Sök:

Sökresultat:

66 Uppsatser om Rinkeby branden - Sida 5 av 5

Brand i höga byggnader med glasfasad

Dagens moderna samhälle strävar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend är relativt ny i Sverige, och det är med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen på krav i byggnadsreglerna har upptäckts. I Sverige är det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som ställs på brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemsländerna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergången från BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. På grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer ur BBR med olika beräkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.

Håltagning för brandgasventilation i tak

I början på förra seklet hade de brandbefäl och brandmän som kom till en eldhärjad byggnad samma scenario framför sig som idag, det brann någonstans i byggnaden och det var rökutveckling. Då som nu visste de att brandgaserna måste vädras ut för att sänka temperaturen i byggnaden och komma åt att släcka branden- De verktyg de hade tillgängliga föra fullgöra detta uppdrag används än idag såsom brytjärn, yxa, handkraft och orädda brandmän. För omkring femtio år sedan var metoderna för håltagning i princip fortfarande av samma slag som ovan nämnt. Brandkårerna försökte rekrytera plåtslagare som kunde utbilda övriga brandmän att använda nymodigheter som plåtlyft och plåtsaxar. Mellan åren 1960 och 1990 har utvecklingen på området brandteknik utvecklats som en reaktion på att ämnet allt mer akademiserats och studerats på universitet och högskolor runt om i världen. Detta har medfört en positiv utveckling inom området brandgasventilation som gett upphov till många nya metoder för att dimensionera rökgasluckor och konstruera andra inbyggda brandsäkerhetsanordningar.

Järva reflektum : ett gestaltningsförslag på begravningsplats på Järvafältet

Stockholm är en växande storstad och 2030 beräknas en miljon människor befolka stadens olika delar. I stadens utvecklingsplan ingår att utveckla fler regionala stadskärnor varav Kista centrum är en. Kista är en av stadsdelarna som tillsammans med Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta ligger runt ett större grönområde, en del av Järvafältet med bland annat uthoppspunkt för skärmflygning, discgolfbana, koloniområde samt ströv- och kulturvårdsområden. Området ingår i Stockholms större sammanhängande naturområden, Stockholms gröna kilar. Hösten 2007 togs ett politiskt beslut om en satsning på att förbättra levnadsvillkoren för stadsdelarna runt Järvafältet.

Krylbosmällen

Syftet med denna uppsats var att utifrån Hadenius och Weibulls synsätt se hur en händelse blir en nyhet och ur ett historiskt perspektiv studera hur Krylbosmällen blev en nyhet i tidningarna. Syftet var även att se vilken teori tidningarna hade om orsaken till Krylbosmällen. För att besvara syftet användes en kvalitativ och en kvantitativ metod, där jag undersökte fem olika tidningar och litteratur. När andra världskriget startade förhöll sig Sverige neutrala mellan de västallierade och Tyskland och deras allierade. Efter påtryckningar från Tyskland ingick Sverige ett transiteringsavtal med dem.

Konsekvensutredning avseende transformatorbrand: En fördjupad analys av ett brand- och explosionsförlopp, samt en redogörelse av möjliga skyddssystem vid Letsi vattenkraftverk

En skadehändelse i en transformator är en mycket allvarlig företeelse. Ett elektriskt fel inom en transformator kan leda till att en ljusbåge med enorm energi uppstår inom transformatorn. Denna ljusbåge kan i värsta fall leda till en omfattande gasexplosion, med stora sekundärbränder i den isolerolja som finns inom transformatorn som följd. Även om sannolikheten för en sådan händelse är att betrakta som liten, så är konsekvenserna av denna skadehändelse mycket allvarliga för ett vattenkraftverk. Denna rapport är en fördjupning av en skadehändelse utifrån detta ?värsta fall?, på Letsi vattenkraftverk.

Polarbjörnens uppväxt: en undersökning av Polarvagnens etablering, utveckling och påverkan i Dorotea kommun

Bland det första man ser när man kommer in i det lilla inlandssamhället Dorotea i södra Lappland, är en husvagnsfabrik som funnits där så länge jag levt. Hur stor arbetsplats och hur bra det gått för fabriken har varierat över tid. En sak som är säker är att fabriken är starkt sammanbunden med hela kommunen. I dagsläget är företaget AB Polarvagnen, eller som det numera heter SoliferPolar AB, återigen på uppgång och den största privata arbetsgivaren i kommunen. I dag finns till och med ett nybyggt museum över företagets utveckling.

<- Föregående sida