Handel med derivat har ökat explosionsartat pÄ den svenska marknaden de senaste Ären med möjligheter att handla i derivat med ett stort antal olika underliggande tillgÄngar. Denna utveckling har dock inte skapat möjligheten att handla derivat med utvecklingen pÄ den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgÄng.Möjligheterna att idag fÄ fastighetsexponering utan att direkt Àga fastigheter Àr begrÀnsade och har lÄg korrelation med utvecklingen pÄ den svenska fastighetsmarknaden. Ett Àmne som har diskuterats flitigt innan fastighetskrisen 2007 Àr möjligheten att handla derivat med den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgÄng. Problemet har varit att det inte funnits ett tillförlitligt index som man kan anvÀnda för att prissÀtta derivatet. Nya typer av index har utvecklats de senaste Ären och dÀrmed skapat en möjlighet att introducera fastighetsderivat som produkt pÄ den svenska marknaden.För att kunna handla med fastighetsderivat krÀvs att en del förutsÀttningar uppnÄs dÀribland likviditet, ett fungerande underliggande index, en osymmetrisk marknad och en aktör som agerar som nÄgon typ av ÄterförsÀljare av produkten det vill sÀga nÄgon som erbjuder handel i fastighetsderivat.

Uppsatsens syfte Àr att förklara skillnaden i varför företag noterade pÄ Stockholmsbörsen lÀmnar olika upplysningar om risker och osÀkerhetsfaktorer. Studien baseras pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrÄn dess Ärsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affÀrsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.

Svenska livbolag har varit en av de större kapitalplacerarna pÄ den svenska fastighetsmarknaden under de senaste fem Ären. Livbolagen förvaltar kapital Ät sina försÀkringstagare som förvÀntar sig fÄ utbetalningar antingen genom en traditionell försÀkring, dÀr livbolagen utlovar en bestÀmd avkastning per Är eller genom att erbjuda fondförsÀkringar. Den traditionella livförsÀkringen inbringar stora summor premier som mÄste investeras i olika tillgÄngsslag. PlaceringstillgÄngarna kommer att bli understÀllda det nya Solvens II direktivet som innebÀr att livbolagen mÄste anpassa sina tillgÄngar efter sina Ätaganden.Syftet med den hÀr rapporten Àr att utreda vilka effekter Solvens II direktivet kan tÀnkas ha pÄ de svenska livbolagen och hur livbolagen kan komma att förÀndra sina portföljeallokeringar till följd av det nya regelverket. Rapporten avgrÀnsas till livbolagens fastighetsrelaterade tillgÄngar och kommer primÀrt behandla effekten av ett riskbaserat kapitalkrav pÄ olika fastighetsexponeringarna.

IT-outsourcing blir bara mer vanligt och dÀrmed blir det Àven mer nödvÀndigt att uppmÀrksamma de risker som kan uppstÄ i samband med outsourcing. Denna studie identifierar olika risker med IT-outsourcing och applicerar dessa i en kvalitativ undersökningsform för att ta reda pÄ riskmedvetenheten hos smÄföretag i Göteborg. Studien har pÄvisat att det inte finns nÄgra genomtrÀngande drag gÀllande om smÄföretag har bra eller dÄlig riskmedvetenhet. Det studien har pÄvisat Àr att det Àr vÀldigt blandat och att företagen i mÄnga fall Àr vÀldigt spridda kring vetskap av de olika riskerna som behandlas i denna studie. Denna studie bidrar Àven med en lista med punkter som Àr viktiga att tÀnka pÄ vid IT-outsourcing och denna lista baseras pÄ vad som framtrÀdde som bristande hos vissa företag vid deras riskmedvetenhet..

Detta Àr en studie i individers riskhantering och riskmedvetenhet. Studien Àr baserad pÄ företagsekonomiska teorier som bland annat behandlar olika sÀtt att undvika risker som finns mot olika delar av ett företag. Dessa teorier har senare omvandlats för att kunna anvÀndas i en analys av hur privatpersoner hanterar de risker som rör deras ekonomi. UtgÄngslÀget för studien har varit att individer utsÀttas för liknande ekonomiska risker som företag, och den huvudsakliga frÄgestÀllningen för studien har sÄledes varit om företagsekonomiska teorier kan tillÀmpas pÄ individer i samhÀllet. Studien har Àven utformats för att ge svar pÄ frÄgan om i vilken utstrÀckning individer Àr medvetna om ekonomiskt risktagande.

