Syftet med detta arbete är att ta reda på hur man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, och hur man ser på modersmålsundervisning. Syftet är även att ta reda på hur de flerspråkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad läroplanen säger om mångkulturalitet och flerspråkighet. Genom öppna intervjuer får jag reda på hur pedagogerna själva anser att förskolan arbetar med de flerspråkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser på modersmål. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna själva sagt stämmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och även att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det är alltså sex pedagoger som deltagit i studien.

Denna studie är en analys av romanen Heart of Darkness (1902) och novellen An outpost ofprogress (1898) av Joseph Conrad (1857-1924) i syfte att undersöka berättelsernashuvudsakliga tematik ur en postkolonial infallsvinkel samt vad Conrads avsikt tycks ha varitmed porträtteringen av elfenbensagenten Kurtz. För att genomföra denna analys har jag gjorten närläsning av Heart of Darkness samt An outpost of progress och samtidigt tolkathändelseförloppen.Tolkningarna är delvis mina egna samt delvis baserat på tidigare forskning. Efter att hagenomfört dessa närläsningar är min slutsats att Conrads huvudsakliga avsikt var att skildaden mänskliga moralens förfall genom den ondskefulla girigheten. Det är denna girighet somhan definierar som det mörka i en människas hjärta. Genom framställningen av Kurtz visarhan exempel på detta samt hur farlig en skicklig retoriker kan vara..

The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration.

Syftet med uppsatsen är att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring användningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar två klasser i grundskolans sjunde år och deras arbete med läsning av historiska romaner kopplade till händelser under andra världskriget. En studie av ett liknande projekt i två gymnasieklasser ingår i uppsatsen och utgör ett komparativt material. Utifrån detta analyseras i vilken utsträckning historiska romaner är användbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, både ur elevers och lärares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus på elevers inlärning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas när man kompletterar läroböcker med historiska romaner.

The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted.                        The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen.

Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för satir.

Based on the concept of rhetorical situation, the purpose of this study is to compare and describe the three Socialist leader's May Day speech from the years 1954, 1978 and 2011. The results of the analysis showed that there is a big difference in how the leaders chooses to appeal to the rhetorical audience. Erlander, 1954, never appealed directly to his audience which Palme, 1978, did both initially as repeatedly throughout his speech. Juholt, 2011, has a personal and frequent appeal which is repeated throughout his speech, which is interpreted as a sign of the intimization of the public language. It proved difficult to discuss the Socialist rhetoric as one unified form.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för satir.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

This Master?s thesis investigates user education at high school libraries. The aim of this study is to examine user education and the educational approach that librarian?s experience in their teaching. The method used for the study is qualitative interviews with seven high school librarians.

Denna uppsats består av två översättningar av den japanska författaren Osamu Dazais noveller Spring, Moerus! och Hundra vyer över Fuji från japanska till svenska samt en analys som ur ett litteratur-vetenskapligt perspektiv hjälper till att fastställa översättningsstrategin ? att göra en adekvansinriktad och främmandegörande översättning. Översättningarna följs av en översättningsteoretisk kommentar som fokuserar på de tre problemområdena grammatik och lexikon, menings- och styckesstruktur samt passivering. Ett litteraturvetenskapligt perspektiv för källtextanalysen visar sig vara mycket tillämpbart för dessa texter på grund av deras genre, jag-romanen, som är typisk för japansk 1900-talslitteratur. Källtexterna och måltexterna finns med som bilagor..

Antalet mopedolyckor har stadigt ökat sedan 2000 talet. Anledningen tillökningen av antalet olyckor är att antalet mopeder har ökat. För att minskaolyckorna har Polisen, NTF, Transportstyrelsen och Vägverket kraftsamlat för attkomma tillrätta med problemet. Aktörerna är verksamma inom olika områden ochsamarbetet mellan dem ökar alltmer för att bryta trenden av antalet ökade olyckor.På uppdrag av Polismyndigheten i Västernorrlands län studerades det vilkaaktörer som är verksamma inom området och hur de försöker förebygga olyckor.Seminariet ?Ung och odödlig på moped genom livet?, publikationer av aktörernaoch Per Olof Bylund vid Akut- och katastrofmedicinskt centrum och tvåfrågeformulär, har legat till grund till arbetet.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för satir.