Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människor i en svensk storstad påverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömässigt och hållbart liv kan uppnås. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hämtat exempel från aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sätt för storstadsmänniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att människor som ägnar sig åt detta har en längtan efter småskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns även en önskan om närhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De människor som ägnar sig åt dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har också potential att i framtiden bli en integrerad del av samhällets utformning. .

Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett undervisningsmaterial som genom ett varierat arbetssätt och med ett helhetsperspektiv på avfallshantering som system ge elever möjlighet att utveckla ett intresse och få en förståelse för avfallshanteringens process och avfallshantering i sin närmiljö. Undervisningsmaterialet består av en lärarhandledning och en arbetsbok som riktar sig till elever och lärare i förskoleklass till årskurs 3. Arbetsboken är uppbyggd i sex avsnitt där varje avsnitt innehåller en sagodel, en diskussionsdel, undersöka och laborationsdel, en faktadel, en pysseldel. I lärarhandledningen beskrevs det hur lärare kan arbeta med arbetsboken. Undervisningsmaterialet utvärderades av tre lärare och en förskollärare.

The field of work and employment is constantly undergoing changes. In order to help organizations to adjust to new conditions, different models for organizing have been developed. Many of these models are spread worldwide, due to the need for organizations to meet demands of flexibility and efficiency. In this study, a small number of models, which contains solutions of how to organize work in Human Resources, have been selected. The author and scientist Dave Ulrich, who has had a large influence on the development of the work in Human Resources, originally founded these models.The aim of this study was to examine how these models were functioning, in reference to the different departments of Human Resources labor within the township of Uppsala.

?Undersökning syftar mot att visa att det finns informella läroprocesser inom den kreativa praktiken graffiti och vilken roll de spelar när en utövare kommer in på en konsthögskola.Min frågeställning är, vilket inflytande denna informella läroprocess har haft för mina informanter, i deras val av utbildningsområde? För detta ställer jag också frågan, vilka moment som varit särskilt viktiga för mina informanter i den kreativa processen? Det ges en kortfattad beskrivning av graffitins historia. Undersökningsdelen är baserad på intervjuer med tre informanter som själva målar graffiti.Deras svar är sedan tolkade utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Roger Säljö och Lev S Vygotskij texter Lärande i praktiken och Fantasi och kreativitet i barndomen. I slutdiskussionen berörs lätt den kriminella aspekten av graffiti och kampen om det offentliga rummet.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av en graffitimålning som gjordes utifrån en skiss som var daterad 1993. Gestaltningen får utgöra en symbol för en graffitimålares resa från tåg och väggar in på en konsthögskola.Målningen gjordes i Vita havet på Konstfack..

Citizenship and immigration policy are controversial aspects of the European integration project. Fourteen years ago Roger Brubaker stated that the vital differences between German and French citizenship policy were unthinkable to harmonise. This paper therefore seeks to investigate whether the old image of the two countries are accurate. By evaluating citizenship and immigration policies in today's context with the increasing influence of European Union policy I here present a more correct picture of the situation in both countries. Partly to see how the harmonisation has come this far.

The purpose of this study is to investigate how students in a Swedishjunior high school (grade 7-9) view their possibility to participate in thecollection management of their school library, and how the schoollibrary works to involve the students when purchasing media. The studyhas resulted in a model for easy and effective involvement of studentsin the collection development.To achieve this aim both quantitative and qualitative methods are used.A survey in three classes in the school, observations at the schoollibrary and a qualitative interview with the library assistant have beenperformed. The collection management at the school library isdescribed using the School Library Taxonomies developed by DavidLoertscher and two models for participation developed by Roger A Hartand Harry Shier. In the survey, the students are asked about their libraryand reading habits, their perception of their own participation in thecollection management of the library and their opinions of theimportance of student participation in the library.The results show that all students view the possibility of participation as something important, but not all of the students are willing to be active themselves. The proposed model for effective involvement of students in the library focuses on simplicity, voluntariness, distinct information and visible results..

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, förespråkare från båda synsätt har sagt sitt genom slagfärdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrågor och hur de ser på vad som är en hållbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar även till att utforska hur informanterna framställer sig själva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bär enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omställning i hela livsmedelsproduktionen för att nå mer hållbarhet eller räcker det med att enbart göra små justeringar? Det empiriska materialet består till största del av fyra informanters syn på dessa och liknande frågor. Detta material har sedan analyserats med inspiration från Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhället..

Ungdomars attityder och värderingar gentemot politik är något som sedan årtionden tillbaka undersökts. Det finns undersökningar som visar att ungdomars politiska intresse minskar. Sociologen Ulrich Beck förklarar det minskade intresset som ett led i individualiseringsprocessen, vilket är teorin i föreliggande uppsats. Uppsatsen grundar sig på en enkätundersökning i tre städer, Stockholm, Norrköping och Skänninge. I varje stad har en klass i år 9 svarat på enkäten.

The purpose of this essay is to try to understand the relationship between the structures of modern working life and the development of burnout. By using the method of qualitative interviews we wanted to see if the Effort-Reward Imbalance Model could be applied to the data we had collected. Two questions have been highlighted in our research:        ? Is it possible to establish a relationship between the structures of modern working life and the development of burnout among the subjects interviewed?  ? Is it possible to explain the development of burnout among our interviewed subjects through the Effort-Reward Imbalance Model?    Our theoretical frames are the general theories of the modern society and the modern working life as developed by Anthony Giddens, Ulrich Beck and Zygmunt Bauman. We have also used Johannes Siegrist?s medical-sociological Effort-Reward Imbalance Model (ERI-Model).

The aim of this study was to examine how children in ages 3 to 4 use the public library with the research questions: What does children?s, in ages between 3 and 4, information behavior look like when they visit a public library in leisure time with a parent? What is the nature of interaction between child and parent, child and the staff of the library, and between child and other visitors? What is the function of the cultural tools in relation to the children?s information behavior? The theoretical frame of reference consisted of Lev Vygotsky?s ?the zone of proximal development? and Roger Säljö?s theory about using cultural tools. To answer the questions I have observed 4 children together with their mothers and siblings at a public library. From the result of the observations I found that every child had their own information behavior. Two of the children only used one kind of cultural tool ? books.

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa lärarens arbete för att nå eleverna i sin undervisning. Frågeställningarna är: Hur kan lärare skapa lektioner som innefattar elevers lärandebehov? Hur kan lärare se elevers lärandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lärstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger Säljös teorier om lärande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kärnan av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra lektioner, varav två är musiklektioner och två är matematiklektioner, dessa fyra lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer även samtal med de filmade lärarna där deras syn på dagens forskning inom lärande och didaktik diskuteras.

The aim of this Master's thesis is to investigate the library needs of distance students. This user study has a student perspective and concentrates on the main question of which way library needs might be expressed by distance students. Associated topics addressed by this study include; the problem of learning centres lacking their own library support, how distance students look upon library support as a concept and whether distance students prefer public libraries or university libraries, and why they make this choice. These questions may give the answer to how distance students deal with information literacy. Theories chosen by the study are in the fields of pedagogical and library science, the social cultural theory by Roger Säljö and in Tom Wilson's theories on user studies and information needs.

The aim of this Master's thesis is to examine the information use among Swedish backpackers, both prior to departure and while travelling. The questions posed in this study are; which artefacts did the backpackers use, in what way were those used as tools of mediation within their social practice and how does a presumptive interaction between backpackers and information sources appear? The empirical material consists of interviews, held with eight backpackers, concerning their information use. The interviews reveal that a number of information sources are being consulted. The most commonly used sources identified in the empirical material are guide books, advice from other backpackers, fiction, TV programmes and periodicals.

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Jag syftar att undersöka hur klipp från spelfilmer baserade på litterära texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner används en kvantitativ metod där samma undersökningsgrupp svarar på hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgår jag ifrån Roger Säljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv där Filmen är ett redskap som elever använder för att förstå och behandla sin omvärld. Jag utgår även ifrån en neoformalism och en receptionsteori, där eleverna anses vara audiovisuellt läskunniga och bärare av en förväntningshorisont. Resultatet visar inte på att kunskaper i historia förts vidare, men däremot i litteraturförståelse där klippen gjorde det lättare för eleverna att ta till sig ett innehåll och skapa helhetsintryck i en svår text.