Denna uppsats undersöker vilka utvecklingstendenser som kan urskiljas för Berlins fastighetsmarknad utifrÄn ett urval av artiklar frÄn tryck-media bÄde i Tyskland och utomlands. De frÄgor som stÀllts Àr: Vilka kategorier köpare kan man se investera i Berlin idag? Vilka stadsdelar anses vara attraktiva och av vilka skÀl? Hur har dessa utvecklats genom tiden frÄn Berlinmurens fall? Hur framstÀlls Berlins fastighetsmarknad i media och vilka utvecklingstendenser kan urskiljas för framtiden? En tematisk innehÄllsanalys av artiklarna har gjorts, och under studiens gÄng upptÀcktes ofta förekommande teman: Stigande priser, Gentrifiering, Bubbla pÄ fastighetsmarknaden? och Omdefiniering av lyxboende. Diskussionen relaterar de funna temana med Berlins historiska utveckling; hur uppdelningen och Äterföreningen har pÄverkat fastighetsmarknaden, och vad det i media pÄ senare tid talas om för utveckling av marknaden. Det diskuteras vilka likheter och skillnader som upptÀckts i innehÄllet mellan de tyska och de utlÀndska artiklarna.

Titel: Riskhantering inom smÄ till medelstora företag.Problem: Olika sorters risker kan förekomma och pÄverka företag dÀrför stÀlls frÄgan hur hanteringen av dessa risker sker inom smÄ till medelstora företag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur smÄ till medelstora företag hanterar risker.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod ligger till grund för uppsatsen. Intervju har anvÀnts för att införskaffa nyttig information i undersökningssyfte. Intervjuer frÄn respondenterna har sammanstÀllts, sammanfattats och analyserats.Resultat: Företagen i uppsatsen har en god riskhantering. De risker som de sjÀlva inte kan hantera outsourcas till riskhanteringsspecialister.Problemet Àr att kostnaderna inte ska överstiga vinsterna med hanteringen. Företagen har dock hittat en bra balans dÀr.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det Àr extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank dÄ deras viktigaste handelsvara Àr pengar. Bankerna möter mÄnga risker och de mest förekommande Àr likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och rÀnterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga gÄr riskhantering, vilken varierar frÄn risk till risk. I och med den pÄgÄende finanskrisen Àr riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt Àmne som inte bara har pÄverkat de svenska storbankerna utan hela vÀrlden. Syftet med vÄr forskning Àr att kartlÀgga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förstÄelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras.

Under det senaste decenniet har frÄgan om riskhantering fÄtt ökat ge-nomslag och det har vÀxt fram ett behov att identifiera, vÀrdera och hantera risker. En stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har prÀglat 2000-talet. Det finns en stÀndig utveckling inom Àmnet och den ligger frÀmst i vad som företa-gen vÀljer att ta upp som risker och hur arbetsprocessen utformas.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag gÄr tillvÀga för att hantera och redovisa sina risker.Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats för att uppfylla syftet med uppsat- sen. För att samla in empiri gjordes sju kvalitativa intervjuer som hade en lÄg grad av standardisering.Vi har kommit fram till att företagen som medverkade utgÄr frÄn standar-der, men har utvecklat det till ett eget system. Det finns inget klart förhÄllningssÀtt för hur företagens riskredovisning ska se ut, vilket gör att det skiljer sig mellan före-tagen..

Kina har sedan ett antal Är tillbaka en medveten strategi att attrahera ny teknologi och kompetens in i landet. Med sina lÄga löner och oÀndliga utbud pÄ arbetskraft lockar de mÄnga företag att till exempel förlÀgga sin tillverkning dÀr. Landets snabba expansion och utveckling medför ocksÄ att det finns stora möjligheter för utlÀndska företag att etablera sig pÄ denna gigantiska marknad. Vi stÀller oss dock frÄgorna vilka risker som vissa svenska tillverkningsföretag stÀlls inför i samband med en kinainvestering och hur dessa risker hanteras? Samt om dessa risker utmynnar i en extra riskpremie?Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka risker de undersökta svenska tillverkningsföretagen beaktar dÄ de investerar i Kina, samt hur dessa risker hanteras och hur riskpremien pÄverkas.Studien Àr genomförd med en kvalitativ metod, dÀr fem tillverkande företag i regionen runt Jönköping intervjuats angÄende deras direktinvesteringar i Kina.

Energi- och miljöfrÄgor Àr idag viktigare Àn nÄgonsin dÄ bygg- och fastighetsbranschen svarar för en tredjedel av den totala energiförbrukningen. För att skapa ett hÄllbarare samhÀlle mÄste utvecklingen gÄ framÄt och miljö- och energismarta lösningar utvecklas. De gröna byggnaderna var ett första steg i rÀtt riktning. DÀrefter utvecklades de gröna hyresavtalen pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden, detta för att kunna fördjupa sig inom miljöarbetet. Avtalets etablering pÄ den svenska marknaden Àr idag relativt fÀrsk i jÀmförelse med vissa andra lÀnder, exempelvis Australien.Syftet med vÄr studie var att undersöka hur det gröna hyresavtalet upprÀttas och hur parterna i hyresförhÄllandet löser problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden och Àven vad det Àr som gör att företag vÀljer att anvÀnda gröna hyresavtal.

SSAB TunnplÄt AB i BorlÀnge arbetar aktivt med att förebygga olyckor och som en del i detta arbete utförs riskinventeringar och riskanalyser över företagets olika processer. Denna rapport syftar till att identifiera risker som uppkommer i samband med transport och lossning av saltsyra inom SSAB TunnplÄt ABŽs omrÄde. Förslag till sÀkerhetshöjande ÄtgÀrder för de risker som Àr utmÀrkande ska Àven tas fram. Saltsyrahanteringen inom SSAB TunnplÄt AB i BorlÀnge har studerats och möjliga skadehÀndelser har identifierats. Sannolikhets- och konsekvensbedömningar för dessa har skattats, varefter en riskbedömning har presenterats i form av en riskmatris.

Ungdomar Àr idag frekventa anvÀndare av internet. I och med den höga anvÀndningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att fÄ en förstÄelse för förÀldrars förestÀllning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att förÀldrar ser risker sÄ som att deras ungdomar möter obehagliga nÀtkontakter, pornografi samt risker gÀllande tidslÀngden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering förÀldrar anvÀnder gÀllande ungdomar och internet visar pÄ att förÀldrar anvÀnder olika typer av strategier. Dessa Àr exempelvis samtal om anvÀndande, att anvÀnda tillsammans och vara nÀrvarande under anvÀndandet, regler i hur mycket tid online ungdomen fÄr spendera, regler i vad ungdomen fÄr göra online, övervakat anvÀndande via sÀkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter anvÀndning.De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr Vilka risker ser förÀldrarna gÀllande ungdomar och internet? samt Hur resonerar förÀldrarna om riskhantering gÀllande ungdomar, internet och risker? Detta görs via Ätta intervjuer med tio förÀldrar till ungdomar mellan tolv och sexton Är.

JÀmfört med andra branscher har fastighetsmarknaden lÄg avkastning pÄ totala tillgÄngar, de utnyttjar istÀllet en hÀvstÄngsstrategi för att skapa mer effektiv utvÀxling pÄ eget kapital. Det finns mÄnga riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sÀtt att differentiera sig frÄn den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskÀlla Kommuninvest, som enbart vÀnder sig till allmÀnnyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen Àr att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden Àr kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.UtifrÄn teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer pÄ hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till frÄn varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar pÄ att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i tvÄ av hypoteserna.

Olika intressenters skÀrpta krav pÄ genomlysbarhet, vad gÀller de risker företag utsÀtts för och hur dessa hanteras, Àr en konsekvens av den senaste tidens uppmÀrksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via Ärsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsÀttningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att anvÀnda ett ramverk för en fullstÀndig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvÀrldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig Ät mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? AnvÀnds kvantitativa mÄtt för att mÀta riskernas pÄverkan? Undersökningen visar inte pÄ nÄgra entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas.