Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen vÀrme och kyla under ett vinterfall utvÀrderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmÀtningar i kontorslokaler samt en enkÀtundersökning bland hyresgÀsterna i byggnaden VÀsterport pÄ Kungsholmen i Stockholm.Metoden att vÀrma och kyla genom tilluften Àr idag okonventionell, Àven om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system Àr den minskade komfort som kan uppkomma pÄ grund av kallras och drag frÄn fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv.Den undersökta byggnaden Àr uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet Àr decentraliserat och varje vÄningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning krÀver endast ett system för bÄde kylning och vÀrmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen bÄde vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten frÄn mÀtningarna och enkÀtundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rÄdande inomhusklimatet.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att genom kvalitativa undersökningar ta reda pÄ hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa anvÀndarcentrerade webbplatser. MÄlet var att ta fram en grund för huranvÀndarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund Àr tÀnkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa anvÀndarcentrerad webbdesign.Studien visar att det viktigaste för att skapa anvÀndarcentrerad webbdesign Àr att involvera anvÀndarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom anvÀndartester och intervjuer med representanter för mÄlgruppen. Vi harkommit fram till att graden av anvÀndbarhet spelar stor roll för hur mÄlgruppen uppfattar webbplatsen som sÄdan,men ocksÄ vilken uppfattning de fÄr om företaget bakom..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter gÄr till pÄ den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas.Metod: Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer och observationer.Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen gÄr till och vilka element som pÄverkar. Vidare stÀmmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping dÀr dels den kollektiva karaktÀren betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram..

Detta Àr ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur anvÀndarinformationen för tvÄ specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrÄn vilka problem anvÀndarna stöter pÄ i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt anvÀndartester.En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsstÀllt. En lÀmplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrÄn insamlad empiri, och testades och reviderades..

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Introduktion: I juli 2012 uppdaterades regelverken för farmakovigilans inom Europa och flera förÀndringar gjordes i de bestÀmmelser som rör sÀkerhetsstudier pÄ godkÀnda lÀkemedel. En sammanstÀllning av dessa behövdes för att lyfta fram viktiga bestÀmmelser och ge en tydligare överblick av de myndighetskrav som berör PASS (Post-Authorization Safety Studies) och PSP (Patient Support Programs). Syfte: Projektet syftar till att analysera och tolka regelverk och riktlinjer gÀllande PASS och PSP inom Europa samt utreda vad som gÀller för PASS i de skandinaviska lÀnderna. Detta för att lyfta fram viktiga bestÀmmelser och underlÀtta tolkningen för berörda företag. Material och metoder: Huvuddelen av projektet bestod av en litteraturstudie dÀr fokus lÄg pÄ lagar och riktlinjer inom Europa. InformationsinhÀmtning skedde Àven genom intervjuer med personal pÄ Bayer AB och LÀkemedelsverket. JÀmförelser har sedan gjorts mellan svenska, norska och danska regelverk. Resultat: Myndighetskraven för PASS och PSP skiljer sig Ät i vissa avseenden.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

TranÄs Àr en mindre kommun belÀgen i norra SmÄland. InvÄnarantalet i hela kommunen uppgÄr till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i TranÄs tÀtort. Kommunen har mÄnga fördelar, som till exempel dess geografiska lÀge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. NÀr kommunikationer förs pÄ tal i kommunen Àr det oundvikligt att inte nÀmna Södra stambanan som strÀcker sig genom TranÄs kommun och TranÄs tÀtort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras TranÄs av 121 tÄg av vilka 70 utgörs av persontÄg. Hastigheten som tÄgen hÄller Àr hög, uppemot 180 km/h, vilket gör att man som passagerare inte uppehÄller sig i TranÄs sÀrskilt lÀnge.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..

Doktrin utgör en del av grunden till en nations krigföringsförmĂ„ga och skall i detta avseende ses somen normativ styrning med riktlinjer för nuet och den omedelbara framtiden. Doktrin skall sĂ„ledesutgöra ett verktyg för militĂ€ra chefer att hantera situationer som annars hade upplevts som mycketpressade och omöjliga att genomföra. För att sĂ„ skall vara fallet mĂ„ste en doktrin bygga pĂ„ relevantunderlag baserad pĂ„ omvĂ€rldsanalys samt de erfarenheter de vĂ€pnade styrkorna vunnit genomdeltagande i skarpa insatser, men Ă€ven erfarenheter kopplade till övningsverksamhet och nationenshistoria och förutsĂ€ttningar. En doktrin borde sĂ„ledes ses som riktlinjer för handling baserat pĂ„kunskap. Är detta verkligen fallet? I doktriner hĂ€vdas att de baseras pĂ„ prövad kunskap.

Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utstrÀckning mammor vid ett regionsjukhus i Mellansverige ansÄg sig vÄrdats under förlossnings- och BB-tiden i enlighet med nÄgra av UNICEF/WHOs riktlinjer (?Tio steg till lyckad amning?) för en amningsvÀnlig vÄrd. Syftet var vidare att undersöka vilket samband bakgrundsvariablerna mammans Älder, utbildning och paritet hade med deras upplevelser av vÄrden. Studien ingÄr som en del i en större undersökning dÀr datainsamlingen har genomförts med hjÀlp av telefonintervjuer utifrÄn en enkÀt dÄ barnet var omkring 9 mÄnader. Resultatet visade att mammorna ansÄg sig blivit vÄrdade i enlighet med riktlinjerna nÀr det gÀllde steg 4 (att lÄta barnet suga pÄ mammans bröst inom tvÄ timmar efter förlossning), steg 6 (att endast ge tillÀgg pÄ medicinsk indikation), steg 7 (tillÀmpa samvÄrd), steg 8 (uppmuntra fri amning), steg 9 (inte ge sug- eller dinappar), steg 10 (uppmuntra till att bilda amningshjÀlpsgrupper) samt delvis med steg 3 (informera alla gravida om amning och dess fördelar).

HÄllbarhetsredovisningar försöker ge en bild utav hur företag arbetar med ekonomiska, miljömÀssiga samt sociala frÄgor för att nÄ en mer hÄllbar utveckling. Trots att det inte finns nÄgon lag som tvingar företag till att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, vÀljer mÄnga företag att göra det ÀndÄ. Syftet med denna uppsats var att försöka ta reda pÄ vilka olika bakomliggande motiv som kan finnas för att företag vÀljer att upprÀtta en sÄdan redovisning, trots att de egentligen inte behöver göra det. Vi ville Àven ta reda pÄ i vilken utstrÀckning företagen sjÀlva anser att de följer GRI: s riktlinjer, dÄ de etablerats som en praxis för hur hÄllbarhetsredovisningar bör utformas. Dessutom ville vi undersöka om vi kunde identifiera nÄgra skillnader mellan tvÄ olika kategorier av företag.