Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare, som har deltagit i jämställdhetsprojektet Jämställdhet i centrum, har påverkats av att delta i detta projekt. Utifrån syftet har vi följande frågeställningar:På vilket sätt har JIC förändrat verksamheten på de förskolor som har deltagit?Vad kan förskollärare göra för att arbeta för en mer jämställd förskola?För vår kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollärare, som har deltagit i projektet Jämställdhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd.Resultatet visar att pedagogen måste rannsaka sig själv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen måste se sin delaktighet i att förskolan inte är jämställd.

På den svenska landsbygden har det en gång funnit stora arealer av öppna marker så som naturbetesmarker, men under de senaste årtiondena har det skett en stor minskning av dessa. Det har nu öppnats upp nya möjligheter till att återfå det landskap som en stor del av vår flora och fauna faktiskt är beroende av i och med nya möjligheter till stöd och ersättningar från EU Med hjälp av landsbygdsprogrammet har bland annat olika projekt fått medel för att arbeta med exempelvis restaureringar av marker. Projektet som denna studie bygger på heter Projekt mångfaldig samverkan, tidigare Projekt samverkan, och arbetar med restaureringar av bland annat naturbetesmarker. Uppdragsgivare för projektet är landsbygdsenheten, Länsstyrelsen Västra Götaland. Idén med projektet är att myndigheter som länsstyrelsen ska stötta grupper som är intresserade av att göra någon förändring på sina marker. Det är i sin tur dessa grupper som gör arbetet och det är deras personliga erfarenheter och framtidstro som är grunden till denna studies resultatundersökning. Syftet med studien är att ta reda på vilka effekter som Projekt mångfaldig samverkan har gett. Studien bygger på djupintervjuer med informanter från två olika grupper inom projekt mångfaldig samverkan.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och återberättelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sådant projekt kan gå till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien är att utifrån begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och på vilket sätt det pågående innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterär fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan använts för att analysera det empiriska materialet.

Syftet med studien var att se hur lärande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn på lärande, som hör samman med att projektets resultat används i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus låg på respondenternas upplevelser och deras egen syn på det inträffade. Projektet som undersöktes var Lärande väntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar län och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett projekt startas upp, leds och drivs då det är kopplat till socialt arbete och efterbehandling för hemlösa kvinnor med missbruksproblematik. Bakgrunden är en tidigare b-uppsats som visade på brister i eftervården för dessa kvinnor. Examensarbetet har gjorts genom en litteraturstudie där vi undersökt projekt och projektledning, samt en halvstrukturerad personlig intervju och en telefonintervju med en nyckelperson med erfarenhet av projektarbete. Resultatet visade på att det är viktigt med samarbete och nätverk då det oftast finns många aktörer som kan hjälpa målgruppen, så som socialtjänsten, beroendecenter samt Röda Korset. Genom ett lösningsfokuserat arbete och en upplevelsebaserad metod kan målgruppen få hjälp att komma tillbaka in i samhället och få ett självständigt och värdigare liv.

Den agila utvecklingsmetoden scrum är en erkänd metodik inom systemutveckling som möjliggör noggrann utvärdering, testning och iteration inom utvecklingsprojekt. Scrum appliceras i projekt där scrumteamet normalt består av 3-9 personer. Vi presenterar i detta examensarbete resultat från en deltagande observation i ett småskaligt, tidsintensivt utvecklingsprojekt. Vi beskriver konsekvenserna av att med ett team bestående av två personer applicera scrum i ett utvecklingsprojekt med scrumartefakter såsom sprinter, dagliga scrummöten och produktbackloggar.  .

Problemområde: Fler och fler privatpersoner kopplar upp sig mot Internet via bredband. En anledning till detta är att fastighetsbolagen allt oftare erbjuder sina hyresgäster fast uppkoppling. Vad hyresgästerna kanske inte tänker på när de är uppkopplade flera timmar i sträck, är att det är lättare för någon utomstående att göra intrång i deras datorer. Frågeställning: 1. Informerar bredbandsleverantörer sina kunder om risker för intrång? 2.

Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt.

Företag handlar allt oftare internationellt vilket medför att de kommer i kontakt med tullmyndigheten och tullfrågor avseende tillstånd hos Tullverket, tullavgifter, tullager och hantering av tulldeklarationer. Denna uppsats ämnar studera hur medvetna företagsledningar i Sverige är när det kommer till tullområdet och dess tillhörande risker vid bristande tullkunskap. Detta efter att tullombud som sköter tullhantering åt företag och Tullverket anser att näringslivet generellt sett har bristande tullkompetens vilket kan leda till konsekvenser för företagen så som oväntade tilläggsdebiteringar och straffavgifter, som i sin tur kan påverka företagens verksamhet och lönsamhet. Uppsatsen baseras på en fallstudie där nio företagsledningar intervjuats enligt ett strukturerat tillvägagångssätt. Resultatet visar en blandad uppfattning om riskerna med bristande tullkunskap.

Den här uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill främst ge svar på faktorer som designmanagern kan inverka på för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör även styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att påverka gruppdynamiken. Utifrån ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har vår strävan varit att skapa förståelse för det område vi studerat. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulär. Användandet av båda metoderna grundar sig på att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag både övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stärks i sin uppfattning om att det bästa sättet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, är att ha en designmanager/projektledare som förstår sig på de olika disciplinerna. Det här för att ökad förståelse leder till bättre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det även att designmanagern måste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att påverka gruppsammansättning för en lyckad dynamik..

IT (Informationsteknologi) används i dag mycket för att distribuera och förmedla information internt och externt. Ett bra verktyg för informationshantering är verksamhetens intranät. Arbetet handlar om användbarhet i små SharePoint-projekt. Med användbarhet omfattas faktorerna användarvänlighet, anpassning och användaracceptans. Små SharePoint-projekt (på under 300 timmar) innebär att det finns mindre resurser för att tillämpa användbarhet.Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklare inom SharePoint sina åsikter och förhållningssätt kring användbarhet, samt hur användbarhet bäst kan uppnås i små projekt med begränsade resurser.

I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. Fordringsägare och andra intressenter skall alltid kunna lita på att bolaget har ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieägare och ställföreträdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill säga när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.Studiens syfte är att ge en ökad förståelse kring de risker som ägare och ställföreträdare tar när bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker.För att kunna uppnå studiens syfte har en insamling av primärdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod.De slutsatser som dras i studien är att ägare och ställföreträdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget.

Syftet med detta arbete var att underso?ka allma?nhetens attityd till anva?ndning av receptfria sma?rtstillande la?kemedel. Som metod anva?ndes en na?tbaserad enka?tunderso?kning. La?nken till enka?ten marknadsfo?rdes via Facebook och via utskick till de na?rmaste va?nnerna.

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning.

Det är idag fortfarande en stor del av alla IT-projekt som misslyckas och kravhanteringen har fått en större betydelse för om ett IT-projekt ska lyckas eller inte. För att en större möjlighet till att ett IT-projekt ska lyckas används kravinsamlingsmetoder, dock är det viktigt att rätt kravinsamlingsmetod väljs till det specifika projektet. Om fel kravinsamlingsmetod väljs från början kan detta ledda till en misslyckad systemimplementation. Därför har författaren av rapporten valt följande huvudproblemfråga att undersöka i denna uppsats: Vilka råd rörande metodval kan ges till organisationer som ska implementera och välja en kravinsamlingsmetod? Med hjälp av enkäter och djupare intervjuer har författaren samlat in tillräckligt med material för att spegla de svar som framkommit i slutet av rapporten.