Inom riskkapitalfonder är det vanligt med olika former av vinstdelningssystem.Under senare år har en problematik uppdagats vad gäller beskattningen av dendel av vinstdelningen som uppkommer vid avyttring av portföljbolag sombrukar kallas carried interest. Fokus vid diskussionen har främst varit i vilketinkomstslag ersättningen i form av carried interest beskattningsmässigt ska tasupp, antingen som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital. Skatteverketär av uppfattningen att carried interest är prestationsbaserat och att inkomstensåledes ska tas upp och beskattas som inkomst av tjänst hos de personer somutfört arbete som skapat mervärde i portföljbolagen. Andra är av åsikten attcarried interest, som hänför sig till avkastning på kapital, ska beskattas som enkapitalinkomst.Syftet med uppsatsen är att reda ut på vilka grunder beskattningen kan ske i deolika inkomstslagen. Frågan regleras inte uttryckligt i lag utan har i ställetöverlämnats till rättstillämpningen.

Immateriella tillgångar ökar i betydelse då företagen blivit mer kunskapsintensiva. Redovisning till rättvisande bild ställs därför inför en stor utmaning. Redovisningen av patent är ett område som idag inte kan värderas till annat än nedlagda kostnader vilket ger upphov till en otillfredsställande bild av framtida ekonomiska möjligheter. Föreliggande uppsats har två syften. Det första är att undersöka hur internt upparbetade patent kan värderas.

Bakgrund och problem: Detaljhandelsföretaget Outnorth AB har under kort tid växt kraftigt och samtidigt lyckats förbli snabbväxande under en längre period vilket kan förklaras utifrån dess etablering av e-handelförsäljning. Förändringsprocessen vid tillväxt kan medföra riskfyllda organisationskriser om utvecklingen av ekonomistyrningen inte följer processen. Utifrån tidigare forskning problematiseras ämnet om hur och varför behovet av formell ekonomistyrning utvecklas samt dess betydelse med fokus på mindre snabbväxande e-handelsföretag.Syfte: Det övergripande syftet är att öka kunskapen om relationen mellan utvecklingen av formell ekonomistyrning och tillväxtprocessen i mindre snabbväxande företag vilket uppfylls genom tre delsyften.Metod: Utifrån studiens forskningsfråga och syfte valdes enfallsstudie som lämplig forskningsstrategi. Triangulering har tillämpats för att stärka och bekräfta den insamlade datan. Semistrukturerade intervjuer valdes som primär datainsamlingsmetod vilket kompletterades med sekundära dokument.Slutsats: Grunden till hur behovet av ekonomistyrning utvecklades visade sig vara synen på e-handelsbranschen.

Background: The growth of the venture capital industry has given birth to new relations between investors and entrepreneurial firms. Venture capital firms are by definition investors serving as an active partner which implies a deeper relation between investors and entrepreneurs than has been the case previously. This new situation leads to a number of questions. Do venture capitalists really act as active partners with a long term interest in the venture? Do they add any value besides capital? How important is their influence in the portfolio company's decision making process? Purpose: The purpose of this study is to give a deeper understanding of the relation between venture capital firms and IT companies in the start-up phase.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv.Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val.

År 2000 skrev Christina Petterson och Robert Sevenius en mycket informativ och intressant artikel om due diligence. Detta tidsdokument beskrev hur processen, due diligence, genomfördes och tittade även på trender som präglade utvecklingen. Sex år senare har vi genom kvalitativa interjuver försökt bilda oss en uppfattning om hur pass mycket due diligence har utvecklats sedan artikeln skrevs. Det vi har tittat närmare på är de påståenden som artikeln gjorde om due diligence, som det såg ut då. Vi har även försökt besvara vår huvudfråga som behandlar huruvida processen har blivit allt mer standardiserad eller ej.

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan år 2007 har Skatteverket bedrivit djupgående utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat på en särskild vinstandel som utgår till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den särskilda vinstandelen benämns carried interest och har skapat stor debatt på riskkapitalområdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas.

Syftet med arbetet är en deskriptiv och komparativ framställning av kravställandet på och utvärderingsmetoderna av nystartade och små tillväxtföretag utifrån olika finansiärers målsättningar. Examensarbetet tar avstamp i Landströms förklaringsmodell till finansieringsgapet mellan små tillväxtföretag och finansiärer. Modellens element har förankrats i ytterligare teoretiska ansatser ? riskhantering, särskilda karakteristika hos små och nystartade tillväxtföretag, finansieringsteori om kapitalstruktur samt en framställning av de olika ägar- och intressekonstellationer som ligger till grund för framväxten av de olika finansiärerna. Empirin till den multipla fallstudiens har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka om Riskkapitalbolagen på den svenska marknaden skapar högre operativ lönsamhet i de företag de förvärvar och om den är bestående på längre sikt, det vill säga efter avyttring. Studien omfattar 16 svenska företag som förvärvats av Riskkapitalbolag mellan åren 1990 till 2002. Samtliga har studerats självständigt med hjälp av nyckeltalen: Rörelsemarginal, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital och har även jämförts med dess respektive bransch. Vi finner bevis för att lönsamhetsmåttet räntabilitet på totalt kapital visar endast en signifikant förbättring då hänsyn inte tas till branschen under den tid då företaget ägs av Riskkapitalbolaget. Rörelsemarginalen förbättras dock signifikant både med och utan bransch.

Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär.

Nyföretagandet är viktigt för förnyelsen av näringslivet, men en stor del av de nya företagen går i konkurs inom ett par år. Som en följd av den höga risken med finansiering av sådana bolag måste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltänkta företagets potential. Då ingen historisk information finns tillgänglig måste kreditgivaren hitta andra vägar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter är ett sätt att förmå de nya företagen att överleva den första svåra tiden, då varningssignaler på så sätt upptäcks i ett tidigt skede. Vi har med anledning av ovanstående funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar när det gäller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbättra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler.

Djursjukvården i Sverige omsatte 2013 3 miljarder kronor och marknaden har vuxit 10 % per år de senaste tio åren. Den största delen av ökningen beror på att vården har blivit mer avancerad, tekniken är mer utvecklad och att människor är villiga att betala mer för sina sjuka djur. Från 2011 har intresset för djursjukvårdbranschen från Riskkapitalbolagen varit massivt. I december 2012 hade Riskkapitalbolagen Anicura och Evidensia AB köpt omkring 65 % av den svenska djursjukvårdsmarknaden. Två år tidigare fanns det inte ett enda Riskkapitalbolag i djursjukvården. Riskkapitalbolagen inom djursjukvården påverkar troligtvis marknaden på flera sätt.

Utifrån en problembaserad rättsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgångspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation där utländska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av två tillsynes jämförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jämfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmänt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemässiga utfallet av två ekonomiskt jämförbara handlingsalternativ inte får avvika från varandra. Uppsatsen syftar därför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterättsliga området får anses komplicerat att utforma rättvisa och neutrala rättsregler. Proposition 2009/10:36 utgör även föremål för uppsatsens behandling då en lagändring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förändringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige.Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utländsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt Riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mängd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsättning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvärde.