Problemformulering: Går det att uppnå en signifikant återkommande överavkastning samt riskjusterad överavkastning i förhållande till den svenska aktiemarknaden genom systematiskt följande av investeringsstrategin ?Dogs of the Dow??Syfte: Syftet är att undersöka huruvida teorin ?Dogs of the Dow? är applicerbar på den svenska aktiemarknaden i sökandet efter en signifikant återkommande överavkastning i förhållande till marknaden. Med detta hoppas det finnas en positiv differens av den riskjusterade överavkastningen gentemot index.Metod: Studien samlar in primärdata för empirin via SIX Trust, SIX Edge samt från Riksbankens hemsida. Sekundärdata härstammar från vetenskapliga artiklar uthämtade från främst JStor och EBSCO Host. Även studentlitteratur, tidigare studier utgör sekundärdata.

Background: In 1999 the Swedish pension system was reformed with an aim to create a stable and high return on pension assets. First, Second, Third and Fourth general pension funds, hereby referred to as AP1-AP4, had an important part in the reform. AP1-AP4, also called the buffer funds, was assigned to secure long-term, big parts of the pension capital. The funds objective is by law, to manage the fund's assets in a manner that provides maximum benefit for the state pension. The funds will also invest pension assets with an overall low level of risk while achieving a sustainable high return.Aim: The purpose of this study is to investigate whether the First-Fourth AP-Funds is meeting its objectives regarding risk and return according to Swedish law.

Möjligheter till internationell diversifiering är en av de främsta drivkrafterna bakom den konsolidering och internationalisering mellan världens börser som sker idag. Även de nordiska börserna har speglats av denna utveckling. I Oktober 2006 invigdes OMX Nordiska börs och den svenska, danska samt finska börshandeln integrerades därmed till en handelsplats. Från ett teoretiskt portföljvalsperspektiv växer därmed respektive domestik marknad till ett gemensamt urval av de tre ländernas noterade bolag. Fler investeringsmöjligheter borgar for diversifiering och därmed reduktion av ickesystematisk risk.

As a consequence of a turbulent financial market with recurring recessions, the Basel regime was developed, an institutional change with the purpose to create enhanced financial stability through increased capital requirements and increased scrutiny of internal procedures. The Basel regime is an often recurring element in social debates where various aspects are discussed, one of which is whether it maintains its purpose to secure financial stability or whether it is cost effective, and if not, who gets affected by these potential costs.The majority of previously conducted research within this area agrees with the opinion that changes in the regulatory framework within the financial markets, such as the Basel regime, has led to reduced risk of bankruptcy for the banks which has contributed to increased global financial stability. However, research illustrates that these types of changes in the regulatory framework impose a financial burden leading to contradictions in the division of these costs between costumers and shareholders. This dissertation has been conducted from a shareholders perspective, out of which the study ?s three hypothesis has been created from.The data in this study is built upon the stock price from the three largest available banks? shares (based on total assets), in the 26 countries which are represented in the Basel committee from (2007) to (2013).

Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär.Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta.Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom.

Bakgrund: Marknadsanomalier har länge varit ett omdiskuterat ämne på aktiemarknader, en marknadsanomalie vilken denna uppsats har undersökt är listeffekter. Listeffekter är effekter som uppstår i samband med att företag förflyttas från en lista till en annan lista på en börs. Genom åren har det tagits fram möjliga förklarande teoretiska hypoteser till listeffekter, vilka är Efficient Market Hypothesis, Information Signaling Hypothesis, Price Pressure Hypothesis, Imperfect Substitution Hypothesis, Investor Awareness Hypothesis och Liquidity Hypothesis. Olika börser har olika regler för listindelning av företag och indelningen kan ha betydelse för aktiens förutsättningar. För att studera listeffekter genom listförändringar är det en fördel om listeffekten kan studeras i en miljö där det går att kontrollera för ny information.

I takt med att miljö och socialt ansvarstagande blivit en central fråga globalt har även många privatpersoner fått en vilja att ta ställning i dessa frågor när de gäller vardagliga ärenden som konsumtion. Detta har lett till att många varor skapats i ny form som anpassar sig efter konsumenternas preferenser. Fenomenet är vanligast för matvaror, där många varor numera både existerar i sin traditionella form samt som ekologiskt alternativ, men förekommer också för investeringar. I fondmarknaden idag finns etiska fonder som tar hänsyn till miljö och socialt ansvarstagande när de väljer bolag att investera i. Då dessa fonder lyder under en restriktion är det intressant att veta om de presterar i enlighet med de traditionella fonderna eller om det finns en skillnad.

