Problemformulering: Hur kan en Riskklassificering av artiklar bidra till att lagret optimeras?Syfte: Syftet med vår studie är att sänka GE Healthcares lagernivå med ännu icke förädlade artiklar samt, om det behövs, upprätta ett optimerat säkerhetslager baserat på artiklarnas riskbenägenhet. Detta för att minimera onödig kapitalbindning, öka lageromsättningshastigheten samt kunna bibehålla samma servicegrad företaget har idag. Tanken är att vi utifrån detta ska utforma en dynamisk formel, en algoritm, som ska kunna känna av förändringar i klassningar av de olika faktorer som återspeglar artiklarnas riskbenägenhet. För att utifrån detta kunna rekommendera vilka materialstyrnings- och säkerhetslagerstrategier som ska användas.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som ligger till grund för bankers Riskklassificering av fonder. För att få svar på frågan sökte vi kontakt med de fyra storbankerna, varav tre kunde ställa upp på intervju (Handelsbanken, Nordea och Swedbank). Dessa banker intervjuades via telefon då detta var den bästa metoden enligt vår synvinkel. För att få mer klarhet i ämnet har svaren från intervjupersonerna kompletterats med publicerat material på respektive banks hemsida.Det som framkom efter insamlingen av allt material från bankerna var att samtliga banker använder sig av skalor för att presentera risk på fonder. Skalformatet samt färgsättning varierar dock mellan bankerna.

Den 1 januari 2007 införs nya kapitaltäckningsregler, Basel II. De nya reglerna innebär bland annat att banker ska använda mer finjusterade metoder för att mäta kreditrisk. Detta skulle kunna få effekter för bankernas kreditbedömning och därmed också för deras kunder. Vi vill i denna uppsats utreda om bankernas kreditbedömning kommer att förändras till följd av Basel II och vilken inverkan en förändring skulle ha på utlåningen till små och nystartade företag samt till bolånekunder. Studiens teoriavsnitt grundas på tryckta och elektroniska källor och utgörs av valda delar ur nuvarande regelverk Basel I, kommande regelverk Basel II samt kortfattad kreditbedömningsteori.

Uppsatsen kommer att beskriva hur Handelsbanken, Skandiabanken och Swedbank går tillväga när de ska riskklassificera sina fondportföljer. Intervjuer har genomförts med respektive bank för att få en klarare bild på hur dessa använder olika teorier och räknesätt för att fastställa en risknivå på en specifik fond och även material från bankernas hemsidor har använts för att komplettera ämnet. Bankerna använder sig av olika riskskalor vid kategorisering av olika fondportföljer och standardavvikelsen samt value at risk ger svar på den faktorn som dessa tar mest hänsyn till vid kategoriseringen utav aktiefonder, räntefonder, blandfonder samt hedgefonder. Standardavvikelsen som majoriteten av bankerna använde sig som det väsentliga måttet för rikklassificering som beräknas på historiska värden från en tidsperiod på för det mesta 3 år men beräkningar på 5 år kan även förekomma. Detta mått gör det möjligt för investerare att förstå hur hög risk en fond har för desto högre standardavvikelse desto högre risk.

Svenska banker har genomgått flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre påverkade valet av problemområde. Många studier har gjorts beträffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade området kring kredituppföljningen, det sekundära kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara användbar för kreditgivare, genom att dra lärdom av bra exempel, och dels vara brukbar för låntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat område.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller Riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller Riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.

Pensionen består av den allmänna pensionen, tjänstepensionen och i många fall ett privat pensionssparande. Den allmänna pensionen utgör den absolut största delen av den totala pensionen och innehåller premiepensionen och inkomstpensionen. Premiepensionen är den del i den allmänna pensionen, det vill säga den som alla tar del i, som man kan påverka själv med aktiva val. Premiepensionen är det som behandlas och analyseras utifrån de 5 största aktörerna, staten, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank, i denna uppsats.Det pensionsanknutna sparandet utgör en allt större del av det sammanlagda fondsparandet i Sverige. Pensionssparandets del i fondförmögenheten har ökat från cirka 25 % år 2000 till cirka 50 % år 2010.

Syfte: Sedan februari 2007 tillämpar Länsförsäkringar Bank det nya regelverket Basel II. Införandet av Basel II förväntades få olika konsekvenser för bankerna, kunderna och för bolånemarknaden. Denna studie skall undersöka hur Basel II har påverkat Länsförsäkringar Bank och dess kunder. Hur har kreditprocessen och kreditbedömningarna förändrats? Hur har banken påverkats? Vilka för- och nackdelar har Basel II inneburit för banken och för bolånekunderna? För att uppnå huvudsyftet har arbete följande tre delsyften:Kartlägga bankens nya metoder och rutiner för Riskklassificering och kreditbedömningar.

Hydratationssprickor i betong behandlas vanligtvis vid arbete med grövre konstruktioner. Det är av stor vikt att behandla dessa även i tunnare konstruktioner såsom väggar i hus och industrier, Bernander (1998). Uppkomna sprickor kan bland annat påverka konstruktionens hållbarhet, beständighet, ljudisolering, täthet, utseende och komfort, Bernander (1998). På grund av detta är det viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt kunna bedöma om risk för sprickbildning föreligger. Examensarbetet behandlar Riskklassificering av hydratationssprickor i vägg-konstruktioner av betong och har utförts på uppdrag av konsultföretaget WSP Byggprojektering Hydratationssprickor beror på flera olika orsaker, men grunden till sprickornas uppkomst är den värmeutveckling som sker då betongens huvudkomponent cement kemiskt reagerar med vatten.