Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företagsförvärv påverkar värdet för det förvärvande företagets ägare. Vidare vill vi även urskilja vad som ger positiv påverkan på värdet och bygga en strategi utifrån detta. Metod: Genom en kvantitativ metod har vi bearbetat primärdata i form av 18 bolags aktiekurser samt deras jämförelseindex för att undersöka huruvida vi kan finna en onormal avkastning eller ej. Bolagen vi har studerat är noterade på Stockholmsbörsen och genomförde ett förvärv under perioden 1997-2004. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från de teorier som tidigare studier kommit fram till.

Syfte: Att studera hur pressmeddelanden med positiva forsknings-resultat påverkar marknadsvärdet av bioteknikbolag, och därefter analysera hur företagsspecifika faktorer påverkar effekterna på marknadsvärdet. Metod: Undersökningen bygger på kvantitativ metod där studerandet av pressmeddelandena sker enligt Event Studie metodik. Insamling görs av sekundärdata bestående av press-meddelanden, aktiekurser samt marknadsindex. Ett antal hypoteser ställs upp för att sedan genom statistisk analys bekräftas eller förkastas. Slutsatser: Studien visar att meddelanden med positiva forskningsresultat medför signifikant positiv icke-normal avkastning.

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervärde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binär logistisk regression, estimerar den förväntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria räntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgångarna använder DRM data från aktiemarknaden, räntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje månadsskifte och kapitalet placeras i den tillgången med högst förväntad avkastning under kommande månad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervärdet av DRM´s avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. Således blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mäta den förväntade relativa avkastningen mellan tillgångarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bättre alternativ..

SammanfattningDatum:         23 mars 2012Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare:   Hanna Jüllig, Johan OttossonHandledare: Ulf OlssonNyckelord:   Meritokrati, kompetens, heterogenitetsindex, styrelsesammansättning, Nasdaq OMX Nordic Stockholm, avkastning Titel:             ?Åsidosätter man meritokratins krafter så kommer kapitalismen att gå åt helvete? ? En undersökning av korrelation mellan heterogenitet inom bolagsstyrelser noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm och avkastning. Syfte:            Föreliggande promemoria syftar till att undersöka hur ett heterogenitetsindex och dess undervariabler eventuellt korrelerar med avkastning mätt som räntabilitet på sysselsatt och eget kapital för en population bestående av bolag noterade på OMX år 2009. Författarna anser att diskussionen kring heterogenitet bör vidgas till att innefatta även andra variabler än endast jämn könsfördelning och hoppas att konstruerandet av ett heterogenitetsindex kan komma att bidra till debatten kring effekterna av mångfald inom bolagsstyrelser. Teori:           Den etablerade teorin på området påvisar de fördelar som finns kopplade till en heterogen grupp i allmänhet och en bolagsstyrelse i synnerhet. Fem huvudsakliga variabler utkristalliseras och diskuteras i förhållande till avkastning: Könsfördelning, Åldersspridning, Utbildningsbakgrund, Tid i styrelsen och Sektorerfarenhet. Metod:          Studien har en deduktiv ansats och utgår därmed från etablerad teori inom ämnet för att medelst empiri undersöka denna. Undersökningen är kvantitativ och data rörande de fem variablerna som diskuteras i teorin har samlats in från årsredovisningar för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under 2009.

Bakgrund: Det finns en debatt i media och samhället kring ersättningen som          verkställande direktörer erhåller och rimligheten i den utveckling som inneburit en ökad löneklyfta mellan arbetare och företagsledning. Gör verkställande direktörer sig förtjänt av dessa ökade kompensationsnivåer ur ett aktieägarperspektiv? Finns det ett samband mellan ersättningen som tilldelas verkställande direktören och den avkastning som kommer aktieägarna till gagn? Och vilken modererande påverkan kan de, traditionellt sett starka svenska kontrollägarna, tänkas ha på detta eventuella samband?Problemformulering: Hur påverkar den verkställande direktörens rörliga ersättning ett företags avkastning? Och vilken, om någon, påverkan har ägarskapsstrukturen i   företagen på sambandet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara om och i så fall hur den rörliga   ersättningen till den verkställande direktören påverkar aktieägarnas avkastning samt vilken effekt ägarskapsstrukturen i företag har på sambandet.Metod: I studien används en kvantitativ metod där det empiriska materialet har    insamlats genom årsredovisningar och databaser. Samtliga 78 bolag som ingår i studien är noterade på antingen Nasdaq OMX Large Cap- eller Mid Cap-lista. Hypoteser skapades för att testa och därigenom uppfylla syftet.Resultat och slutsats:  Inget positivt signifikant samband mellan den rörliga ersättningen till verkställande direktören och studiens fyra avkastningsmått ROA, ROE, aktiekursförändring och BHR har påvisats.

Uppsatsens syfte är att jämföra risk och avkastning från en etisk fond med risk och avkastning från åtta slumpmässigt valda fonder och SIX RX-index för att utreda om etiska investeringar är jämförbara med andra investeringar. Skälet till att en egen etisk fond sätts samman är att vi ser problem med innehållet i etablerade etiska fonder.Genom att ställa upp finansiella och etiska kriterier har vi valt ut 34 bolag som ingår i vår egenkonstruerade etiska fond. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att jämföra fondernas utveckling genom att studera fondernas avkastning, risk och sharpe-kvot under perioden 2002 - 2004.Inledningsvis placeras uppsatsen i ett teoriskt ramverk och den effektiva marknadens relevans för arbetet förklaras. Därefter följer en allmän diskussion om små placerares val och möjligheter i fråga om sparande. Utvärdering av fonder beskrivs därefter ingående och tre olika metoder att mäta en fonds prestation diskuteras.