Internationell diversifiering har blivit allt viktigare för investerare. För att kunna göra en riskspridning utifrån utländska kapitalmarknaderna bör dessa inte samvariera perfekt med varandra. På senare år har teknisk utveckling och en globalisering inom företagsvärlden bidragit till en förenklad finansiell marknad för större involvering. Det gör det därför intressant att studera om risken och förutsättningarna för internationell diversifiering förändrats, vilket leder till frågeställningen Hur nyttan av internationell diversifiering påverkats för en investerare på Stockholmsbörsen?  Har det blivit svårare att finna marknader med låg korrelation för risk reducering?Uppsatsen syftar till att undersöka hur korrelationen mellan ett antal index i världen har förändrats mellan två tidsperioder, och om detta medfört högre risker för investeringar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Resebranschen har nått ett moget stadium där tillgången på resor överstiger efterfrågan och det blir viktigare för resebyråerna att behålla sina befintliga kunder. Resemarknaden domineras idag av stora aktörer som genom stordriftsfördelar kan pressa priserna. Samtidigt går trenden mot ett mer upplevelseinriktat resande där aktiviteten, ett speciellt land eller landsområde är i fokus. I takt med den utvecklingen etableras allt fler nischade resebyråer vilket gör att konkurrensen hårdnar. Trots ökningen av resebyråer som inriktat och specialiserat sig på ett område och den ökande efterfrågan på resor som skiljer sig från mängden är det inte alla nischade resebyråer det går bra för.

Ett företagsekonomiskt begrepp som har växt fram under de senaste åren är franchising, inom franchising finns två parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebär att flera företag bedriver verksamhet under samma varumärke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare är beroende av franchisetagares framgång för att själv bli framgångsrik, och franchisetagare är beroende av franchisegivare kunskap och vägledning i hur konceptet bäst ska drivas. I fallet franchising är därför varumärkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumärket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumärket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumärket försvagas och förlora sin trovärdighet.

Over a long period of time, there has been a rich debate in the academic and financial world if active management can generate an excess return. Many experts say that the current active management strategies is nothing more than a money grab that produces large gains, for banks and investment firms, through high management fees while producing no excess value for the individuals buying their service. In short, an effective market makes it almost impossible for fund managers to produce value for their clients in the long run.No argument has only one side though, other experts say that active management has a role to play because not all investors are rational. This irrationality can lead to mispricing on financial assets in the marketplace and in turn lead to an ineffective market where active management can fill a much needed role. The purpose of this study is therefore to see if active management strategies can create a higher risk adjusted return, taking management fees into consideration, during times of high volatility when the uncertainty is at its peak.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader är informationseffektiva eller inte, och om det i förlängningen går att konsistent identifiera under- och övervärderade aktier, har länge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmärksammat som en möjlig avvikelse från en effektiv prissättning är den så kallade värdepremien, där värdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning än tillväxtaktier.Syfte: Syftet med studien är att undersöka informationseffektiviteten på den svenska aktiemarknaden utifrån värdepremien samt hur värdepremien påverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag på Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvärderingsmått används för att identifiera värde- och tillväxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra värdeportföljer och fyra tillväxtportföljer skapas. Avkastningen från portföljerna beräknas och statistiska regressioner utförs för att utvärdera värdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill säga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en värdepremie på den svenska aktiemarknaden när två relativvärderingsmultiplar används (P/BV och EV/EBITDA). När CAPM används för att justera för risken genererar samtliga värdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillväxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av värdepapper för att investera sina pengar och få en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de välja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lägre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadsläge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster är trovärdig, och om deras målsättning har uppnåtts under åtta års period.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig från de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet är att studera två olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive låg konjunktur läge.Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativa metoden. Sekundär data i form av historiska avkastningssiffror för åttaårsperiod är avhämtad.

Hedgefonder har under det senaste decenniet blivit ett allt mer uppmärksammat inslag på den svenska fondmarknaden och tillväxten har varit stark både till storleken förvaltat kapital och antalet hedgefonder. Själva grundidén för hedgefonder är att de oberoende av marknadsutvecklingen alltid skall generera positiv avkastning. Låg risk samt låg korrelation med aktie- och räntemarknaderna är ytterligare argument vilka bör göra hedgefonderna till intressanta inslag i investerares totala portföljer.Problemområde: Hedgefonder kommer säkerligen att utgöra betydande delar av svenska investerares kapitalplaceringar i framtiden vilket gör dem till intressanta studieobjekt. Intressant ur en investerares perspektiv är att undersöka huruvida hedgefonderna infriar uppställda förvaltningsmål.Syfte: Genom kvantitativ beräkning ämnar vi analysera de svenska hedgefondernas historiska prestationer i form av absolut avkastning, riskjusterad avkastning, volatilitet samt korrelation, i syfte att se om detta motsvarar de förväntningar en investerare bör ha för sitt hedgefondsparande.Metod: Undersökningen baseras på sekundärdata i form av undersökta fonders kurshistorik, samt index- och räntehistorik. Studien är teoretisk i den mening att vi använt oss av vedertagen ekonomisk teori som vi tillämpat, empirisk då vi själva genomfört beräkningar för att sedan kunna analysera resultaten och dra egna slutsatser av dessa.Resultat: Flertalet fonder har svårt att uppfylla målet om ?absolut avkastning?.