Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv.

Avsikten med denna uppsats är att undersöka hur svenska universitet hanterar IT-säkerhet samt huruvida detta är en problemmiljö med säregna faktorer som måste tas hänsyn till. Vi utreder hur Luleå Tekniska Universitet jobbar genom samtal med ansvariga samt genomgång av dokumentation över rådande IT-projekt som väntas avslutas år 2006. Rapporten leder fram till att vi identifierar några specifika faktorer som försvårar arbetet med att analysera och ta fram ett säkert system som skall skydda den öppna verksamheten. Vidare så får läsaren en inblick i hur LTU har valt att se på säkerhet och deras vision och mål för framtiden redovisas. För att uppnå god säkerhet inom LTU så måste det finnas en förståelse mellan utvecklare och användare.

IT-världen är under ständig förändring, en lösning som var tänkbar för tio år sedan är nukanske föråldrad. Ett alternativ som de senaste åren har växt sig större inom IT-världen ärCloud Computing. Att lägga ut delar eller hela affärssystemet i en molnbaserad tjänst viainternet är i dagsläget fullt möjligt. Det kan leda till kostnadsreduceringar gentemot etttraditionellt affärssystem då företaget inte behöver spendera pengar på egna servrar förlagring. Det är även flexibelt i det hänseendet att företaget kan bestämma själv hurmycket lagringutrymme de vill ha.

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations på ABB AB. Studien bygger på tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin består av två delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt är och vad det innebär att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

När är en bild färdig och vem bestämmer det? Hur viktig är en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rätt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebär att någon annan än kreatören avgör om ett projekt är slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kända svenska bildskapare intervjuas om deras syn på den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller ändra det som ritats och utan tillgång till förstudier eller skisser..

Bakgrund Anestesisjukvården i Sverige upprätthåller en hög grad av patientsäkerhet. Trots detta innebär all komplex verksamhet risker. Nuvarande lagstiftning och ett förändrat synsätt mot ett systeminriktat, förebyggande patientsäkerhetsarbete stöder behovet av att undersöka förekomsten av latenta, okända risker.Syfte Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av latenta patientsäkerhetsrisker i samband med anestesisjukvårdMetod Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer inspirerade av Critical incident method med tretton anestesisjuksköterskor på tre sjukhus i Sverige. Insamlad data bearbetades med innehållsanalys.Resultat Studien påvisade att latenta riskfaktorer förekommer inom anestesisjukvård och att intervjuer med anestesisjuksköterskor ger en möjlighet till att tydliggöra dessa faktorer. Huvudområdena för de latenta risker som framkom är - organisation, kommunikation, datorsystem/ dokumentation och medicinsk teknisk utrustning.

Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera de kostnader som fångas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte är att ge förslag på vad som kan förbättras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning är analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

Att arbeta i projekt är historiskt ingen ny företeelse då idén om att strukturera upp arbetet i projektform är något vi burit med ossunder årtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras är det många av dagens företag som misslyckas med att uppnå de uppsatta målen. Hur kommer detta sig? Idag är många teoretiker inom projektområdet överens om att svaret många gånger ligger i projektets startfas. Förmågan att starta projekt anses vara alltför bristfällig i många företag.

Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor. Slutsatser: Enligt våra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), ränterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%).

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten.

Fastigheter kan hållas av olika orsaker, vissa ärver och förvaltar en fastighet innannästa generation tar vid medan andra investerar i rent finansiellt syfte eller kulturelltsyfte. Likaså skiljer sig anledningen till varför man värderar egendomen, det kan varaför att bjuda ut fastigheten på marknaden, för att lägga ett bud på densamma vidnyförvärv eller av rent bokföringsmässiga skäl. Fastighetsmarknaden är komplex ochriskbilden är ofta alltför mångfasetterad för tillgängliga finansiella modeller, vilketmedför att magkänslan allt som oftast är utgör en stor del vid investeringsbeslut.I denna studie undersöktes olika investerares syn på risk. Möter allainvesterare samma riskbild eller skiljer den sig beroende på investerarens preferensför endera fastighetsslaget? Upplever aktörer i bolag med fastigheter somkärnverksamhet en annan riskbild än de vilka håller fastigheter i rentdiversifieringssyfte?En enkät skickades ut till 110 personer verksamma som VD, Finanschef ellerRiskchef, inom fastighetsbranschen.

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen.Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge.Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka.Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.          Målet med rapporten är att:Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver.Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt.Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur ett antal lärare använder det drogförebyggande materialet Projekt Charlie i sin undervisning, samt att få en bild över dessa lärares och en skolledares erfarenheter kring materialet och vad de anser om Projekt Charlie. Arbetet är grundat på en empirisk undersökning i form av intervjuer av fyra lärare samt en skolledare, alla verksamma på samma skola. Frågeställningarna var utformade så att de kunde ge svar på hur materialet upfattas, vilka positiva och negativa erfarenheter man haft kring arbetet med Projekt Charlie och i vilken utsträckning lärarna anser sig kunna påverka sina elever genom denna typ av material. Undersökningen omfattar även litteratur kring det aktuella ämnet. I England har två utvärderingar gjorts av materialet som visar att Projekt Charlie har viss effekt både på kort och lång sikt.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..