politiska innehÄll.De kÀllor jag anvÀnt mig av Àr en hel uppsjö avamerikanska seriepublikationer frÄn de tre största förlagen i USA, Marvel Comics, DC Comics och Image Comics med inledande fokus pÄ de tvÄ förstnÀmnda. Jag kommer i mitt arbete fram till att serietidningarna gÄtt frÄn att vara ett politiskt drivetmedie under 50-talet, till att vara ett som lÀgger mer fokus pÄ de enskilda individerna och karaktÀrsutveckling.Utvecklingen har ocksÄ medfört att serietidningarna överlag blivit alltmörkare och hÄrdare, inte nödvÀndigtvis med ett större fokus pÄ vÄld, men i alla fall en större acceptans för det vÄldsamma. 50-talet har fokus pÄ den allmÀna kommunistskrÀcken och den produktionskod som begrÀnsade och censurerade serietidningarnas innehÄll.