Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svårt att definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.

Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning bland elever i årskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrån den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohälsa. På detta sätt användes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hälsa/ohälsa idag. Individer utför ständigt olika val i vardagen och är därför viktigt i denna studie att framhäva hur meningsfulla dessa val är för individen. Studien grundar sig på elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman.

Uppsatsens syfte har varit att förstå hur samverkan fungerar mellan socialtjänst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad två personer som arbetar på ett stödboende inom socialtjänsten respektive inom den psykiatriska öppenvården och deras två chefer tänker om samverkan i den löpande verksamheten. Frågeställningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de två verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de två professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrån Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det här fallet ganska bra på marknivå.

Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete är att få en inblick i hur organisationen i en decentraliserad kommun är uppdelad när det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut när det gäller specialpedagogiska åtgärder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete. För att få svar på min frågeställning om hur specialpedagogiska åtgärder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en områdeschef, två rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade kommun där undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, på lokal nivå, för att organisera specialpedagogiska åtgärder.

Sammanfattning. Det senaste året har det varit flera uppmärksammade mord där anhöriga har spelat en stor roll i rapporteringen. Ett exempel är "Arboga-mamman", vars två små barn blev mördade, och som på nyhetsplats haft en egen dagbok från rättegången. Ett annat exempel är fallet då Engla, en 10-årig flicka blev mördad..

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

 Studiens syfte är att studera och förstå lärares roll som normskapare. Studien utgår ifrån den stämplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjälp av hermeneutisk metod. Genom att använda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att använda sin förförståelse. Materialet är insamlat via intervjuer. Några olika aspekter som på något sätt berör lärarens normskapande roll studeras och dessa aspekter är lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser.

The aim of the study was, through qualitative interviews with school counsellors in Swedish primary schools, to study what the counsellors are experiencing condition their ability to work proactively according to the Swedish Education Act provisions on student health. During the study, six interviews with school counsellors who worked in the same suburbs, was conducted. The theoretical approach that was used is Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats and the term discretion. The overall outcome of the study was that the interviewed school counsellors felt that they did not have good opportunities to work preventively as the Education Act requires. The main reason for this was the school counsellor?s heavy workload.

Studiens syfte var att undersöka vilka former av psykisk ohälsa som skolkuratorer mötte samt hur de arbetade med detta. Vi har därför utfört en kvalitativ studie och intervjuat sex skolkuratorer som arbetar med högstadieelever. Resultatet visade att psykisk ohälsa var ett mångtydigt begrepp, men att de mest centrala formerna av psykisk ohälsa i skolan var stress, prestationsångest och självskadebeteende. Skolkuratorernas arbetsuppgifter upplevdes som diffusa, men de tre mest framträdande arbetsuppgifterna i samband med psykisk ohälsa var kartläggning, enskilda samtal samt att remittera elever vidare till andra aktörer. Skolkuratorerna fokuserade främst på akuta insatser vilket resulterade i att det förebyggande arbetet att motverka psykisk ohälsa blev eftersatt.

Medarbetarundersökningar blir ett allt vanligare inslag i organisationers personalarbete och eftersom det kan finnas viss problematik gällande uppföljningen av dessa syftade denna studie till att undersöka vad som kan motivera samt hindra chefers motivation till att arbeta med medarbetarundersökningar. Fem chefer på ett företag i IT-branschen intervjuades och informationen analyserades tematiskt. Ett tema i resultatet visade att det som kunde motivera cheferna till att arbeta med medarbetarundersökningen var att de genom denna fick återkoppling på sitt ledarskap och att de på ett positivt sätt tvingades till att arbeta med förbättringsområden. Teman som däremot gällde hinder för motivationen var hur undersökningen var utformad, tidsbrist, svårigheter i att tolka resultaten samt ett begränsat handlingsutrymme då det gäller områden för utveckling. Studiens resultat diskuterades i relation till motivationsteorier samt tidigare forskning inom området och kan bidra med idéer kring vad som kan få chefer att effektivt arbeta med verktyget medarbetarundersökningar. .

Utgångspunkten för denna kandidatuppsats är att den byggda miljön påverkar våra liv och vårt handlingsutrymme. Den byggda miljön kan möjliggöra eller begränsa olika typer av aktiviteter. Leken är en av de mest grundläggande aktiviteterna i vår sociala utveckling och är en del av den sociala interaktionen med andra människor. Leken förknippas ofta med barn, men leken förkommer och är viktig för alla ålderskategorier. Syftet med studien är att ta reda på hur den byggda miljön kan skapa möjligheter för leken att etableras. Vi undersöker om man kan planera och styra leken och vad leken kan tillföra i ett miljonprogramsområde. Många av de miljonprogramsområden som byggdes i Sverige under 1960- och 70-talet är ofta problemtyngda och den byggda miljön lider av ett eftersatt underhåll.

This is a qualitative study based on two focus group interviews with a total of six social workers who work with assessing financial aid in two municipalities. The study aims to examine how the social workers experience and handle their ambiguous professional role, on the basis that they are expected to support and control the client. The theoretical framework is the theory about discretion and role theory. The results show that social workers find it difficult to combine these different approaches. Two different groups of strategies that social workers use to manage their professional role have been distinguished, the first is used to combine the different approaches (combination strategies), which are: empathy, to be distinct and to "blame" the organization.

Syftetmed denna uppsats var att beskriva och analysera de allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg.Den roll de har, men också den roll de skulle kunna ha.En del i detta har varit att titta på hur de allmännyttiga bostadsbolagen påverkar möjligheterna för göteborgare att få en bostad, medfokuspåsocioekonomisktutsattagrupper.ViharanväntossavenkvalitativmetoddärviharintervjuatföreträdareförsamtligaallmännyttigabostadsbolagiGöteborg,boendesekreterarefrånsocialtjänstensamthyresgästföreningen.Resultatenfrånintervjuernaharanalyseratsmedhjälpavtidigareforskningochteori.DentidigareforskningenhandlarfrämstomallmännyttaniSverigeochsvenskbostadspolitikmedfokuspåboendeproblematik.Deteoretiskareferensramarviharanväntossavärvälfärdssystem,housingfirstochspelteori.Resultatochanalyshardelatsuppitemanutifrånstudienssyfte.Studienvisarattallmännyttansfrämstauppgifterärattdrivasenligtaffärsmässigaprinciper,attarbetaförboendeinflytandeochdemokrati,attbyggabostädersamtattvaraettverktygförpolitisktinflytandeöverbostadsmarknaden.Angåendeallmännyttansarbeteförsocioekonomisktutsattagrupperharfokuslegatpåbostadsbolagensuthyrningskriterier,samarbetetmedsocialtjänst,kommunalakontraktocharbetetmotsegregation.Rättentillbostadäretttemasomhargenomsyrathelastudien.Samtligainformanteranserattallaharrätttillbostadsamtidigtsomdeharsvårtattsevemsomskatillgodoseden.InformanternauppleverattbostadsbristeniGöteborgärenstordelavproblematiken.Studienvisarattallmännyttansuppgiftattdrivasaffärsmässigtärsvårförenligmedattgebostadtill alla..

Vår studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta påverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjänsten som organisation har i arbetet med frågor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjälp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass är komplexa och rymmer såväl ekonomiska som sociala element.

De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell.