Det skedde i mitten av sextiotalets Sverige en remarkabel förändring i den svenska utrikespolitiken. En aktivering tog form som innebar ett större svenskt deltagande internationellt. Det yttrade sig framförallt i en stark moralisk hållning med kritik som vapen.Vi frågar oss om aktiveringen kan betraktas som ett sätt att ta fokus från inrikesproblem. Är förändringen en taktik av Socialdemokraterna för att stärka sin maktposition? Genom en ?mest lika?-analys jämför vi perioderna 1945-1964 och 1965-1976 för att hitta förklaringar till förändringen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kodväxling sker i Gun-Britt Sundströms roman Maken ? en förhållanderoman. Denna lingvistiskt orienterade studie utgår från Poplacks tre stadier: tag-kodväxling, intrasentiell kodväxling och intersentiell kodväxling. Den valda metoden för denna undersökning är närläsningsmetoden, en metod som sätter texten i fokus. I forskningsbakgrunden tar jag upp olika definitioner av ordet kodväxling.

In February 2005, a collection predominantly containing medieval ballads was found in the library of Växjö. The collectors were mainly George Stephens, originally from Scotland, and Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, both active in Småland in the nineteenth century. In connection with an intital inventory of the material, Magnus Gustafsson, ethnomusicologist at Smålands Musikarkiv, marked ballads of uncertain origin with a question mark.The purpose of this essay is to investigate 22 of these marked ballads. To be able to compare them with other material we have developed a method to identify differences. By means of the method both the text and the melody are compared and in addition the differences in terms of quality and quantity are assessed.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnors och mäns livsvillkor gestaltas i den tanzaniska författaren Elieshi Lemas roman Bränd jord - en kärleksroman (2005) utifrån ett genusperspektiv. I fokus har centrala motiv som rör sedvänjor, utbildning, äktenskap, moderskap och faderskap stått. Jag har också undersökt vilka strategier som karaktärerna använder sig av för att påverka sina liv i ett starkt traditionstyngt samhälle. Analysen visar att romanen gestaltar ett genussystem där manligt och kvinnligt inte bör blandas och där mannen är norm. Detta genussystem ligger väl inkapslat i det traditionella levnadssättet, där könsidentiteten för kvinnor och män formas tidigt.

Medelsvensson såg bojkottlapparna på Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns också svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berättar två av dem för första gången sin historia.Ovanstående är ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..

Den här uppsatsen undersöker Py Sörmans roman Aloë utifrån begreppet derealisering. Derealisering, menar uppsatsförfattaren, utgör en medvetenhet om problem gällande representationen av realitet som är central för postmodernismen. Denna medvetenhet aktualiserar frågeställningar gällande förhållandet mellan narrativitet och realitet, frågeställningar som är närvarande i den moderna och postmoderna romanen. Aloës ämne och narrativitet, argumenterar uppsatsen, belyser dessa frågeställningar. Uppsatsförfattaren strävar efter att bevisa detta genom att analysera romanen med hjälp av begrepp från narrativ teori.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen?I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att utifrån originalverket Emma (1815) avJane Austen kunna bedöma vad två verk som inspirerats av romanen bör klassificeras som.De två verken var romanen Amanda (2006) av författaren Debra White Smith ochspelfilmen Clueless (1995) av regissören Amy Heckerling. Till min hjälp har jag lästaktuell forskning inom de två termerna adaption och fanfiction och utifrån detta gjort enjämförande analys på verken. Resultatet blev oväntat vagt, det visade sig att begreppen lågnärmre varandra än vad jag trott från början. Båda verken kan till viss del ses som enadaption på originalverket, på samma sätt som de även kan ses som fanfiction. Slutsatsenär dock att de båda verken passar bäst in under termen profic, som är en underkategoriinom fanfiction där författaren/regissören tjänar pengar på sin modifikation och intepublicerat verket i exempelvis ett obetalt nätforum som hobbyaktivitet..

Den här uppsatsen undersöker hysteri genom verk skrivna utav tre svenska läkare vid namn Seved Ribbing, Olof Hallin och Viktor Wigert under perioden 1875-1930. Frågor som står till grund för undersökningen är hur dessa läkare beskriver hysteri, dess orsak, sjukdomens botemedel, hur kvinnosyn kommer fram genom sjukdomen samt hur läkarna skiljer sig gentemot varandra.En stor inspirationskälla för undersökningen har varit Karin Johannissons Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siécle (1995) då den tar upp kvinnosynen under 1800-talet och fram till mitten utav 1900. Boken behandlar också kvinnans sociala ställning, de så kallade kvinnosjukdomarna (exempelvis hysteri, galenskap, anorexi) och de ideal som existerade under denna period. Den mörka kontinenten kommer också att fungera som forskningsläge, vilket jag har valt att utgå ifrån i undersökningen..

Titel: Det är vi som är Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssäte: Högskolan i HalmstadSektion: Hälsa och SamhälleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.

I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv från striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herraväldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. Utifrån teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsättningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmäts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar på ett tvetydigt förhållningssätt till frågan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgångspunkter.

Anthony Burgess roman A Clockwork Orange är en dystopi som speglar ett samhälledär ungdomens demoralisering och statens försök att motarbeta denna bara leder tillytterligare våld. Romanen har diskuterats flitigt genom åren, inte minst efter StanleyKubricks filmatisering Clockwork Orange och de våldsamma scener som förekommeri denna. Författarens intention med romanen var att lyfta fram de problem isamhället som han ville belysa och ett av Burgess viktigaste redskap var det fiktivaslangspråket nadsat som spelar en central roll för romanen som helhet samt för attvisa hur man kan använda språket för att påverka läsarna och deras intryck.Syftet med uppsatsen är att jämföra originaltexten med dess svenska översättningmed fokus på nadsat. Denna komparativa studie försöker besvara frågan hur mansom översättare kan återge ett fiktivt slangspråk. I analysen undersöks CajLundgrens svenska översättning av nadsat i A Clockwork Orange (2013) med fokuspå ekvivalens.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. .

Specialarbete, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursHöstterminen 2012Handledare: Rickard Melkersson.