År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Projekt används i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer så att slutmålet kan uppnås. En projektmodell har flera faser, där varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar.Arbetets syfte är att illustrera, genom en jämförelse, hur tre olika projektmodeller är konstruerade. Jämförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna är uppbyggda i förhållande till varandra.

Denna rapport beskriver det arbete vi gjorde hos Ninetech i Karlstad. Målet med vårtarbete var att skapa en applikation som hämtar information rörande resultat av automatiskabyggen i pågående projekt. Sammanställningen av olika projekt skulle visas löpande. Vårtarbete kan beskrivas som två delar, en praktisk och en teoretisk del. Den praktiska delenbestod av att skapa en applikation som visar status på de olika projekt som Ninetech förtillfället arbetar med.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

De senaste årens stora prissvängningar har gjort lantbrukets intäkter mycket varierande. För att kunna säkra intäkterna och kunna planera kommande års inköp krävs någon form av prissäkring. Arbetet behandlar en av dem, terminshandel på börs. Målet med arbetet är att det om möjligt ska inspirera fler att prissäkra sina producerade varor och därmed få en tryggare ekonomi. Syftet är att se hur terminshandeln mellan lantbrukare och handelspartnerkan utvecklas sett ur lantbrukarens perspektiv. Information till litteraturstudien kommer från aktuella hemsidor, insatta personer inom bank och spannmålshandel, samt seminarium om terminshandel och prissäkring. Del 1 innefattar en litteraturstudie som behandlar de begrepp och möjligheter som finns inom terminshandel, samt de risker som kan uppstå vid eventuell prissäkring. Del 2 är resultat från intervjuer. De intervjuade är lantbrukare som alla har genomfört terminshandel på börsen.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet är att utreda i hur stor utsträckning projekt utvärderas och om det föreligger några skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet är även att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvärdering och utläsa eventuella samband mellan utvärdering av projekt, lärande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning går att utläsas som en röd tråd genomgående i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkätundersökning per telefon med projektledare, från slumpmässigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gäller utvärdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher.

Enligt statistik från The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

Att arbeta i projekt har blivit vanligare i dagens organisationer. En bransch där projekt ochprojektledare är ofta förekommande är eventbranschen, eftersom ett evenemang precis som ettprojekt, har ett tydligt start- och slutdatum. För ett framgångsrikt projekt är effektivitet viktigthos projektledaren och uppsatsen behandlar därför effektivt projektledarskap. Effektivitet ärett komplext begrepp och därmed svårt att definiera, vilket även effektivt projektledarskap är.Uppsatsens syfte är därför att få en tydligare bild av vad detta innebär inom eventbranschen.Den belyser även kompetenser och färdigheter som är av betydelse för en effektivprojektledare.Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer utgörempirin. Intervjuerna är genomförda med sju respondenter från fem olika eventorganisationersom arbetar i projekt.

Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån.Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.Handledare: Mats Viimne.Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernasriskhantering för bolån fungerar.Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet föratt sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder ossav den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenomriskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, somvi har tillämpat till bankers kreditrisker.Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på defyra storbankerna i Sverige.Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är attanvända sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersöktebetonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var detabsolut bästa sättet att minimera riskerna..

Detta arbete behandlar strategiskmaterialhantering för projekt och avvägningen mellan ekonomi och risk. Hur gör man detta idag? Finns det modeller och om det inte finns kan man hitta en modell som löser detta? Detta arbete utgår från de internationella operationer som svenska försvarsmakten idag deltar i för det är detta exempel som bäst beskriver problemet och lösningen. Om jag utgår från den av Riksdagen givna ramen för utlandsstyrkan att: Underhållstjänsten skall bedrivas så att utlandsstyrkan kan genomföra sin uppgift på bästa möjliga sätt med hänsyn taget till rådande läge och gällande bestämmelser. Tillräckliga resurser skall finnas avdelade för lokala förbandschef skall kunna vidtaga erforderliga åtgärder, så att inte säkerheten och välbefinnandet för svensk personal eftersätts.