Titel: En analys om hur virtuella IT företag analyseras och vÀrderas Är 2012Bakgrund: Under Dot.com perioden som följde Netscapes lansering jobbade analytiker med utmaningen att vÀrdera en ny form av företag som agerade pÄ internet. Problemet för analytikerna var bland annat att vÀrdera och analysera dessa nya virtuella företag, eftersom de flesta av dem var nystartade sÄ ansÄgs det att nyckeltal som PE ? tal inte gav en rÀttvis vÀrdering (Briginshaw, 2002). Det som följde Dot.com kraschen vid början av 2000 talet resulterade till att Àven vÀl fungerande IT företag med en hÄllbar affÀrsidé, fick problem med finansieringen pÄ grund av deras nya lÄga vÀrdering (Bernhardsson, 2002). Drygt ett decennium efter Dot.com perioden, börsnoterades LinkedIn, ett socialt nÀtverk Är 2011, och ökade i vÀrde med 109,4 % vid handelsdagens slut (www.affÀrsvarlden.se).Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för hur virtuella IT företag vÀrderas.

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

Tidigare forskning visar att elever anser att betygen i det nuvarande mÄlrelaterade betygssystemet Àr orÀttvisa och att lÀrare utgÄr ifrÄn andra aspekter vid betygsÀttningen Àn att betygsÀtta elevernas kunskaper. DÀrmed valde vi att undersöka hur lÀrares bedömning och betygsÀttning utförs bland behöriga lÀrare för att fÄ klarhet i om det nuvarande betygssystemet Àr ett rÀttvist betygssystem.Syftet med studien Àr att undersöka vilka aspekter som behöriga gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa gör sin bedömning och betygsÀttning utifrÄn. Fokus riktas Àven Ät att granska hur lÀrarna sÀger sig bedöma olika moment i undervisningen och vilka uppfattningar lÀrarna har kring det mÄlrelaterade betygssystemet. Studien bestÄr av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med sju behöriga lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet.Studien visar att de behöriga lÀrarna i idrott och hÀlsa bedömer och betygsÀtter utifrÄn andra Àn gÀllande aspekter. LÀrarna sÀger sig bedöma kondition och styrka utifrÄn olika tester i form av resultat för att kunna mÀta elevernas utveckling av den fysiska statusen.

Syftet med min studie var att belysa och jÀmföra sprÄkpolitiken i Sverige ochTyskland med sÀrskilt fokus pÄ styrdokument som gÀller sprÄkundervisning avnyanlÀnda vuxna invandrare. FrÄgestÀllningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad Àr det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgÄng till sprÄk bÄde vad gÀller modersmÄl och andra sprÄk? Hur organiserasundervisningen i andrasprÄk för vuxna nyanlÀnda i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gÀllerorganisation av andrasprÄksutbildning för nyanlÀnda vuxna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod, dÀr materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant omrÄde.Resultatet visade att Sveriges sprÄklag garanterar den enskildes tillgÄng till sprÄk bÄdevad gÀller modersmÄl och annat sprÄk Àn modersmÄl. Tyskland saknar sprÄklag, somtyder pÄ att Tyskland inte kÀnner behovet av att reglera det tyska sprÄket i förhÄllandetill andra sprÄk. Tyska Àr ett starkt sprÄk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr, att undersöka om barns skrivglÀdje kan vara en vÀg till att bli en god lÀsare. Barns skrivande hamnar dÄ i fokus för lÀsinlÀrningen. UtgÄngspunkter för vÄrt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, frÀmst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter frÄn olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vÄr undersökning visar att barns skrivglÀdje kan leda till att de blir goda lÀsare.

AbstractWhat do the pupils really learn in school? What do the pupils know before they begin schooland what knowledge do they have when they graduate form 5 and should have achieved thegoals? I chose to interview some pupils in the end of nursery school and some pupils in theend of form 5. To limit myself I chose the subject space, because I think most pupils thinkthat space is an interesting subject. The result of my examination was that pupils in nurseryschool have many different thoughts and previous knowledge about space, often on the basisof what they have seen themselves, and that some of the pupils in form 5 have some moredeveloped knowledge while some pupils still got the skill as a nursery school pupil. Myexamination shows that some pupils have learned surprisingly little, bearing in mind that theyhave been in school for five years..

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgÄsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser pÄ musik och hur de anvÀnder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i Àmnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vÄr studie har vi lagt fokus pÄ tre teman. De tre temana Àr: ? Musikaliska meningserbjudande genom inflytande ? Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse ? Kunskap genom musikaliska meningserbjudande Vi har som stöd utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna? För att komma fram till vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger pÄ fem olika förskolor och observationerna har gjorts pÄ tre av de förskolorna som Àr med i studien.