Syftet med denna uppsats är att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har någon påverkan på deras företagsvärde och avkastning på eget kapital.Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ ansats där regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mäta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags värde. Ett företag finansierat med skulder blir på grund av skattereduktioner högre värderat än ett obelånat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsättningsgrad och P/BV till skillnad från de amerikanska där det inte förekommer ett samband. Både de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsättningsgraden och avkastning på eget kapital, samt ett samband mellan företagsvärde och avkastning på eget kapital. .

Den här uppsatsen kommer att behandla frågorna: Hur har Skandinaviska Enskilda Bankens fonder; Sverigefond, Europafond, USA Indexfond respektive East Capital?s Rysslandfond utvecklats de senaste sju åren, med avseende på risk och avkastning? Vilken fond har presterat bäst respektive sämst? Ger fonderna med högre risk högre avkastning över tiden? Hur har fonderna presterat jämfört med valt marknadsindex?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fonderna har utvecklats åren 2003-2010 och analysera hur fonderna har presterat under perioden. Avkastning och risk är två fundamentala begrepp för uppsatsen ochde olika teorierna som studien grundas på är teorin om det principiella sambandet mellan risk och avkastning, samt Kapitalmarknads-teorin.För att utvärdera de olika fonderna används utvärderingsmåtten Sharpekvot samt Modigliani-Modigliani.Som jämförelseindex används SIX Return Index och som riskfri ränta används en sjuårig statsobligation från 2003.Uppsatsen har en positivistisk utgångspunk och är en kvantitativ och deduktiv ansats. Rådata har erhållits från SEB?s hemsida där historiska fondvärden för alla berörda fonder finns samlade.

I denna uppsats kommer två olika mått på utbildningsavkastning att beräknas. Det ena måttet kommer att använda sig av tvärsnittsdata och den andra av paneldata. Tvärsnittsmåttet kommer att användas för att beräkna förväntad framtida avkastning av en fyraårig universitetsutbildning. Måttet som baseras på paneldata kommer att användas för att beräkna det egentliga utfallet för avkastningen på fyra olika utbildningsnivåer. Dessa två mått kommer sedan att jämföras för att se om förväntningarna har infriats.

Syfte: Vi ämnar med uppsatsen att undersöka om det råder en skillnad i avkastning mellan portföljer indelade efter kriterier som kännetecknar värde samt tillväxtaktier. Studien genomförs specifikt på svenska marknaden och portföljernas avkastning skall utvärderas utifrån en årlig buy and hold strategi. Vi ämnar även utvärdera om något av urvalskriterierna (Price to book, Price to earnings och Dividend yield) i de polära strategierna är mer framgångsrikt än de andra under perioden 1996 till 2007 ochvilken/vilka faktorer som kan vara avgörande för framgången..

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits länge men ökat under de senaste årtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ så som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. På Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. Då flertalet av dessa bolag profilerar sig på ett liknande sätt kan det uppstå svårigheter att verkligen förstå vad som skiljer bolagen åt och förstå vilken risk bolagen utsätter sig för.I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster måste en analys ske på nyckeltalsnivå och det går inte att enbart rekommendera ett bolag utifrån en viss strategisk inriktning på grund av att nyckeltalen kontinuerligt förändras.Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belåning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt.

Vi menar att undersöka om vid meddelande att VD avgår enligt vår definition frivilligt, se påverkan på aktiekursen i det berörda företaget både på lång och kort sikt. Om utfallet blir att underavkastning sker i en väsentlig del av händelserna, skulle det ge stöd åt att frivilliga VD-avhopp i de flesta fall vittnar om fallande lönsamhet. Vi genomför en eventstudie där vi analyserar ett visst antal frivilliga VD-avhopp inom två stycken händelsefönster. Där efter ser vi om vi hittar någon avvikande avkastning på grund av dessa frivilliga VD-avhopp..

SammanfattningProblem: Det har skett stora förändringar i svenska privatpersoners fondsparande de senaste åren. Finns det skillnader i lönsamhet mellan Storbankernas fondbolags fonder och de mindre fondbolagens fonder? Tar fondbolagen olika stora risker och leder de alltid till en högre avkastning? Skiljer sig förvaltningsavgifterna åt mellan fondbolagen? Jämfört med benchmark, har fonderna presterat olika i de olika fondbolagen?Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra de Svenska Storbankernas fondbolags fonders prestation med Bancos och Kaupthings fonders prestation, genom att ställa fondernas avkastning i relation till dess risker och avgifter.Metod: Uppsatsen består av en deskriptiv kvalitativ undersökning med ett subjektivt urval. Vi använder oss av sekundärdata för att samla in information om de olika fondbolagens fonders utveckling när det gäller avkastning och risk.Referensram: I referensramen presenteras de olika riskmåtten och de riskjusterande måtten som används i denna uppsats. Portföljteorin och CAPM presenteras i detta avsnitt.Slutsats: Syftet med uppsatsen var att jämföra Storbankernas fondbolag med de mindre fondbolagen för att se om det fanns några uppenbara skillnader i deras avkastning i förhållande till dess risk.

Två populära investeringsformer är aktier och fonder. Det ökade intresset för dessa placeringsalternativ beror bland annat på den ökade tillgängligheten och den goda marknadsutvecklingen under senare år. En typ av investeringsform som växt, både i efterfrågan och i tillgänglighet på marknaden, är hedgefonder. De marknadsförs med låg risk och positiv avkastning oberoende av hur marknaden går. Dessa fonder riktar sig främst till företag och kapitalstarka privatpersoner med anledning av de höga startbeloppen, dock med undantag för en del hedgefonder som har lägre insats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.