Att kunna äta själv, utan hjälp från omgivningen är en egenskap många ser som självklar. Tyvärr är det inte så för alla, och de som har problem med att kunna äta själva har hittills behövt förlita sig på att en vänlig människa i närheten har möjlighet kunna mata honom eller henne.Det finns få alternativ till att bli matad av en människa och detta examensarbete bestod i att formge och konstruera samt att bygga en "demonstrator" som kan användas för att äta med på egen hand.Den blivande produkten kallas för Bestic och skall då alltså vara en ett äthjälpmedel som med en sked eller en tång kan plocka upp mat från en tallrik och lyfta upp det till munnen på användaren.Krav som ställdes var att den färdiga produkten skulle vara enkel att tillverka, montera och gärna billig inom vissa ramar, och dessutom vara attraktiv för målgruppen.I denna rapport kommer du att kunna läsa om hur idéprocessen, konceptutvärderingarna, skissarbetet, materialvalen, konstruktionerna, cad-arbetet och modellbyggandet gick till.Resultatet av detta arbete blev en CAD-modell över samtliga delar som måste tillverkas, och samtidigt en lista över komponenter som behövs för att montera ihop en färdig produkt. Utöver CAD-filerna tillverkades det också en "demonstrator", en till så stor utsträckning som möjligt fungerande prototyp och samtidigt utställningsmodell.Demonstratorn visade att det fanns brister i konstruktionen ifrån CAD-filerna och en analys gav en lista på problem som måste lösas innan en serietillverkning kunde påbörjas..

Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje år cirka 1200 män och kvinnor. Behandling sker främst genom strålbehandling och kirurgi. Både sjukdom och behandling kan ge svåra och många gånger bestående men som patienten måste lära sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Omkring en av nio kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav två tredjedelar blir friska. Medelåldern för insjuknandet är 64 år. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som kvinnor med bröstcancer genomgår.Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 års ålder ska kunna hantera sin livssituation.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades.Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfästet, behov av tillgänglighet från sjuksköterskan och kvinnans copingförmåga. Kvinnorna såg inom sig en styrka som hjälpte dem i sjukdomen.

Sammanfattning Det är vårdens uppgift att se till att människor ej utsätts för en obehandlad grav smärtproblematik som uppkommit efter planerat samt icke planerat kirurgiskt ingrepp. För att uppnå detta är en viktig del inom anestesisjukvården att ge adekvat smärtlindring intraoperativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl smärtlindrade patienter  var de första timmarna postoperativt samt om upplevelsen av smärta mellan män och kvinnor skiljde sig postoperativt.Metod: Ansatsen på studien är kvantitativ i form av en tvärsnittsstudie och designen är deskriptiv. Urvalet var 20 patienter som genomgick kirurgi för fotledsfraktur eller radiusfraktur.Resultat: Alla patienter fick beräkna sin smärta enligt VAS och 80% av dessa kunde påverka sin smärtbehandling. Vid hemgång efter 1-4 timmar klassade endast 20% VAS >3 och alla var kvinnor. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan män och kvinnors upplevelse av smärta.Slutsats: Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor i deras upplevelse av smärta.

Bakgrund: Kroppstemperaturen skall mätas under de flesta generella anestesier föratt upptäcka hypotermi och hypertermi. Vid anestesi sjunker kroppstemperaturen.Peroperativ hypotermi har negativa konsekvenser för patienten.Anestesisjuksköterskan ansvarar för att övervaka patientens temperatur underanestesi.Syftet med studien var att utifrån litteraturen evaluera temperaturskillnaderperoperativt vid mätning av kroppstemperaturen på olika mätplatser hos patienten.Metod: Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökningarutfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Temperaturskillnaderna redovisas sommedelvärde, gräns för överensstämmelse ±1,96 SD och 95 % konfidensintervall.Resultat: Efter kvalitetsgranskning inkluderades 23 artiklar. Resultatet är indelat itre kategorier: Temperatur vid bukkirurgi, temperatur vid kardiopulmonell bypasssamt temperatur vid övrig kirurgi.

The impact of computer programs in safety-critical systems has increased in the past decades and computer-based systems can now be found in a wide range of applications. A new approach for developing dependable systems is documenting all design rationale that affects safety using Intent Specifications. A recent approach for developing complex systems efficiently and in an upgradeable manner is Component-Based System Engineering. In this thesis, these approaches are combined in the development and upgrade of a Remote Robot Control Unit by using the tool SpecTRM. The case study showed that Intent Specifications and CBSE could successfully be combined.

