För att minska det finansiella gapet spelar riskkapitalmarknaden en stor roll. De aktörer som studerats mest är Riskkapitalbolag. Företagsänglar har däremot nyligen identifierats och därför inte studerats i samma utsträckning. När en aktör investerar i ett portföljföretag är exit, det vill säga realiseringen av portföljföretaget en viktig del. Som grund till en jämförelse mellan företagsänglars och Riskkapitalbolags exitstrategier undersöks i denna uppsats hur företagsänglars exit analyseras, planeras och genomförs.

Under de senaste åren har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillämpad datainsamling, vars urval omfattar omkring två tredjedelar av de svenska Riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara på följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen åt mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska Riskkapitalbolag? Författarna har jämfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, räntabilitet på totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan Riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet på buyoutaffärer och övriga Riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna säkerställa eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna använt variansanalys. Svenska Riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmänhet en mycket god soliditet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa den konflikt som finns mellan Riskkapitalbolagens vinstintresse och dess påverkan på kvalitet inom välfärden.Metod: En kvalitativ forskningsansats som baseras på data från fem intervjuer. Respondenterna representerar Riskkapitalbolag på olika sätt och frågor om Riskkapitalbolag inom välfärdsmarknaden besvaras. Intervjuerna kompletteras med sekundärdata som främst består av nyhetsartiklar som berör ämnet.    Teori: Beskriver riskkapitalmarknaden och välfärdsmarknadens funktion och hur den påverkas av den fria konkurrensutsättningen. Det beskrivs hur informationsasymmetrier kan vara ett problem inom välfärden då säljaren kan utnyttja köparens kunskapsunderläge.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Riskkapitalbolag avser att nå tillväxt i företag som befinner sig i Sådd, Start-Up och Expansionsfaser. Vi har undersökt vilka förändringar med organisatorisk anknytning som Riskkapitalbolagen försöker driva igenom i sina investerade tillväxtföretag och vad dessa förändringar kan innebära för företaget.Undersökning genomfördes genom intervjuer med nio respondenter som representerar Riskkapitalbolag. Respondenterna motsvarar stora och små, samt fond och privatfinansierade Riskkapitalbolag.Riskkapitalbolag försöker genomdriva förändringar i sina investerade företag för att nå tillväxt och åstadkomma avkastning på sin investering. Undersökningen visar att de investerade företagens utvecklingsfaser bestämmer vilka förändringar som sker. Vanliga organisatoriska förändringar i tidiga faser är tillsättning av ekonomichefer och upprättandet av interna strukturer medan senare faser präglas av finjustering av ledningsgruppen, något som stämde överens med de teoretiska koncepten.

Riskkapitalbolag är bolag som inriktar sig på att satsa kapital i andra företag för att utveckla dem och sedan sälja dem vidare. Den genomsnittliga investeringsperioden för ett Riskkapitalbolag är mellan tre till fem år. Investeringen av så kallade portföljbolag sker vanligtvis genom att samla ihop kapital från bland annat investerare, oftast i en sluten fond. Livslängden på dessa fonder är cirka 10 år. Utöver kapitalet från investerarna använder sig Riskkapitalbolag även av räntebärande företagsobligationer, banklån och efterställda lån.

De senaste åren har riskkapitalbranschen visat en hög tillväxt, samtidigt som åsikterna kring i vilken utsträckning som Riskkapitalbolagen tillför värde i sina portföljbolag går isär. Med utgångspunkt från intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av Riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehåller även en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bättre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre åren. Slutsatsen av studien är att Riskkapitalbolag är framgångsrika i sin strävan att skapa ett mervärde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning..

Syfte: Enligt Mellemvik måste redovisningen ses i sitt sammanhang och den beror av sin kontext, redovisningen får olika funktioner beroende på situationen. Detta ger att redovisningens funktioner uppkommer allteftersom arbetet i ett bolag fortskrider och då olika bolag arbetar på olika sätt och i olika situationer används även redovisningen på olika sätt. (Mellemvik et al. 1988) Syftet med denna uppsats är att identifiera redovisningens funktioner i användningen av riskbolagens redovisning i deras kommunikation med Riskkapitalbolag. Metod: Uppsatsen har ett deskriptivt förhållningssätt, empirin utgörs av en fallstudie där tillvägagångssättet varit kvalitativt vid insamling och analys av data.

Denna uppsats beskriver skillnader i förvärvskalkyler och hur olikheter i värdering därigenom uppkommer. Anledningen är att Riskkapitalbolag verksamma inom private equity tycks vinna budstrider mot strategiska köpare, vilka har för avsikt att förvärva bolag för att skapa synergieffekter. Detta tycks ologiskt då Riskkapitalbolagen snarare borde värdera förvärven lägre, till följd av att de inte kan inräkna synergieffekter. Studien utgår ifrån en jämförelse av ett Riskkapitalbolag och en strategisk köpare, båda aktiva i Sverige. Vi undersöker deras värderingsmetodik och inställning till förvärvsfinansiering, samt påverkan av företagens verksamhetsinriktning.

