Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehÄller, och livnÀr dem. Att man trots olikheter och svÄrigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vÀnskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien Àr att undersöka hur barn samspelar ihop med jÀmnÄriga, hur de gÄr tillvÀga för att behÄlla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:DÄ samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och pÄ sÀtt förstÀrka dess validitet, sÄ valde vi en kvalitativ metod för att pÄ sÄ sÀtt nyttja bÄde intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrÄn studien pÄvisade ett minst sagt slÄende resultat.För trots ett tÀmligen olikt tÀnk mellan killar och tjejer, sÄ strÀvade de ÀndÄ efter samma mÄl. Dilemmat i klassen var sÄlunda inte vad de ville uppnÄ, utan snarare hur de skulle kunna uppnÄ det. Barnen berÀttade öppenhjÀrtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrÄn sÄ vÀl vuxna som barn, men att det ibland kunde intrÀffa missförstÄnd och dylika komplikationer..

NĂ€r polis och Åklagare utreder brott sĂ„ styrs utredningen till stor del framĂ„t med hjĂ€lp av misstankegrader som riktas mot en hĂ€ndelse eller mot en person. Med hjĂ€lp av dessa misstankegrader kan polisen anvĂ€nda sig av tvĂ„ngsmedel för att underlĂ€tta utredningen pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt. Ett av de mer centrala begreppen som rör misstankar Ă€r skĂ€lig misstanke, vilket jag har valt att titta nĂ€rmare pĂ„ i detta arbete. Som blivande polis kĂ€nner jag att det Ă€r av stor vikt att skaffa mig kunskaper kring misstankegraderna sĂ„ att jag i framtiden kan kĂ€nna mig sĂ€ker pĂ„ begreppet. UtlĂ„tanden ifrĂ„n JO, en intervju med en polis samt litteratur som behandlar begreppet har legat till grund för arbetets teoretiska del.

Uppsatsen Ă€r en utvĂ€rdering av Startpunkt Österlen och Nya broar som Ă€r tvĂ„ arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar i Tomelilla och Simrishamn, respektive Skurup, Sjöbo och Ystad. Projekten drivs i samverkan mellan frĂ€mst arbetsförmedling, och kommun, och syftar till att under ett visst antal veckor kartlĂ€gga och utbilda deltagaren och coacha denne till arbete. UtvĂ€rderingen har en bred ansats och har fyra olika frĂ„gestĂ€llningar som alla fokuserar pĂ„ olika delar av projekten. Den första frĂ„gestĂ€llningen undersöker hur mĂ„nga som har fĂ„tt arbete. Den andra hur deltagare har upplevt projekten och resultatet av sitt deltagande.

Ledningsmetoden Försvarsmakten anvÀnder sig av Àr uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. NÀr kadetternas utbildning nu strÀvar mot akademiska mÄl, snarare Àn praktiska, kan innehÄllet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrÄgasÀttas. Ytterligare en aspekt som kan ifrÄgasÀttas i den teoritunga utbildningen Àr det ledarskap som kadetterna utbildas mot.Det övergripande syftet Àr att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten anvÀnder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik.UtifrÄn kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmÄl som kan hÀrledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap?I vilken mÀngd Äterspeglas dessa i sÄdant fall?Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som anvÀnds i granskandet av kursplanerna.Studien Àr att betrakta som att en kvalitativ innehÄllsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, dÀr en deskriptiv jÀmförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget.Sett till frÄgestÀllningarna kan diskussion knappast vÀckas enligt denna studie om att lÀrandemÄlen vid officersprogrammet inte kan hÀrledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap.

