Sök:

Sökresultat:

2336 Uppsatser om Rimlighet snarare än noggrannhet - Sida 4 av 156

"Bara det svÀnger sÄ"- Fem jazzmusikers relation till jazzen i 1960-talets Malmö

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur förhÄllandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö sÄg ut samt hur musikerna sjÀlva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om Àmnet. Jag har vidare studerat om det gÄr att utlÀsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det gÄr att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik dÀr social bakgrund inte spelade nÄgon roll och klass var inte heller nÄgot som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse dÀr musiker möttes över generationer..

MÀnskliga rÀttigheter ur ett lÀroboksperspektiv.

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

Coat - en kollektion ?slow fashion?-möbler. Ett projekt inspirerat av det klassiska herrmodets ?tröghet? och dess betydelse för hÄllbarhet

Coat en kollektion av slow fashion-möbler Àr ett projekt inspirerat av det traditionella herrmodets?tröghet? och dess betydelse för hÄllbarhet. Temat Àr hÀmtat frÄn de lÄngsamma strukturerna iherrmodet med kostymer, skjortor och detaljer, sÄsom manschettknappar."Slow fashion" handlar om att göra succession snarare Àn revolution, att förvalta ett arv medgradvisa förÀndringar, att förflytta det som fungerade igÄr till idag. Det syftar till att förmedla detgenuina, det som det finns en historia bakom och det som inte Àr styrt av dagens trender ochkonsumtionshets. Arbetet vill visa pÄ betydelsen av formval, dÄ ett objekts livslÀngd ofta intesitter i dess material, utan snarare i dess grundform eller proportion.Resultatet Àr kollektionen Coat, bestÄende av tvÄ möbler, en fÄtölj och en stol, skapade för att gekontrast och utrymmet för rummet att verka i sin fulla elegans..

Kenyas dolda lÀroplan

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

Urban Building i kvarteret Domherren : Arkitekturskolan KTH

Arkitekturskolan idag Àr stÀngd och avvisande med skola och offentliga program bakom lÄsta dörrar. I detta projekt har jag utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen om vad som skulle hÀnda om man öppnar upp skolan och fyller bottenvÄningen som idag Àr P-hus med offentliga program? VÄr framtida yrkesroll Àr i de flesta fall vÀldigt relaterad till samhÀllet och den omgivning vi lever i. DÀrför Àr det lÀtt att undra varför skolan Àr sÄ stÀngd och snarare stÀrker den ibland lite trista syn som allmÀnheten har pÄ vÄr yrkeskÄr.Med en öppnare skola skulle vi verka nÀrmare debatten och förhoppningsvis fÄ visa upp vÄra idéer för en större publik och kanske Àven fÄ chans att trÀna pÄ att förklara för, och bemöta kritik frÄn mÀnniskor som inte tittar pÄ ritningar dagarna i Ànda.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare Àn döljer och som bjuder in istÀllet för att stÀnga till..

Visuell kommunikation i programkataloger för gymnasiet : Om Àmneskonception och intersektionalitet

Mitt syfte Àr att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framstÀlls i bild. Vad förmedlar dessa bilder gÀllande synen pÄ olika program, detta i avseende pÄ Àmneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet anvÀnder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men dÀr Àven intersektionalitet Àr en del. Resultatet bestÄr av bildanalyser av enskilda bilder men Àven helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gÀllande bÄde Àmneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istÀllet för att inkludera elever.

Nybyggnadskarta och terrĂ€ngmodell för ett framtida smĂ„husomrĂ„de i södra Årsunda

Syftet med examensarbetet Ă€r att bistĂ„ stadsingenjörskontoret vid Sandvikens kommun som behöver hjĂ€lp att mĂ€ta in mark, vĂ€gar och objekt som kan pĂ„verka genomförandet av en detaljplan för etablering av smĂ„hustomter i södra Årsunda. InmĂ€tning av omrĂ„det utfördes med en totalstation Leica TPS 1203+ inlĂ„nad frĂ„n Högskolan i GĂ€vle. Totalstation valdes för att fĂ„ en hög noggrannhet i höjdmĂ€tningar av vĂ€gar och brunnar. Behandling av mĂ€tdata och framstĂ€llning av en karta och en terrĂ€ngmodell gjordes i programvaran Geo. Kartan presenteras i A3-format som en bilaga till rapporten och Ă€r en kombination av fastighetsgrĂ€nser, fastighetsbeteckningar och byggnader ur Sandvikens kommuns primĂ€rkarta, sammanslaget med detta projekts inmĂ€tningar i omrĂ„det. TerrĂ€ngmodellen visualiserar omrĂ„dets höjdskillnader pĂ„ cirka 3 m genom fĂ€rgkodning och presenteras som en figur i resultatdelen. .

SELF CONTROL

SELF CONTROL Àr ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsÄtgÄng och material. Detta med utgÄngspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som nÄgot som exkluderar, censurerar och begrÀnsar möjliga uttryck inom textilt hantverk pÄ samma sÀtt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har anvÀnt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gÄtt ut pÄ att bryta mot förestÀllningar om hur hantverket ska utföras.

SELF CONTROL

SELF CONTROL Àr ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsÄtgÄng och material. Detta med utgÄngspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som nÄgot som exkluderar, censurerar och begrÀnsar möjliga uttryck inom textilt hantverk pÄ samma sÀtt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har anvÀnt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gÄtt ut pÄ att bryta mot förestÀllningar om hur hantverket ska utföras.

IT-stöd för balanserat styrkort

Syftet Àr att redogöra vilka avancerade IT-stöd för ett balanserat styrkort det finns pÄ den svenska marknaden, samt att analysera de likheter och skillnader som gÄr att finna mellan dessa olika system. Uppsatsen Àr uppdelad i tre delstudier; litteraturstudie, kartlÀggning av leverantörer pÄ den svenska marknaden och en fallstudie av sex företag. FrÀmst har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats och vÄr undersökningsansats har primÀrt varit en deduktiv metod. Vi fann nio större avancerade IT-stöd pÄ den svenska marknaden varav fem var av typen skrÀddarsydda system och resterande fyra var standardsystem. De frÀmsta likheterna mellan de tvÄ systemgrupperna Àr att de klarar av att stödja det balanserade styrkortets syfte i den utstrÀckningen som företagen förvÀntar sig.

HÄll kursen - En studie om mellanchefers arbete med kompetensutveckling i en tillverkningsindustri

AbstraktUppsatsen Àr en kvalitativ undersökning gjord i syfte att studera hur mellanchefer i en tillverkningsindustri arbetar med kompetensutveckling, samt hur de sjÀlva ser pÄ sin roll i detta arbete. Uppsatsens empiriska del grundar sig pÄ tio intervjuer med mellanchefer, genomförda pÄ Trioplast AB i SmÄlandsstenar. Det finns en tydlig skiljelinje mellan kollektivanstÀllda- och tjÀnstemannasidan vad gÀller arbetet med kompetensutveckling. I produktionen Àr de direkta vinsterna av kompetensutveckling mindre sÄrbarhet vid sjukdom och andra ledigheter, dÄ mÄlet Àr att samtliga anstÀllda ska kunna alla arbetsmoment. En annan viktig del av personalutbildning Àr sÀkerhetsaspekten, dÄ ett felaktigt arbetsutförande kan vara direkt skadligt.

VÀrmestrÄlning i ugn för hushÄllsbruk, modellering ? simulering - experiment

I mÄnga mikrovÄgsugnar finns grillelement som kan fÀrgsÀtta matens yta. Vissa kommande modeller av mikrovÄgsugnar planeras vara utan roterande tallrik och maten blir dÄ stillastÄende. DÀrför mÄste grillelementen och tillhörande reflektorer optimeras sÄ vÀrmestrÄlningen om möjligt blir jÀmnt fördelad i ugnen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur vÀrmestrÄlningen i ugnarna kan berÀknas sÄ optimeringar kan göras. VÀrmestrÄlningen i en befintlig mikrovÄgsugn har simulerats och mÀtts.

Killar och tjejers faktorstruktur i personlighetsformulÀret Pers Q

Syftet med studien Àr att undersöka om det nya personlighetsformulÀret Pers Q fungerar pÄ ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna Ärskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt sjÀlvuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien Àr ett led i utprövningen av Pers Q som mÀter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna bestÄr av 138 killar och 233 tjejer frÄn gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmÄga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), StresstÄlighet (,76) samt SjÀlvförtroende (,72).

Precision vid operatörskalibrerat vÀglagersystem

Transportkostnaderna ökar mer Àn övriga kostnader i skogsbruket och det Àr angelÀget att sÀnka dem. För att kunna optimera transporterna krÀvs god kÀnnedom om virkesvolymerna pÄ respektive avlÀgg. SDC:s (Skogsbrukets DataCentral) rutin för berÀkning av vÀglagrets virkesvolymsaldo har varit att subtrahera av VMF (VirkesMÀtnings Föreningen) inmÀtt volym frÄn skotarrapporterad volym. Men eventuella fel kan ackumuleras p.g.a. utebliven eller felaktig skotarrapportering, sortimentsförskjutning eller försenad inmÀtning.

Formulering av begrÀnsningsvÀrden : Bör en riktvÀrdeskonstruktion Äterinföras?

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->