Det generella sambandet mellan Riskuppfattning och riskbeteende undersöktes. Etthundratrettiofem enkäter delades ut till studenter på Sjuksköterskeprogrammet sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Kristianstad. Resultatet i denna studie visar att det fanns ett signifikant generellt samband mellan Riskuppfattning och riskbeteende. När Riskuppfattning och riskbeteende korrelerades inom varje hälsodomän fanns ett signifikant samband inom domänerna rökning, motionering och användning av mobiltelefon, medan det inte fanns något samband inom domänerna solning och alkoholkonsumtion. Starkast var sambandet mellan uppfattning och beteende inom domänen motion.

Denna studie syftar till att undersöka två olika grupper av skidåkare, pist- och offpistskidåkare, och deras Riskuppfattning samt riskhantering kring laviner. De frågeställningar som har formulerats belyser syftet genom att de handlar om att undersöka demografiska skillnader så som kön, ålder, civilstånd, om man har barn, bostadsort, utbildningsnivå samt om man har säsongskort mellan två grupper av skidåkare. Dessutom vill vi undersöka om grupperna vidtar åtgärder i olika omfattning, kvantitet. Som fördjupning studeras även hur individens Riskuppfattning bland offpiståkare kan förklara variationen i deras benägenhet att vidta förebyggande lavinsäkerhetsåtgärder. Därtill undersöker vi hur en teoretisk modell kan skapas genom resultatet av denna studie.

Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad.Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera Riskuppfattning.

Riskhantering inom rese- och turismnäringen där resenärens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fått begränsat med uppmärksamhet på den akademiska arenan.Syfte: denna uppsats syftar till att studera vilka Riskuppfattningar som en potentiell resenär associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor på resenärens konsumentbeteende i valet av staden som destination. Teoretiskt ramverk: en litteraturgenomgång och ett teoretiskt ramverk visar på vad som utgör det så kallade risksamhället, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenärens Riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut.Metod: för att uppnå syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssätt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkätundersökningen deltog 224 inkommande resenärer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av Riskuppfattning beroende på socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanställning.Empiri: genom enkätformuläret observerades att psykologiska Riskuppfattningar var mest framträdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur Riskuppfattningen påverkar konsumentbeteendet.Resultat: slutsatserna som har dragits är att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och Riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker präglas av subjektivitet..

Uppsatsen har som utgång att besvara de grundläggande frågor som vi ställer oss; (1) kan det vara så att individer som startar företag uppfattar risk annorlunda än individer som inte väljer att starta företag? (2) Stämmer den spridda uppfattningen om att entreprenörer är mer riskbenägna än andra? (3) Vilka faktorer kan förklara skillnader i riskbenägenhet och Riskuppfattning? Utifrån dessa frågor går vi igenom och beskriver forskning inom området och skapar hypoteser som vi sedan empiriskt prövar. Utifrån resultaten som vår undersökning genererat tyder vissa svar på att entreprenörer som grupp påvisar liknande personlighetsdrag, samt att de har en annorlunda Riskuppfattning jämfört med icke-entreprenörer, vilket kan ses som skillnader i dessa personers undermedvetna (cognitive bias) som vi antog. Men eftersom vår studie behandlade ett relativt litet urval, rekommenderar vi därför att vidare studier och forskning kring detta ämne bör genomfras för att ge en vidare inblick i detta ämne som kan underlätta för entreprenörer och framtida investerare..

The study examines risk perception and crisis preparedness among personnel at high-schools. The focus is set on teachers and leaders at four high-schools in Örebro municipality, Sweden. The purpose of the study is to examine crisis preparedness and identify factors which influences risk perception and crisis preparedness. The survey consisted of a questionnaire which was completed by 95 respondents. The results show that better information about the crisis preparedness in the schools is needed.

Människor har olika Riskuppfattningar beroende på tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig så att vissa människor upplever en inträffad händelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig händelse. Vid en kris eller allvarlig händelse prioriteras inte allmänhetens uppfattningar eller åsikter när ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till händelsen. Eftersom allmänheten är en stor grupp i samhället och är de som drabbas vid en kris eller allvarlig händelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pågick från november 2010 och tre månader framåt.För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data från vår egen surveyundersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar Riskuppfattning samt kopplingar till risksamhället.

SammanfattningSyftet med undersökningen har varit att försöka få en uppfattning kring hur poliser i vårtsamhälle ser på begreppet risk samt hur de uppfattar och förhåller sig till risker i sitt dagligaarbete. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats som är undersökande. Nio ordningspoliserfrån södra och norra Sverige har intervjuats. Intervjun fokuserade teman som upplevelser avhot och våld samt om det finns någon skillnad när det gäller Riskuppfattning med avseende påkön och antal år i yrket. Resultatet visar att det finns en stor riskmedvetenhet hos polisen.Uppfattningen kring vilka riskerna är varierar utifrån vad personen i fråga varit med omtidigare.

The focus of this thesis is on what is considered to be a suitable foster home. For the study to be carried out an application had to be made to get access to the foster home assessments in a medium-sized municipality in Sweden. With the support of attachment theory and theory of standards different categories have been picked out and analyzed in foster home assessements that have been approved. The conclusion to what is considered to be a suitable foster home is a complex issue, as there are many factors that are interacting. Social workers seem to focus on the importance of a family?s ability to provide some kind of stability and security for a child who is considered to be placed within their home.

Ända sedan vaccinering upptäcktes på 1800-talet har det funnits grupperingar som aktivt har bekämpat förekomsten av vaccinering och argumenterat för att de antingen är ineffektiva eller att de är farligare än de epidemier de hävdas bekämpa. Ibland har dessa anti-vaccin kampanjer varit mycket framgångsrika. Ca 4% procent av Sveriges befolkning uppger att de har litet eller mycket litet förtroende för forskare. Ca 20% att de inte tänkte vaccinera sig mot svininfluensan under 2009. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie undersöka hur media, Riskuppfattning, religion, konspirationsteorier och utbildning inverkar på uppfattningen om vacciner.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angående risk i fondsparande är förenlig med investerares Riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning när de riskklassificerar sina fonder. Konkret används 5-årig historisk volatilitet mätt med standardavvikelse. Vi har därför ämnat undersöka om det riskmått och teorierna som ligger till grund för det är tillfredställande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjälp av så väl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom Riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext.

As a forest owner you always have to consider hazards and uncertainty when planning your forestry actions. The aim with this report is to test my hypothesis that there is an overall difference between men and women when it comes to perception, estimation and management of hazards/risks in forestry. I will look into if there are differences in how men and women estimate risks in production forestry from an economical point of view. The aim is also to look into if there are differences between male and female private forest owners, in how they perceive and manage hazards in connection with a possible climate change. To fulfil this aim, an inquiry survey was undertaken in three different areas of Sweden, two areas in the south and one in the north. But in this report I have evaluated the three areas as a whole.

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i åldern 16-20 år i Östersunds kommun förhåller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på en enkät och fokusgrupper med gymnasieungdomar i Östersund. Resultatet visar att ungdomarna som deltagit i studien har en viss acceptans till att droger används i deras omgivning och närhet. Det finns också brister i kommunikationen mellan vuxna och ungdomar om riskerna med droganvändning.

Syftet med den här studien har varit att undersöka om det finns några skillnader i hur män och kvinnor uppfattar risk. För att uppnå detta syfte har två hypoteser formulerats som behandlar mäns och kvinnors inställning till risker kopplade till omvårdnad, ekonomi och risk i form av ett aktivt val. Dessa hypoteser baseras i första hand på tidigare teorier av Gustafson och Enander & Jakobsen. De teoretiska resonemang som förs i studien handlar om att kvinnor och män har olika syn på risk och att de fokuserar på skilda saker när de ombeds definiera risk. Den metod som använts är en kvantitativ metod baserad på en postenkät som skickades ut år 2008 och som ingår i ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet i Östersund.