Sök:

Sökresultat:

7924 Uppsatser om Riskredovisning: börsbolag: extern redovisning: operationell risk: finansiell risk - Sida 57 av 529

Ingen elev fÄr ramla mellan stolarna: rutiner för att
upptÀcka elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter

Syftet med vÄr undersökning var att belysa vilka rutiner skolan arbetar efter för att fÄnga upp elever som har en förhöjd risk att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med hjÀlp av tre frÄgestÀllningar begrÀnsade vi vÄr undersökning: Hur arbetar skolan med att tidigt upptÀcka lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder skolan sig av för att kartlÀgga elevers lÀs- och skrivutveckling? Hur samverkar skolan och vÄrdnadshavare betrÀffande elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter? I vÄr bakgrund presenterades tidigare forskning inom Àmnet. VÄr empiriska studie bestod av kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor. VÄra informanter bestod av en lÀrare, en speciallÀrare och en rektor pÄ varje skola.

Pricing Credit Default Index Swaptions A numerical evaluation of pricing models

This study examines the background and nature of the credit default index swaption (CDIS) and presentsrelevant methods for modelling credit risk. A CDIS is a credit derivative contract that gives the buyerright to enter into a credit default index swap (CDS index) contract at a given point in time. ACDS index, in turn, is a multi-name credit default swap (CDS). Within the eld of research, thisthesis identi es the CDIS pricing models presented by Jackson (2005), Rutkowski & Armstrong (2009)and Morini & Brigo (2011) as the most recognized and developed. These models are evaluated byreconstruction in a numerical software environment.

Social redovisning i kooperativa företag : JÀmförelse mellan COOP och HSB

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hÄllbar utveckling av sina lokalsamhÀllen. Samtidigt Àr social ekonomi bÀst pÄ socialt ansvar med en hög tillvÀxt inom Europa. HÄllbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. DÀrför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien Àr alltsÄ att undersöka och jÀmföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mÄtt för att mÀta de sociala mÄlen anvÀnds och vilka fördelar och nackdelar har dessa.Metod: Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt (och en induktiv ansats) har anvÀnts för att utföra studien.

Kassaflödesanalyser i börsnoterade företag

Titel:Kassaflödesanalyser i börsnoterade företagSeminariedatum:2003-12-15Ämne:Extern redovisningFörfattare:Pervan SamraHandledare:Per Magnu's Andersson, Carl R HellbergSökord:Årsredovisning, Kassaflödesanaly's, finansieringsanaly's, RR 7Syfte:Syfte med uppsatsen Ă€r att analysera och beskriva hur svenska börsnoterade företag tillĂ€mpar RR 7 i sina kassaflödesanalyser och om jĂ€mförelser mellan dessa företag Ă€r möjliga.Genomförande:Genom att studera valda företag's Ă„rsredovisningar har jag undersökt hur företag tillĂ€mpar RedovisningsrĂ„det's rekommendationer och vilka upplysningar de lĂ€mnar i kassaflödesanalyser. Resultat: Granskning av kassaflödesanalyser visar att det Ă€r svĂ„rt att göra jĂ€mförelser mellan kassaflödesanalyser eftersom företagen vĂ€ljer att följa RR 7 med de anpassningar som Ă€r nödvĂ€ndiga med hĂ€nsyn till företaget's verksamhet..

Redovisningens roll i kreditgivningsprocessen

I OECD-lĂ€nderna Ă€r 97 % av alla företag smĂ„ eller medelstora företag. Den vanligaste kĂ€llan till finansiering för denna typ av företag Ă€r banklĂ„n. Redovisningsinformationen Ă€r den huvudsakliga kĂ€llan i bankers kreditgivningsprocess, det Ă€r ocksĂ„ den informationen som Ă€r tillgĂ€nglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av Ă€garens kompetens och erfarenhet Ă€r av vikt vid kreditgivningsprocess för smĂ„företag.Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till smĂ„företag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod anvĂ€nts i form av intervjuer med företagsrĂ„dgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige.

BerĂ€kning av massbalanser för metaller i vatten samt miljöriskbedömning av NerĂ„n vid Österbyverken i Östhammars kommun

Österbyverken is an industrial estate in Östhammars municipality in Uppland, Sweden. Many different activities have taken place on the estate the last 600 years. During the last 15 years both health and environmental studies have been made by different companies. At the most recent study a great increase of metals in NerĂ„n, a river that runs partly through and partly next to the estate, was identified with mass balances. The purpose of this thesis is to accomplish a deepened study about the reasons for the increase of metals in NerĂ„n.

