Den svenska bistÄndspolitiken utformades pÄ 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har Ätskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för bistÄndspolitiken. Den hÀr studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska bistÄndspolitiken har förÀndrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som bistÄndspolitiken bygger pÄ. En slutsats jag har dragit Àr att flera av de grundlÀggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 Äterfinns i dagens bistÄndspolitik..

Med SVT Grafiskt Center som samarbetspartner har jag studerat vilka möjligheter det finns att utnyttja rörlighet i informationsgrafik för tv.Tekniken och möjligheterna för vad man kan göra med informationsgrafik har utvecklats och mÄnga av de begrÀnsningar som fanns tidigare för vad man kan göra med nyhetsinslag och informationsgrafik i tv finns inte lÀngre. PÄ SVT Grafiskt Center upplever man att SVT, trots avancerad teknik, inte riktigt tagit tillvara pÄ nya möjligheter att utveckla informationsgrafiken. Man upplever att informationsgrafiken ofta utgör ett avbrott i nyhetsinslagen istÀllet för att komplettera dem och att det Àr svÄrt att fÄ grafik och filmat material att skapa ett sammanhÀngande flöde. SVT söker dÀrför efter alternativa sÀtt att utforma sina nyhetsinslag och sin informationsgrafik pÄ, bÄde för att förbÀttra informationsflödet i nyhetsinslagen och för att ta tillvara pÄ de möjligheter till kreativa lösningar för informationsgrafik som dagens teknik erbjuder. Möjligheterna för vad man kan göra med grafik i tv Àr mÄnga, men forskning inom kognitions- och kommunikationsvetenskap visar att mÀnniskor har begrÀnsade kognitiva resurser för att hantera komplex audio-visuell och verbo-visuell information.

Utbudet av dieter och hÀlsobudskap finns idag överallt. Oavsett om syftet Àr att gÄ ner i vikt för att minska framtida hÀlsorisker eller för att optimera kosten inför en tÀvling, sÄ finns det information, rÄd och riktlinjer i överflöd. En av de senaste trenderna i USA Àr att utesluta vete i kosten.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse i varför elitidrottare, utan konstaterad födoÀmnesallergi, vÀljer bort vete ur kosten. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem elitidrottare pÄ landslagsnivÄ inom tre olika sporter. Materialet tematiserades och analyserades.De intervjuade elitidrottarna ansÄg att konsumtion av vete har en negativ inverkan pÄ deras idrottsliga prestationer.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i GÀvle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och mÄlet var att följa processen frÄn början till slut. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer anvÀnde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi frÄn systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, ÄterhÀmtning och riktlinjer frÄn socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen Àr vÀldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess Àr motivationen.

Uppsatsen handlar om konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsÀttning och bygger pÄ en praktisk studie som utfördes hösten 2012 i Linköpings stift. I tidigare forskning finns beskrivet personer med funktionsnedsÀttning i förhÄllande till kristen tro samt konfirmation, men funktionsnedsÀttning och konfirmation har inte tidigare beskrivits i förhÄllande till varandra.I vardagligt tal blandas begrepp som exempelvis funktionsnedsÀttning, funktionshinder, handikapp. Enligt Socialstyrelsens definition behöver funktionsnedsÀttning inte innebÀra ett hinder dÄ omgivningen spelar en avgörande roll huruvida en funktionsnedsÀttning innebÀr ett hinder eller inte. Jag anvÀnder mig av definitionen funktionsnedsÀttning i min uppsats. Det pÄgÄr diskussion om att anvÀndning av olika begrepp kan bidra till exkludering.

