Den här uppsatsen handlar om historieförmedlingen i den historiska romantrilogin om Tore Gudmarsson som Albert Olsson skrev mellan åren 1939 och 1945. Då den historiska romanen behandlas som en kvarleva kan den sägas berätta någonting både om den tid som skildras och den tid då den skrevs. I analysen studeras hur Olsson skildrar danskt och svenskt, herrar och bönder, manligt och kvinnligt samt lag och rätt i sina romaner. Dessa teman analyseras både mot bakgrund av den verkliga historieskrivningen så som den såg ut 1940 samt författarens verklighet. Min metod, som är lånad från språk- och litteraturvetenskapen, är en kvalitativ textanalys och innehåller begreppen den textinterne läsaren/författaren och den textexterne läsaren/författaren.

En postkolonialistisk studie om Tornedalen. Genomförd genom närläsning av två Romaner, skrivna därifrån. Som komplement används postkolonialistiska teorier samt identitets- och minoritetsteorier..

I John Ajvide Lindqvists romaner blandas välkända skräckteman med realistiska, samtida miljöer där barn ofta har en framträdande roll inom berättelsen. Den här uppsatsens syfte är att undersöka relationen mellan barnkaraktärerna och det skräckfyllda samt hur läsaren uppfattar det. En grundläggande tes för uppsatsen är att barnen utgör ett hot mot de vuxna karaktärerna i Ajvide Lindqvists romanerLåt den rätte komma in (2004), Människohamn (2008) och Lilla stjärna (2010). Centrala frågor som ställs är vilken karaktär framkallar obehag och skräck? Mot vilken person riktas hotet? Om barnet är ett hot, varför blir hen det? För att svara på frågorna studeras berättarperspektivet i respektive roman med hjälp av Gérard Genettes fokalisationsbegrepp.

Måste det nödvändigtvis vara invecklat och svårt med interkulturella relationer? Innebär kärleksrelationer över gränserna mer komplikationer än andra förhållanden där man delar kultur, religion och etnicitet? Det finns uppenbarligen många människor som fattar tycker för varandra oavsett nationalitet och tro, men i flera skönlitterära romaner skildras en bild av att det är mer eller mindre omöjligt att få ett sådant förhållande att fungera. Jag vill dock gärna fortsätta att tro att kärleken beror mer på en sorts personkemi och attraktion människor emellan, något som man inte direkt kan sätta fingret på men som ändå finns där. I min uppsats skildrar och analyserar jag två populära och spridda romaner för att ta reda på vilken bild som framställs när det gäller kärleken mellan en mörkhyad muslimsk man och en vit kristen kvinna. I diskussionen redogör jag för mina egna tankar och åsikter om romanerna, samt beskriver hur jag tror de påverkar människor som tar del av dem genom bok eller film.

Uppsatsen syfte är att göra ett skrivmoment i en högstadieklass där eleverna ska skriva en berättelse baserat på fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehåller teoretiska utgångspunkter såsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna använda till mitt undervisningsmoment. Den innehåller även tre stora undersökningar från tre olika verk. Två av de tre undersökningarna ingår i avhandlingar där alla är peer reviewed, alltså godkända av någon sorts handledare. Den tredje är en bok, Författande fans, som på många sätt är central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

I denna uppsats undersöks hur begreppet ?vi och dem? manifesteras i tre romaner med utgångspunkt i en samhällskontext. I studien används Franco Morettis (Elektronisk källa: 8.10.2012) analysmetod, ?distant reading?, vilket innebär att man bortser från detaljer och istället fokuserar på helheten. Syftet har således varit att belysa begreppet ?vi och dem? i romanerna Om jag kunde drömma (Meyer, 2005), Hungerspelen (Collins, 2008) samt Ett öga rött (Khemiri, 2003).

Den här studien undersöker hur recensenter jämför Disneyfilmen med förlagan, hur de jämför med andra Disneyfilmer, hur stor kunskap de har om förlagan och egna tolkningar de gör av filmernas teman och budskap..