Riskkapitalbranschen är en växande bransch i Sverige och både en viktig finansiär samt kunskapskälla för både nystartade företag och företag med ambition att växa sig stora och internationella. Beroende på vart i livscykeln ett företag befinner sig står de inför olika utmaningar och behöver hjälp med olika saker, en hjälp som Riskkapitalbolagen kan bidra med. Studien syftar till att generera kunskap om svenska Riskkapitalbolag och bidra med kunskap till den kunskapslucka vi observerat inom ämnet. Studien fokuserar på nätverksstrukturen bland de företag som svenska Riskkapitalbolag har valt att investera i samt skillnaden i nätversstrukturen beroende på vart i livscykeln företagen befinner sig.Med en kvantitativ metod har vi, genom att identifiera relationerna mellan de företag som Riskkapitalbolagen investerar i, kartlagt nätverken mellan de olika aktörerna. Populationen bestod av svenska Riskkapitalbolag och urvalet skedde strategiskt utifrån vad olika källor ansåg vara de två största och mest framgångsrika Riskkapitalbolagen i norden.

Med tanke på den senare tidens debatt om klimathot och finanskris kan vi idag se en allt större efterfrågan av hållbar utveckling och etiskt försvarbara investeringar, tillsammans med ett ökat tryck på företagsledningar och styrelser för ett ansvarsfullt företagande. Faktum kvarstår dock att ekonomisk tillväxt måste främjas. Detta kan inte, varken i dagsläget eller i framtiden, stå som två separata utmaningar utan måste integreras i varandra. Riskkapital är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och därför vilar ett tungt ansvar på riskkapitalinvesterares axlar att anta denna utmaning.Denna uppsats utreder i vilken utsträckning svenska Riskkapitalbolag implementerar frågor om hållbar utveckling och etiska investeringar i sin verksamhet, så kallade ESG- frågor. Genom att utföra en innehållsanalys av alla registrerade medlemmar på Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, som vid den tidpunkten var 125 st., har vi poängsatt och jämfört olika typer av Riskkapitalbolag för att se i vilken utsträckning de faktiskt arbetar med den här typen av frågor.

De svenska Riskkapitalbolagens investeringar i tillväxtbolag minskade med 60 procent åren 2009-2010, och med bara ett fåtal aktörer kvar på marknaden kan det bli det svårt för tillväxtföretag att få kapital. Affärsänglar är investerare vilka fungerar som kompletterande länkar till Riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör därför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det är således intressant att undersöka om även affärsänglarna, liksom Riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillväxtbolag under åren för finanskrisen 2008/2009. Med fokus på investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkätundersökning och genom intervjuer undersökts om affärsänglarnas investeringsvilja har ändrats. Resultaten av studien visar på att det över lag inte funnits tendenser på minskad investeringsaktivitet.

Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten skaavskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och Riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ?Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten??.

Riskkapitalbranschen är en växande bransch i Sverige och både en viktig finansiär samt kunskapskälla för både nystartade företag och företag med ambition att växa sig stora och internationella. Beroende på vart i livscykeln ett företag befinner sig står de inför olika utmaningar och behöver hjälp med olika saker, en hjälp som Riskkapitalbolagen kan bidra med. Studien syftar till att generera kunskap om svenska Riskkapitalbolag och bidra med kunskap till den kunskapslucka vi observerat inom ämnet. Studien fokuserar på nätverksstrukturen bland de företag som svenska Riskkapitalbolag har valt att investera i samt skillnaden i nätversstrukturen beroende på vart i livscykeln företagen befinner sig.Med en kvantitativ metod har vi, genom att identifiera relationerna mellan de företag som Riskkapitalbolagen investerar i, kartlagt nätverken mellan de olika aktörerna. Populationen bestod av svenska Riskkapitalbolag och urvalet skedde strategiskt utifrån vad olika källor ansåg vara de två största och mest framgångsrika Riskkapitalbolagen i norden.

Idag ägs mer än tusen företag i Sverige av Riskkapitalbolag. Vissa anser att Riskkapitalbolagen är ute efter att göra snabba pengar, medan andra anser att de arbetar både strategiskt och långsiktigt med de ägda företagen. Ett företags finansiering kan ske på diverse sätt och de vanligaste sätten att anskaffa kapital är genom självfinansiering, krediter och tillskott från aktieägare. Thule och Kärhs är exempel på två Riskkapitalbolagsägda företag som använt sig av främmande kapital på ett missgynnande sätt. Att använda sig av främmande kapital kan alltså innebära risker men även möjligheter om det används på rätt sätt.

I uppsatsen beskrivs riskkapitalisters investeringskriterier och om de skulle tillämpas på lantbruksnäringen. Bakgrunden till arbetet är att belåningsgraden i den svenska lantbruksnäringen har ökat kraftigt de senaste åren. Utvecklingen har lett till att finansiering av lantbruksföretag blivit en allt viktigare strategisk fråga. Ett sätt för lantbruksföretag att finansiera sig kan i framtiden vara via riskkapital. Det eftersom riskkapital historiskt sett har bidragit med både kapital och kompetens till svenska företag.