B?r synbiotika ing? i behandlingen av PCOS? Effekten av synbiotika p? lipidprofilen - En systematisk litteratur?versikt

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om synbiotika har n?gon effekt p? lipidprofilen hos kvinnor med diagnostiserad PCOS Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var kvinnor med diagnostiserad PCOS enligt Rotterdamkriterierna, RCT-studier, studier skrivna p? svenska eller engelska och uppf?ljningstid under minst tolv veckor. Exklusionskriterier var intervention kombinerad med annan ytterligare behandling ?n synbiotika.Valda utfallsm?tt var HDL, LDL, triglycerider och totalkolesterol. De inkluderande studierna granskades f?r att bed?ma risk f?r bias enligt SBU:s granskningsmall ?bed?mning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))?.

AffÀrsÀnglars investeringsmotiv och investeringsstrategier

För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.


Fondbolagens resultat och framgÄngsstrategier : En jÀmförande studie mellan stora och smÄ förvaltare av svenska aktiefonder

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur resultatet skiljer sig Ät mellan stora och smÄ fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende pÄ organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har berÀknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bÀst. De mÄtt och modeller vi anvÀnt Àr standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda pÄ hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information frÄn hemsidor pÄ Internet och annat skriftligt material.Empirin bestÄr av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnÀmnda innefattar hur mÄnga som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det gÄr till nÀr de avgör vilka aktier som ska ingÄ i fonderna.Efter att ha rÀknat ut alla riskmÄtt och avkastningsmÄtt stod det klart att bankerna har presterat betydligt sÀmre Àn de mindre fondbolagen.

Samverkan mellan lÀrare och socialsekreterare : En kvalitativ studie i tvÄ kommuner

The intension of this study is to investigate the interaction between teachers and social workers in two diffrent countys. The study is focused on how teachers act upon suspicions when there are children at risk and what kind of support the teacher gets from social workers. Another importent question is if the teachers know what kind of rules regarding to confidentiality and if it would be better for the pupils if there were no confidentiality.To get answers to my questions, i have interviewed teachers and social workers in both countys.In this study I assume that the power has three dimensions and that there are four levels of interaction.Due to the law about confidentiality the social worker has the power over the teachers. Because the law about confidentiality it is difficult for teachers and social workers to interact.If the teacher want help from social services, she or he must call the social worker because the social worker will not call the teacher. If the social worker want to help the teacher and give her advice, the social worker can do that without breaking confidentiality.

Value at Risk : En jÀmförelse mellan VaR-metoder

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Film i svenskÀmnet : GymnasielÀrares synsÀtt pÄ filmanvÀndandet i svenskÀmnet

AbstractIn this study, then collaboration agreement impact of the work on 11 and 19 § § MBL are studied. The employer and collective agreements bearing employee union are often involved in collaborative agreements to facilitate cooperation between them. Issues addressed to collaboration areoften questions related to employee participation. The purpose of this study is to investigate two local employers and related collective bearing employee unionsview of the cooperation agreement related to the MBL. The purpose leads to these questions:?How can co-operation agreements affect 11 and 19 § § MBL??What are theadvantages and disadvantages cooperation agreementscan lead to, regardingemployer disclosure and negotiation duty?To try to sort out these issues are interviews conducted to create a greater understanding of the work of the Cooperation Agreement between organizations and how it affects them.Results of the study suggest that collaboration agreement leads to simplifications in the work of the employer's information and bargaining duty.

Min framtids dag Àr ljus och lÄng -Musiker och musiklÀrare berÀttar om utbrÀndhet

Title: The future is looking bright - Studies of burnout among musicians and music teachers. Since late 1970's, the burn-out-syndrome has been researched in several ways, especially among people working in care-oriented employments. The object with this study is to find out the biggest issues about why musicians and music teachers burn themselves out. This is based on musicians and music teachers own stories when they got burned out. The method I have used is qualitative interviews and in the result chapter I will present summaries of the interviews.

Hur sker den interna styrningen pÄ vÄrdcentraler i Kronobergs LÀn?

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden, nÀrmare bestÀmt av vÄrdcentraler med olika huvudmannaskap. Det Àr viktigt att undersöka hur styrningen och organisering Àr uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgÀngliga bör anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vÄrd för alla patienter. Detta dÄ kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krÀvs.FrÄgestÀllning: 1. Hur anvÀnds finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat Àgda vÄrdcentraler i Landsting Kronoberg?2.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->