På histopatologiska laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är dehydreringsprocessen i dagsläget förlagd över natt. För upprätthållande av god kvalitet på diagnos med förbättrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förläggs dagtid. Syftet med denna studie var således att utvärdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier från human hud och portio. Detta har gjorts utifrån cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av färgkvalité av rutinfärgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfärgningarna polykrommetylenblått enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier från human hud samt portio dehydrerades fördelat över gällande rutinprogram samt utvärderat kortprogram.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av smärta efter gynekologisk operation. Studien avsåg även att undersöka patientens inställning till alternativa smärtlindringsmetoder. Metoden var en intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Sex patienter från en postoperativ gynekologisk avdelning intervjuades. Materialet analyserades med en innehållsanalytisk ansats och resulterade i fem huvudkategorier: Fysisk smärta och oro, tidigare erfarenheters påverkan, betydelsen av preoperativa förberedelser, sjukhusvistelsens påverkan och inställningen till alternativa smärtlindringsmetoder.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI.Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes.Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ? 3 riskfaktorer. Bland de som hade ? 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI.

Bakgrund: Enhanced Recovery After Surgery, ERAS, är ett vårdprogram som omfattarett antal interventioner som syftar till att förbättra patientens postoperativaåterhämtning. God perioperativ kommunikation är viktig för utfallet av ett struktureratvårdprogram och för att försvara patientens intressen fyller anestesisjuksköterskan enviktig funktion. Tidigare forskning om ERAS ur anestesisjuksköterskans perspektivsaknas.Syfte: Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskans uppfattning omomvårdnaden av patienten i samband med kolorektal kirurgi då ERAS-konceptettillämpas.Metod: Blandad inbäddad design används. För att testa studiens design genomförs enpilotstudie omfattande 20 semistrukturerade enkäter. Data analyseras med hjälp avSPSS och kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Respondenternas uppfattning om den anestesiologiska omvårdnaden vidtillämpning av ERAS kunde delas upp i fem områden: osäkerhet om information,omvårdnadsåtgärder, bristande kommunikation, standardiserat arbetssätt och avvikelsefrån ERAS.Diskussion: Det råder stor osäkerhet kring vilken information patienten fått preoperativtoch kommunikationen inom vårdteamet kan förbättras.

Bakgrund: WHO:s checklista är ett hjälpmedel avsett för att reducera komplikationer i samband med kirurgiska ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrar patientsäkerheten utan också bidrar till bättre kommunikation och teamarbete.Syfte: Syftet denna studie var att undersöka vad operationssjuksköterskan anser om användningen av WHO:s checklista på operation och om de anser att den påverkar patientsäkerheten och teamarbetet.Metod: Deskriptiv enkätstudie med kvantitativ ansats. Genomförd vid ett sjukhus i mellansverige som en totalundersökning. Enkäten delades ut till 102 operationssjuksköterskor. Totala svarsfrekvensen blev 59,8% (n=61).Resultat: Visade på en bättre följsamhet av användandet av checklistan vid planerade ingrepp jämfört med det akuta.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i vårt land. I huvudsak behandlas bröstcancer med kirurgi men tilläggsbehandling med cytostatika-, strål- och hormonell behandling är vanligt. Under behandlingen kommer kvinnorna att drabbas av bieffekter som kan orsaka lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter under tiden de får adjuvant cytostatika- och strålbehandling för bröstcancer; Hur upplever de det och hur hanterar de upplevelserna?Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Efter genomförd sökning i databaserna, PubMed och Cinahl, kvalitetsgranskades och inkluderades tio artiklar.

Syftet för denna studie var att studera förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos patienter som genomgått kärloperation med inguinal incision under åren 2008 till och med mars månad 2013. Undersöka skillnader gällande riskfaktorer inom studerad patientgrupp för förekomst av postoperativ sårinfektion samt studera om patienter som utfört endovaskulär metod under samma vårdtillfälle oftare drabbades av postoperativ sårinfektion än de patienter som inte genomgått endovaskulär metod under samma vårdtillfälle. Metoden som användes var granskning av patientjournaler efter utifrån studien utvalda specifika operationskoder. Granskningen av de 54 patientjournalerna skedde med hjälp av egenmodifierad tidigare använd granskningsmall. Studieresultatet visar att förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos den studerade patientgruppen uppgår till 22,2 %.