Syftet med studien var att undersöka strÄklÀrares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta omrÄde utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kÀnde att jag under min utbildning pÄ Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva strÄklÀrare försökte jag fÄ svar pÄ hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lÀrare som jag talat med före min studie hade svÄrt att sÀtta ord pÄ deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken pÄ att grÀva djupare och se om jag genom mer utförliga frÄgor kunde fÄ svar kring detta.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Pantrarna genom att se pÄ vad för typ av social rörelse Pantrarna Àr. Sociala faktorer som lÄg bakom bildandet, deras förebilder, metoderna de anvÀnde, hur de organiserade sig och vad de ville uppnÄ undersöktes. Bakgrunden till bildandet av en social rörelse som Pantrarna var komplex och flera teorier och begrepp fick dÀrför anvÀndas för att försöka förklara kontext sÄvÀl som Pantrarna som social rörelse. Uppsatsen Àr gjord genom en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer, innehÄllsanalys pÄ filmen om dem, observation vid deras festival, netnografisk studie av rörelsen dÀr Facebook,Youtube och deras hemsida studerats. De viktigaste resultatet som hittades var att Pantrarna Àr en social rörelse som bygger pÄ ett konfliktperspektiv dÀr de anvÀnder metoder som att storma politikers möten och genom demonstrationer.

MÄlet med studien var att undersöka konsekvenserna vid felaktig data i en traktbank med avseende pÄ avverkningsplanering och virkesleveranser. Studien genomfördes med data tillhandahÄllen av Sveaskog. 25 bestÄnd anvÀndes och med hjÀlp av data frÄn dessa bestÄnd simulerades 200 bestÄnd med liknande egenskaper fram, i form av bestÄndsvariabler exempelvis volym/ha. Dessa 200 bestÄnd blev de bestÄnd som antogs ha sanna data. Dessa data fick senare i studien jÀmföras med bestÄnd som fÄtt tilldelat fel.

SamhÀllet och arbetsmarknaden efterfrÄgar idag fler och nya kunskaper av de elever som lÀmnar gymnasiet. Utvecklingen pÄ den tekniska fronten gÄr snabbt framÄt och idag Àr det nÀstan en sjÀlvklarhet att man ska ha datorvana och kÀnna till de vanligaste anvÀndningsomrÄdena. För bildeleverna blir det viktigt att de fÄr möjlighet att kÀnna till och hantera de program som idag Àr allt vanligare förekommande bland yrkesutövarna inom bildomrÄdet. Mot en bakgrund av det har jag undersökt hur bildundervisningen ser ut och bedrivs pÄ tvÄ olika skolor i en kommun i VÀsterbotten. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr, om och vilka digitala verktyg som anvÀnds i bildundervisningen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder pedagoger anvÀnder för att lÀra barn att lÀsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig pÄ olika lÀsinlÀrningsteorier. Bakgrund har frÀmst belysts utifrÄn kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig pÄ att ta reda pÄ varför pedagoger valt att anvÀnda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. NÀr jag undersökte metoderna var jag ocksÄ intresserad av att ta reda pÄ om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lÀrandet. Dessutom ville jag Àven se om utrymme gavs Ät alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

Företagande och entreprenörskap har under 2000-talet fÄtt allt större genomslagskraft isamhÀllsdebatterna och antalet nystartade företag inom tjÀnstesektorn har ökat markant. Denökade globaliseringen har bidragit till att fler aktörer vÀljer att etablera sina verksamheter pÄinternationella marknader och bidrar dÀrigenom till en ökad konkurrens.Syftet med uppsatsen Àr att ur ett företagsekonomiskt perspektiv. UtifrÄn Àmnenaentreprenörskap och entreprenöriellt agerande har vi undersökt bakomliggande motiv tillvarför entreprenörer vÀljer att etablera affÀrsverksamheter pÄ marknader med hög konkurrens.För att besvara vÄr forskningsfrÄga, varför vÀljer man att starta affÀrsverksamheter pÄ enmarknad med hög konkurrens, har vi utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och anvÀnt oss av trefallföretag i form av sprÄkskolor i Alicante, Spanien. Vi har intervjuat de entreprenörer somhar varit med och grundat sprÄkskolorna samt genomfört observationer pÄ entreprenörernabakom en av skolorna. Vidare har vi studerat relevant litteratur och forskningsartiklar inomÀmnet för att skapa oss en större kunskap och förstÄelse för studieÀmnet.Vi kan av studien dra slutsatser att entreprenörerna pÄ fallföretagen inte upplevde den högakonkurrensen som ett hot.

Denna rapport behandlar omrÄdena materialadministration/logistik och ABC- kalkylering. Syftet med rapporten Àr att sammanfatta information om dessa tvÄ omrÄden för att sedan anvÀnda denna information pÄ en konkret verksamhet.Logistik har blivit ett allt viktigare begrepp ute bland företagen. De kostnader som ryms inom detta omrÄde Àr stora, vilket ocksÄ Àr anledningen till företagens intresse. En god materialadministration, dvs ett snidigt flöde av material, skapar fördelar för hela företaget. Producerande företag styrs till mÄngt och mycket av flödet genom verksamheten, det Àr lÀngs detta flöde som aktiviteter uppstÄr.En metod som tillkommit i slutet av 80-talet och vuxit sig starkare under 90-talet Àr ABC-kalkylering.

Mitt examensarbete handlar om tre olika lÀrare pÄ tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte Àr att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap lÀraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de fÄr för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har lÀraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhÄllningssÀtt och attityd har lÀraren till sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Intresset för det hÀr Àmnet har sakta vÀxt fram under min utbildning till lÀrare och ett par Ärs erfarenhet av vikariat pÄ olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den hÀr undersökningen nu Àr att jag snart kommer att vara lÀrare sjÀlv och vill skaffa mig förstÄelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik Àr.Genom att intervjua tre olika lÀrare pÄ grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förstÄelse.

Syfte: Vi har valt att studera organisationskulturen hos fastighetsmÀklarföretag i GÀvle. Vi ville skapa en förstÄelse för hur företagen kunde arbeta med organisationsskulturen för att bidra till en högre motivation hos personer verksamma i mÀklarbranschen. Syftet med detta examensarbete var dÀrför att lyfta fram ett antal faktorer inom organisationskulturen som pÄverkar arbetsmotivationen hos fastighetsmÀklare i GÀvle.Metod: En kvalitativ forskningsmetod valdes pÄ grund av att organisationskultur Àr nÄgot abstrakt och som snarare ska upplevas Àn mÀtas. PrimÀrdata samlades in genom kvalitativa intervjuer samt deltagande observation och sekundÀrdatan samlades in genom artikelsökning samt litteratursökning. Vi har bearbetat vÄr data genom meningskategorisering och meningskoncentrering.

Jag tĂ€nker mig konst som en teaterscen, dĂ€r publiken fĂ„r komma upp pĂ„ scenen ochsjĂ€lva spela pjĂ€sen. PĂ„ scenen finns scenografi som sĂ€tter tydlig prĂ€gel pĂ„ stĂ€mningenoch som bidrar till handlingen, men det Ă€r publiken som fyller i de viktigaste bitarna ochmĂ„lar ut berĂ€ttelsen. Med den tanken i bakhuvudet har jag de senaste tvĂ„ Ă„ren jobbatmed scenografi i mina egna verk och sökt inspiration hos konstnĂ€rer som ÖyvindFahlström, vars konstnĂ€rskap rört sig inom bĂ„de bildkonst och teater.Scenografin i mina verk kan bestĂ„ av redan befintliga objekt (ready-mades) eller mersubtila symboler sĂ„som fĂ€rgade pappersark, lukt eller ljud.Vissa verk har tagit formen av rumsinstallationer, dĂ€r scenografi vĂ€gleder betraktaren in ien fantasivĂ€rld dĂ€r saker ter sig nĂ„got annorlunda. En miljö dĂ€r grĂ€nser suddats ut ochdĂ€r individen spelar mindre roll. En suddig vĂ€rld dĂ€r sĂ„dant som normer och vĂ€rderingaragerar tomma begrepp och dĂ€r tid verkar mindre viktigt.I andra verk har scenografin knappt varit mĂ€rkbar, de har bestĂ„tt av utstuderade föremĂ„leller fĂ€rgval som vĂ€glett betraktarens syn genom text eller teckning.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga de problem kring barnpornografilagstiftningen som framhÄlls i mediadebatten efter den s.k. mangadomen. Detta Àr betydelsefullt att göra dÀrför att uppmÀrksamheten kring de aktuella paragraferna blossat upp i massmedier och för att diskussioner i massmedier om ett ansett socialt problem ofta fÄr politiska konsekvenser. Följande frÄgestÀllningar har legat till grund för studien: Vilka aktörer syns i debatten kring mangadomen? Vad framhÄlls som det huvudsakliga sociala problemet i debatten? Vilka orsaker till och konsekvenser av det ansedda sociala problemet framhÄlls?Studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi studerat innehÄllet i debattartiklar, insÀndare, ledare och krönikor i svensk press.

Runt om i vÀrlden finns en mÀngd olika typer av stödsystem för att premiera ickekonkurrenskraftiga energislag. Dessa stödsystem finns frÀmst för att elkonsumenterna skakunna anvÀnda sig av relativt billig el. FrÄn konsumentens perspektiv Àr det dÀrför viktigt attde stödsystem som finns fungerar sÄ bra som möjligt. Olika stödsystem innebÀr olikaosÀkerheter och risker för tÀnkta investerare. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studeravilka osÀkerheter investerare anser att det finns inom olika stödsystem för vindkraft och hurosÀkerheterna inom det svenska stödsystemet pÄverkar deras investeringsbeslut.

Arbetsterapeuter möter stÀndigt mÀnniskor med bristande motivation till att hantera en förÀndrad livssituation de av olika anledningar stÀllts inför. Det skapar inte sÀllan en kÀnsla av otillrÀcklighet hos arbetsterapeuten. Motiverande samtal, MI, har blivit en allt vanligare metod i hÀlso- och sjukvÄrdens arbete för att stödja mÀnniskor i att förÀndra sina levnadsvanor. Arbetsterapeuter har under de senaste Ären i sin kliniska praxis allt mer kommit att anvÀnda MI men det har inte gÄtt att finna nÄgon studie om deras erfarenheter. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att anvÀnda MI.