 Detta arbete har syftat till att ta reda pÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ vid utformning av instruktioner för CAD-anvÀndare. Som praktikfall har en studie gjorts pÄ Volvo IT dÀr deras instruktioner för CAD/CAM/CAE-systemet CATIA V5 har granskats. Undersökningen mynnade ut i en anvÀndarstudie dÀr erfarna anvÀndare av systemet fick möjlighet att diskutera den support som finns i dagslÀget samt stÀlla krav pÄ framtida instruktioner. Kraven som togs fram har legat till grund för riktlinjer för hur morgondagens instruktioner skulle kunna göras mer anvÀndaranpassade.NÄgra omrÄden som Àr viktiga att ta hÀnsyn till Àr bland annat: att ta tillvara pÄ anvÀndarnas erfarenhet, involvera anvÀndarna vid framtagandet av instruktionerna, ta reda pÄ hur instruktionenrna lÀses samt skapa rubrikter som underlÀttar informationssökning för anvÀndarna. .

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

Syftet med studien Àr att genom textanalys undersöka om svenska kommersiella företag anvÀnder riktlinjer för klarsprÄk i sina hÄllbarhetsrapporter. Vidare undersöks om riktlinjerna, som Àr utvecklade för myndighetssprÄk, Àven Àr lÀmpliga att tillÀmpa pÄ hÄllbarhetsrapporter. Analysmodellen för textanalysen bestÄr av SprÄkrÄdets klarsprÄkstest. HÄllbarhetsrapporter Àr ett sÀtt för företag att visa att och hur de arbetar med Corporate social responsibility/ansvarsfullt företagande, och de slumpmÀssigt utvalda företagen blev Atrium Ljungberg, Getinge och NCC. Genom textanalysen drogs slutsatserna att svenska, stora företag i hög grad arbetar med klarsprÄk och att det vore lÀmpligt med ett speciellt klarsprÄkstest för hÄllbarhetsrapporter..

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam vĂ€rdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, vĂ€rderingar Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och undersöka hur en gemensam vĂ€rdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur implementeras och sprids visioner och vĂ€rderingar pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrĂ„n en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hĂ€nsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgĂ„ ifrĂ„n en hermeneutisk forskningsansats, dĂ€r tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

SammanfattningUppsatsen handlar om fotbollstrÀnare för barn inom föreningsidrotten och dÄ frÀmst om att synliggöra den verksamhet som trÀnarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka om fotbollstrÀnare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar anvÀnder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.FrÄgorna som vi utgick ifrÄn var:Arbetar trÀnarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.Om inte dokumentet (Idrotten vill) Àr utgÄngspunkten för verksamheten, vad anvÀnds istÀllet.Vilken betydelse fÄr det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för trÀnaren?MetodFör att fÄ en uppfattning om fotbollstrÀnares kunskap om och praktiska tillÀmpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstrÀnare. Fyra av trÀnarna kom frÄn storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större stÀder. Den femte trÀnaren var frÄn en storklubb utanför storstadsregionen.

Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för vÄld i nÀra relationer kan identifieras, hur de fÄr hjÀlp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar Àven riskfaktorer för att barn ska utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Manuell sÀkerhetsgranskning av Linuxsystems konfigurationer Àr en tidskrÀvandeoch mödosam uppgift. Det existerar flera automatiserade verktyg som sÀger sigkunna underlÀtta arbetet, upptÀcka uppenbara sÀkerhetsrisker och genereraunderlag för manuella granskningar.I detta arbetet stÀller vi oss frÄgorna; ?Hur vÀl klarar befintliga verktyg, pÄ ettautomatiserat vis, att identifiera kritiska konfigurationsbrister i ett linuxsystem??och ?GÄr det att ta fram metoder som bÀttre identifierar dessa brister??. Arbetetundersöker detta genom att samla verktyg för automatisk auditing och testar dessa iavsiktligt sÄrbart konfigurerade testmiljöer baserade pÄ vedertagna riktlinjer försystemhÀrdning. Parallellt med detta tog vi ocksÄ ta fram förbÀttradeidentifieringsmetoder genom att utveckla ett eget verktyg som inkluderas iundersökningen..

Det förekommer ett eftersatt underhÄll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anlÀggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt UnderhÄllsskulden som Àmnar belysa problematiken. Begravningsplatser Àr en del av vÄrt kulturarv och deras kulturhistoriska vÀrden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. UnderhÄllet ska sÀkerstÀlla ett bevarande.