Romanerna som ligger till grund för uppsatsens analys är Thomas Bailey Aldrich The story of a bad boy, Mark Twains Tom Sawyers och Huckleberry Finn samt Richmal Cromptons Just William. Syftet med uppsatsen är att undersöka de litterära gestalter som tar sig skepnad i företeelsen "bad boys" och de frågor som ställs i uppsatsen är: Hur och varför uppkom företeelsen "bad boys"? Hur växte genren "bad boys" fram? Vad karaktäriserar "bad boys" företeelsen? Uppsatsens narratologiska utgångspunkter bygger bland annat på Mieke Bals teori om fabelns och de textanalytiska begrepp som Maria Nikolajeva redogör för: tid och plats, författarens och läsarens föreställning av författaren, samtid och tidsperspektiv. Uppsatsen tar även stöd i R.W. Connell, John Stephens och Kenneth B.

Denna studie undersöker skönlitteraturens potentiella möjlighet att utveckla historiemedvetande hos elever på svensk gymnasieskola. Syftet med undersökningen är att se om den skönlitterära författaren skapar förutsättningar för historiemedvetande och i så fall hur samt visa på hur skönlitteratur kan användas i en ämnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11. Två romaner undersöks, den historiska romanen Boktjuven samt science-fiction-romanen Hungerspelen. Dessa romaner dekonstrueras med hjälp av analysschemat Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning för att se om romanerna kombinerar historieförmedlande och skönlitterära grepp i en växelverkan mellan distans och närhet, något som enligt Carina Renander kan leda till ett potentiellt utvecklat historiemedvetande. Resultatet från denna analys kopplas sedan samman med Gy11 och exempel på undervisningssituationer presenteras.

Göran Tunström (1937 ? 2000) är en av våra viktigaste svenska författare av idag och som kanske främst förknippas med sin uppväxtort Sunne. Den värmländska hemorten har blivit litterär miljö i många av Tunströms romaner. Ökenbrevet från 1978 är den roman som min studie handlar om och den utgör i detta avseende ett undantag. Berättaren i Ökenbrevet är Jesus själv och han befinner sig, under fyrtio dygn, i den Mesopotamiska öknen utanför Jerusalem där han umgås med sig själv och stjärnorna.

Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer..

Göran Tunström (1937 ? 2000) är en av våra viktigaste svenska författare av idag och som kanske främst förknippas med sin uppväxtort Sunne. Den värmländska hemorten har blivit litterär miljö i många av Tunströms romaner. Ökenbrevet från 1978 är den roman som min studie handlar om och den utgör i detta avseende ett undantag. Berättaren i Ökenbrevet är Jesus själv och han befinner sig, under fyrtio dygn, i den Mesopotamiska öknen utanför Jerusalem där han umgås med sig själv och stjärnorna.

Med utgångspunkt från en analys av Eyvind Johnsons tidiga roman Herr Clerk, vår mästare och dess olika versioner, diskuteras författarens förhållande till det självbiografiska berättandet, den möjliga eller omöjliga konstruktionen av ett jag i och utanför texten.Det utanförskap som tematiskt karaktäriserar delar av Johnsons författarskap har som regel förståtts ur ett klassperspektiv. I Uppsatsen föreslås en läsart som öppnar också för andra perspektiv, särskilt kön och sexualitet..

Denna undersökning har sin utgångspunkt i två romaner: Karin Boyes Kris, och Hagar Olssons Chitambo, två verk som delar många likheter. Det första delsyftet är följaktligen att utföra en komparativ och tematisk undersökning av de båda romanerna, i vilken temat frigörelse står som primär utgångspunkt. Likheterna återfinns inte enbart i romanernas innehåll, utan även i utomtextuella faktorer: författarna har recenserat varandras respektive Romaner, omständigheter som motiverar uppsatsens andra delsyfte, att undersöka huruvida Karin Boye i sitt författande av Kris kan tänkas ha påverkats av Olssons roman. Med utgångspunkt i tre relevanta infallsvinklar påvisar jag likheterna mellan verken. Identitet framstår som ett nyckelord för förståelsen av de båda protagonisternas utveckling, och syntesen av deras utveckling mot en inre tyngdpunkt utesluter inte på något sätt behovet av det kollektiva, tvärtom utvecklar de båda ett visst mått av politisk medvetenhet.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraints´ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.