Den hÀr uppsatsen presenterar en fÀltstudie som undersöker sprÄkpolicy i en engelsksprÄkig förskola i Sverige, och framförallt undersöker hur den fungerar i praktiken. Förskolan Àr officiellt sett engelsksprÄkig, och personalen leder majoriteten av sin verksamhet pÄ engelska. Dock agerar inte personalen som sprÄkpoliser i de fall dÄ barn och förÀldrar talar andra sprÄk Àn just engelska. Barnen pÄ förskolan samt deras förÀldrar bidrar till en tvÄsprÄkig miljö nÀr de talar svenska i synnerhet och Àven andra modersmÄl sinsemellan.Barnen uppvisar i det insamlade materialet att de har olika preferenser till de tvÄ olika sprÄken som förekommer mest pÄ förskolan, det vill sÀga svenska och engelska. De barn som Àr engelskdominanta tenderar att kodvÀxla mindre Àn de svenskdominanta.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ om Utbildningsdepartementets förslag om en ny betygsskala kan fungera i ljuset av elevernas förestÀllningar om betyg. Enligt förslaget ska fler betygssteg ge mer rÀttvisa, större tydlighet samt motivera eleverna att lÀra sig mera. Tanken med den föreliggande enkÀtundersökningen Àr att den ska kunna ge djupare insikter i elevernas förstÄelse och uppfattning av betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mÄn betyg kan skapa motivation och pÄverkar studieresultat hos eleverna. Deltagarna i denna enkÀtundersökning och vÄra pilotintervjuer Àr gymnasieelever frÄn Ärskurs 2 som lÀser olika nationella program.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur sÄ fort jag i förvÀg bestÀmde textens handling, beslöt jag mig för att hÄlla fast vid en intuitiv metod men att istÀllet byta genre frÄn roman till novell. Syftet med denna studie Àr att försöka beskriva hur min metod vÀxte fram och analysera förtjÀnster och svÄrigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskÀllor för mig har jag upptÀckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden pÄverkats av dem. Resultatet av min studie Àr att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen nÀr det gÀller litterÀr metod, berÀttarsynvinkel och bildsprÄk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter Àn noveller dÄ grundstrukturen i dem pÄminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn Jurij Lotman och Riffaterre.

I juli 2006 trÀdde BBR:s nya krav om byggnaders energiförbrukning ikraft, vilka jÀmfört med de tidigare kraven vÀntas medföra förÀndringar för hela byggprocessen vad gÀller hanteringen av energifrÄgor. De hÄrdare kraven kommer bland annat i skepnad av ett nytt begrepp, ?byggnadens specifika energianvÀndning?, ett begrepp som med stor förmodan kommer att stÀlla bÄde högre krav pÄ utförande av energiberÀkningar i ett tidigare skede av byggprocessen samt med större noggrannhet. PÄ VVS GRUPPEN AB i Lund utför man egna grövre energiberÀkningar i samband med projektering i ett ganska tidigt skede av processen, frÀmst berÀkningar för hand, för att i ett senare skede lÄta en byggnadskonstruktör genomföra mer ingÄende energiberÀkningar. Med de nya hÄrdare kraven uppstÄr ett eventuellt behov av att framöver utföra egna energiberÀkningar pÄ en noggrannare nivÄ redan i ett tidigare skede. BBR anger inga krav om metod för berÀkningarna, utan lÀmnar upp till var och en att vÀlja lÀmplig metod för aktuellt projekt. I samarbete med VVS GRUPPEN utfördes dÀrför en undersökning av en alternativ metod, energiberÀkning med hjÀlp av simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Undersökningen begrÀnsades till ett pÄgÄende projekt i form av en ny biblioteksbyggnad i Lomma, samt till att huvudsakligen syfta till berÀkning av den specifika energin.

Under den senaste tiden har mÀnniskans syn pÄ omvÀrlden förÀndrats radikalt. Plötsligt Àr vÄra resurser Àndliga och vÄr pÄverkan pÄ klimat och natur större Àn vi nÄgonsin kunnat ana. En del politiker uppmanar till krafttag. Men vad innebÀr egentligen miljöarbete?Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kostchefer och arbetsledare inom offentliga storhushÄll i BorÄs kommun vÀrderar och tillÀmpar miljöarbete.

Syftet med denna uppsats var att faststÀlla om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad pÄverkar vad de anstÀllda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anstÀllda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gÀllande icke-monetÀra belöningar. Det studerades Àven till vilken grad cheferna var medvetna om deras anstÀlldas preferenser. UtifrÄn det teoretiska perspektivet ska de anstÀllda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer sÄsom beröm, utveckling och ökad sjÀlvstÀndighet. AnstÀllda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska dÄ pÄverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar.

Den hÀr undersökningen gjorde i samband med ett försök i lÀrarutbildningen, dÀr studenterna sjÀlva fick vÀlja examinationsform i en kurs. Dels fick de fyra olika examinationsformer angivna, men de erbjöds Àven att sjÀlva föreslÄ hur de skulle bli examinerade.Syftet var att undersöka hur studenterna sÄg pÄ sin egen bedömning och examination, och hur de valde examinationsform utifrÄn detta.Som metod valdes att studenterna, efter att ha genomfört kursen med den examination de valt, fick bevara en enkÀt om tidigare erfarenheter av examinationer, om sin syn pÄ dessa och pÄ bedömningar, om vilka examinationsformer/aktiviteter de sÄg som mest nyttiga i sina egna lÀrprocesser, och om vilken examinationsform de valde och varför.Resultatet visar att Àven om studenterna sÄg examinationen som ett lÀrtillfÀlle och uppskattade möjligheten att fritt vÀlja examinationsform, sÄ valde de inte examinationsform efter hur de tillmÀtte olika former av uttryck/aktiviteter nytta i sin lÀrprocess. Bara tvÄ av de 119 studenter som besvarade enkÀten valde att sjÀlva formulera sin examination.Snarare valde studenterna den examinationsform de ansÄg sig ha lÀttast att formulera sig genom och fÄ högst betyg i. Fokus för examinationen kom alltsÄ att hamna dÀr istÀllet för pÄ den egna lÀrprocessen, vilken ofta upplevs som desto mer frustrerande och arbetsam ju gynnsammare den Àr.I diskussionen tas upp frÄgan om huruvida det Àr bra om studenterna sjÀlva fÄr vÀlja hur de ska examineras, och hur man i sÄ fall kan pÄverka dem att vÀlja de examinationsformer som utvecklar respektive individ bÀst..

UtgĂ„ngspunkten för denna uppsats Ă€r att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmĂ€ngden ökat frĂ„n bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag stĂ€ller sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjĂ€lp av agentteorin analysera svar frĂ„n företag som tillĂ€mpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhĂ„ller en större mĂ€ngd information Ă€n tidigare. Informationen Ă€r dock av skiftande kvalitet och det Ă€r dĂ€rför inte sĂ€kert att informationsgapet mellan parterna minskat.- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement dĂ„ den tillför sĂ„ mycket information att den externa revisorns granskning underlĂ€ttas.- Åsikterna gĂ„r isĂ€r om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dĂ„ligt..

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka intranĂ€tets tĂ€nkbara anvĂ€ndningsomrĂ„den för sjuksköterskor inom den offentliga hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. IntranĂ€t har blivit en viktig kommunikationskanal för mĂ„nga organisationer. Inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden dĂ€r mötet med patienter Ă€r verksamhetens syfte, Ă€r datorn och dĂ€rmed intranĂ€tet enbart ett komplement till medarbetarnas arbetsuppgifter. Är det möjligt att anvĂ€nda intranĂ€tet som den centrala kommunikationskanalen inom en verksamhet som denna? IntranĂ€tet pĂ„ Helsingborgs lasarett Ă€r inte tillrĂ€ckligt anpassat för verksamheten dĂ„ mĂ„nga sjuksköterskor berĂ€ttar att de ofta anvĂ€nder sig av andra kanaler för att hitta det de söker.

I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det Àr som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjÀlp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjÀlp eller har sökt hjÀlp tidigare. Metoden i studien utgick frÄn att vara kvalitativ dÀr tre halvstrukturerade intervjuer utfördes pÄ tre olika personer varav tvÄ var kvinnor och en var man. För att fÄ klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjÀlp eller inte, analyserades intervjuerna utifrÄn tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste Àven hur systemteorin gÄr att applicera pÄ intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. UtifrÄn intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte sjÀlva till en början söker hjÀlp för att de har en nÀra anhörig som Àr alkoholist. Den hjÀlp de till en början har fÄtt blir de snarare erbjudna.

Hur ser framstÀllningen av rumÀnska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad sÀger den mediala bildom en större politisk och samhÀllelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010?november 2013. Artiklarna Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. AngreppssÀttet bestÄr av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys. I materialet framtrÀder en förskjutning mot ett individualistiskt förhÄllningssÀtt, dÀr fokus ligger pÄ attityder hos lÀsarna snarare Àn strukturell problematisering.