I det samhÀlle som vi lever i idag, konsumerar vi inte enbart för att tillfredstÀlla det grundlÀggande behov som alla mÀnniskor har; vÀrme, mat, vatten. Konsumtionen har idag övergÄtt frÄn att vara nÄgot nödvÀndigt till att bli en form av fritidssysselsÀttning, intresse, en form av njutning. Vi utsÀtts dagligen för reklam och media som berÀttar för oss vad som Àr det senaste och hur vi ska se ut. Detta Àr nÄgot som pÄverkar oss alla, men vi kan se det extra tydligt i den lite yngre generationen, tonÄringar och uppÄt.Denna rapport har för avsikt att utreda vad det Àr för behov som frÀmst ungdomarna försöker tillfredstÀlla genom sin konsumtion av klÀder. NÀr vi inte handlar klÀder endast för att hÄlla oss varma, vad Àr det dÄ som gör att vi handlar? Jo, det Àr pÄ grund utav det metavÀrde som varumÀrkena laddas med.

En ny modernistisk syn pÄ ledarskap började utvecklas i början pÄ 1980 talet, dÀr nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet pÄ en telemarketingavdelning med mÄnga unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu anvÀnder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger pÄ kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod anvÀndes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ÀndamÄlsenligt.

PÄ senare tid har allt större fokus lagts pÄ vikten av motiverade anstÀllda pÄ arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan pÄverka motivationen pÄ arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning pÄ byggföretaget NCC, dÀr de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, sprÄk och medium) eventuella pÄverkan pÄ de fyra motivationsfaktorerna mÄl, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. SammanstÀllningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansÄgs som positivt bland personalen pÄ NCC. Detta gav ett resultat som sÀger att det frÀmst Àr kommunikationsfaktorerna öppenhet, sprÄk och valet av medium mellan ledningen och de anstÀllda som kan pÄverka motivationen pÄ arbetsplatsen..

Vi som distriktssköterskestudenter upplever att distriktssköterskans kompetens inte efterfrÄgas av en del arbetsgivare utan ofta likstÀlls med en allmÀnsjuksköterskas. Att kÀnna till distriktssköterskeyrkets tillkomst och utveckling över tid, gör det lÀttare att förstÄ hur yrkesrollen formats. Kunskap om yrkets historia kan synliggöra den specifika kompetens som distriktssköterskan besitter Àn idag. Distriktssköterskeyrket började ta form under 1920 -1930-talen. Syftet Àr att beskriva hur distriktssköterskans arbete, vÀrderingar och villkor sÄg ut under 1920-1930-talen i Sverige.

Outsourcing Àr en trend som prÀglar logistikomrÄdet idag. Det har öppnat upp möjligheter för verksamheter som tredjeparts? och fjÀrdepartslogistiker att ta plats pÄ marknaden. DÀrför Àmnar vi studera 3PL-verksamhet och hur den kan relateras till ett perspektiv. Vi kommer alltsÄ betrakta en 3PL som en del i uppdragsgivarens vÀrdekedja och vi kommer att prata om inter- och multiorganisatoriska perspektiv pÄ att bedriva affÀrer.

Syftet med denna studie har varit att titta pÄ hur lÀrarens ledarskap pÄverkar elevernas lÀrandeprocess i klassrumsmiljön dÀr vi lagt speciellt fokus pÄ sjÀlvförtroende. UtifrÄn detta syfte har vi tittat pÄ litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt sjÀlvförtroende. Vi har Àven tittat pÄ det sociokulturella lÀrandeperspektivet dÀr vi redogjort för olika infallsvinklar pÄ begreppet sociokulturellt lÀrande. Vi har undersökt detta genom att anvÀnda oss av fyra intervjuer med lÀrare, fyra observationer av de intervjuade lÀrarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i Ärskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjÀlp av dessa undersökningsformer har vi fÄtt fram information kring hur olika former av ledarskap pÄverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjÀlper till att utveckla elevernas sjÀlvförtroende i positiv bemÀrkelse.

I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..

Sammanfattning ? ?SUHF-modellen jĂ€mförd med ABC-systemet?Datum: 19 januari, 2012NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling, HST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985Titel: SUHF-modellen jĂ€mförd med ABC-systemetHandledare: Ole LiljeforsNyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstĂ€ckningFrĂ„gestĂ€llning: Vad kĂ€nnetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur Ă€r SUHF-modellen uppbyggd jĂ€mfört med ABC-systemet?Syfte: Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet.Metod: Studien var av kvalitativ karaktĂ€r och baserades pĂ„ sekundĂ€rdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom Ă€mnet ABC-systemet i lĂ€rosĂ€ten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen pĂ„ MĂ€lardalens högskola för att fĂ„ information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp anvĂ€ndes som underlag till den empiriska delen.Slutsats: MĂ„let med de bĂ„da modellerna Ă€r att full kostnadstĂ€ckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna pĂ„ ett tillfredstĂ€llande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbĂ€raren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna Ă€r att ABC-systemets fokus ligger pĂ„ aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger pĂ„ kĂ€rnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten Ă€r benĂ€mningar för samma utföranden.