The purpose of this essay was to investigate the view of what kind of role the personal assistant has in disabled people´s life and sexlife and how conceptions of a "normal" life and "to live like others" can be identified related to this. My research questions was: What does the expression "to live like others" mean to the organisations? What is the view in the organisations of the personal assistant´s role in the client´s life? What is the view in the organisations of the personal assistant´s role in the client´s sexlife? What is the view in the organisations of disabled people´s rights to get assisted help with sex? I chose to do semistructured interviews with different organisations related to disability and assistance and I analysed the interviews with theoretical aspects of social constructivism, the principle of normalization and the theory of SRV (Social Role Valorization), autonomy, individualism and models of action. My main conclusion were that the views of disabled people´s sexuality and the personal assistant´s role in disabled people´s sexlife were widely separate. However, almost all of the organisations were pointing out the autonomy of the individual and the importance of setting the limits.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur personalen på boenden för ensamkommande barn utifrån empowerment arbetar med att möjliggöra de ensamkommande barnens delaktighet, inklusion och integration i samhället. Vidare syftar studien även till att belysa hur personalen på boenden själva ser på detta arbete. De frågeställningarna som belyses i studien är: Vad i arbetet med förhållningsätt skapar möjlighet till ensamkommande barns delaktighet i samhället, enligt personal på boenden för ensamkommande barn? Finns det skillnader mellan personal på HVB- boenden om vad man anser om att arbeta med delaktighetsfrämjande arbete? Om ja, kan dessa skillnader då förklaras med kön, ålder, utbildning, erfarenhet etc. av att arbeta med ensamkommande barn? Metoder som används i studien har en kvantitativ och kvalitativ ansats och innehåller en enkätundersökning och tre intervjuer gjorda med boendepersonalen i Kalmar län.

Background: Globally, one percent of all people diagnosed with cancer are children. Childhood cancer often requires long and tough treatments. When a child is diagnosed with cancer it also affects the family and the relatives. Aim: The aim of this study was to describe the nurse?s role in the care and treatment of children with cancer.

Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetespatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats.

 There is an ongoing reorganization within media industries today as they adapt to new and changing demands - the environment is changing fast and the organizations with it. The development of new technology is contributing to new forms of media distribution in the present media industry. The structure of media organizations is getting flatter and the co-workers are getting a new and bigger role. All this is bringing new challenges for the leaders of the organization. Caught in the middle of these new structures is the middle manager who now is facing different demands from all sides.

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervård av ungdomar som är familjehemsplacerade då de blir myndiga. För att uppnå syftet gjordes en redogörelse för den rättsliga regleringen av eftervården samt hur eventuella förberedande insatser för vårdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades även hur socialtjänsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. Både en juridisk och rättsociologisk metod användes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrån ett empowerment perspektiv.

Denna sociologiska C-uppsats handlar om stöd till anhörigstödjare. Den har ett hermeneutiskt förhållningsätt och data har samlats in genom kvalitativ metod. Fokus har riktats till Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamos kommuner (GGVV regionen).Efter kontakt med kommunernas anhörigsamordnare väcktes intresset att undersöka de olika stöden till anhörigstödjare som finns i GGVV regionen. Då stöden gått från att erbjudas i samma form till alla, till att erbjudas individuellt fanns ett intresse av att undersöka vilka stöd kommunerna erbjuder. För att få en djupare förståelse av stöden har det även undersökts vilka stöd som finns, vilka som tar emot stöden, hur gemenskapen upplevs, men även hur anhörigstödjare anser att stöden påverkar dem.

Det metabola syndromet är ett utbrett och omfattande problem. På grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta är WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter är undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys.

The purpose of this BA-thesis is to examine how many girls, boys, women and men who appear in children?s programmes in the years 1978, 1992 and 2007. We have also studied if they are described as typical gender role stereotypes and we have looked at the power conditions between girls and boys, women and men and children and adults. From the results we then examined the changes through out the years. We have made this possible by choosing two days each year when most children were watching the programmes.With the gender role theory we have brought up the important issue of the fact that men appear more frequently in media then women and by doing so the media preserve men as the standard gender.

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och i världen. Syftet med detta examensarbete är att, genom patienters upplevelser, belysa hur sjuksköterskan kan möjliggöra empowerment så att patienter med övervikt och fetma upplever livskvalitet och värdighet. Metoden är en analys av 14 kvalitativa studier. I resultatet framkommer följande teman: Livskvalitet och värdighet i vardagen, med subtemana; hur personer med övervikt och fetma upplever och handskas med stigmatisering och negativa attityder i omgivningen, upplevelser av kampen med viktminskningen, hur identitet och kroppsuppfattning påverkas av övervikt, hur övervikten genererar begränsningar i vardagen samt personernas komplexa relation till mat. Temat Livskvalitet och värdighet i mötet med vården innehåller subtemana; hur patienter med övervikt och fetma upplever sig sårbara och att de inte blir sedda av vårdpersonal, hur språkbruket inom vården kan påverka, sjuksköterskans förhållningssätt gällande vård av personer med övervikt och fetma samt patienternas behov inom vården.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

I dag förväntas individen ha empowerment, ?egenmakt?, att själv göra hälsosamma beslut kring kost som är bra för den egna hälsan. Till hjälp finns många kostbudskap vars kvalitet kan vara svår att kontrollera. Hälsoinspiratörer är en kategori individer som aktivt söker och mottar kostbudskap. Kostbudskapen kommuniceras av flera olika sändare, exempelvis media, men även från andra individer i omgivningen.

Bakgrund: Vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att patienters självbestämmande kan begränsas. Omvårdnad i samband med LPT är av komplex karaktär som bland annat innebär att sjuksköterskan skall respektera patientens självbestämmande och utföra tvångsåtgärder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn på självbestämmande för patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades.

Begreppet hälsofrämjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstå och påverka deras egen livsstil såväl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hälsofrämjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen är att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hälsofrämjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hälsofrämjande skolor tillämpas i praktiken. Forskningsstrategin i den här undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats är en hälsofrämjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer använts.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsättning i att erhålla anställning. Fem personal som stödjer personer med intellektuell funktionsnedsättning i processen att erhålla anställning samt fyra personer som tar emot stöd avseende detta har intervjuats. Materialet har bearbetats utifrån en induktiv tematisk analysmetod med empowerment som teoretisk ansats. Huvudresultatet visade att det var viktigt att genomföra individuellt anpassad kartläggning samt stödja utifrån motivation. Handledaren bör arbeta med inkludering, ta parti för personer med intellektuell funktionsnedsättning, utveckla personens förmågor och självmedvetenhet.