Behovet av att analysera och lagra extrema mÀngder data har lett flera stora företag att utveckla nya former av datalagringssystem med egenskaper som skapar nya möjligheter inom vÀrlden av datalagring men samtidigt stÀller krav pÄ utvecklaren med de okonventionella lagringsmodellerna. Denna rapport tittar nÀrmare pÄ moderna tillÀmpningar inom icke-relationella databaser i samband med applikationsutveckling. Med kÀnnedom om dess egenskaper vill denna rapport belysa hur man skulle kunna tillÀmpa de nya teknologierna pÄ ett passande sÀtt..

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Inom intensivvÄrd finns de största möjligheterna till att rÀdda och upprÀtthÄlla liv. Dock rÀcker inte alltid dessa teknologiska möjligheter till utan det mÄste beslutas om att avstÄ eller avbryta livsuppehÄllande vÄrd. Detta svÄra beslut angÄende en annan mÀnni-skas liv kan leda till etiska och moraliska svÄrigheter dÄ man mÄste ta hÀnsyn till flera olika aspekter sÄ som medicinska riktlinjer, etiska riktlinjer, lagar och yrkeskoder samt patientens vilja och vÀlbefinnande. Syftet med studien Àr att belysa intensivvÄrdssjuk-sköterskans perspektiv och upplevelser i samband med avstÄende eller avbrytande av livsuppehÄllande vÄrd och övergÄng till palliativ vÄrd. Metoden som anvÀnds Àr en litte-raturstudie som bygger pÄ nio stycken artiklar, som bearbetades och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykiatrisk slutenvÄrd Àr ett sÀrskilt utsatt omrÄde inom hÀlso- och sjukvÄrden sett till hot- och vÄldssituationer. VÄld och psykisk sjukdom behöver inte ha ett samband, dÀremot kan psykisk sjukdom vara en av de bakomliggande faktorerna till aggressiva, utÄtagerande och vÄldsamma beteenden. Sjuksköterskans uppgift inom den psykiatriska slutenvÄrden Àr att ge hÀlsofrÀmjande omvÄrdnad utifrÄn patientens autonomi och vÀlbefinnande. VÄrden kan se annorlunda ut eftersom sjÀlvbestÀmmandet kan tas ifrÄn patienten och sjuksköterskans omhÀndertagande blir dÄ allt mer vÀsentligt.Bergenmodellen rekommenderas av Stockholms lÀns landsting och Àr en modell som beskriver hur sjuksköterskan inom psykiatrin ska arbeta förebyggande mot hot och vÄld i det vardagliga arbetet.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vad god omvÄrdnad innebÀr inom den psykiatriska slutenvÄrden samt hur omvÄrdnaden med Bergenmodellen som stöd kan förebygga hot och vÄld pÄ avdelningen.MetodEn kvalitativ semistrukturerad intervjumetod valdes. Sex intervjuer genomfördes inklusive en pilotintervju.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja mÀnniskors förÀndring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hÀlsosamtal vilket Àr av stor vikt för att identifiera ohÀlsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förÀndring Àr motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan anvÀnda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan pÄ flera hÀlsorelaterade beteenden sÄsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och instÀllning till hÀlsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

En hÄllbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s vÀrldskonferens om miljö och utveckling som ??en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Begreppet innefattar hÀnsynstagande till ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, nÄgot som företag kan presentera genom hÄllbarhetsredovisning. Definitionen Àr ett bra exempel pÄ hur komplext begreppet Àr och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén sjÀlva kan bestÀmma hur de ska arbeta med hÄllbarhetsfrÄgor. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att beskriva och analysera vilka faktorer företag pÄ Stockholmsbörsen vÀljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömÀssiga och sociala ansvarstagande, och om det gÄr att urskilja nÄgot mönster i valet av faktorer beroende pÄ företags storlek.                      För att besvara syftet granskades presentationen av hÄllbarhetsarbete i sÄvÀl hÄllbarhets- och Ärsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, pÄ Stockholmsbörsen.

Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.            Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka genus i verksamheten samt hur genus gestaltas bland eleverna i en Ärskurs trea och hos deras lÀrare. Vi har gjort en observationsstudie i klassrummet och och en intervju med lÀraren. Resultatet visade att lÀraren mestadels arbetar efter traditionella genusmöster och att elevernas agerande i hög grad speglar detta. VÄr slutsats var att lÀraren inte arbetar i enlighet med lÀroplanens riktlinjer dÀr man betonar att skolan medvetet ska ge flickor och pojkar samma rÀttigheter och möjligheter att motverka traditionella könsmönster. .

De 16 nationella miljömÄlen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömÄl har decentraliserats frÄn nationell till lokal nivÄ, dÀr det Àr kommunerna som förvÀntas delta i miljömÄlsarbetet genom att utforma lokala miljömÄl som Àr anpassade till den egna kommunens förutsÀttningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns nÄgra sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömÄlsfrÄgor. Ambitionen Àr att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömÄlsfrÄgor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgÄr frÄn Àr vertikal decentralisering, dÀr makt och ansvar förflyttas frÄn nationell till lokal nivÄ. Som empiriskt underlag anvÀnds styrdokument frÄn Norrbottens fjorton kommuner och utgÄngspunkten Àr att styrdokument för lokala miljömÄl Àr en första förutsÀttning för möjligheten att bedriva ett ÀndamÄlsenligt miljöarbete.

Introduktion: I arbetet kan sjuksköterskor komma i kontakt med patienter med demenssjukdom. Demenssjuka patienter har enligt svensk lagstiftning samma rÀtt till sjÀlvbestÀmmande som övriga patienter. Dock kan de svikta i sjukdomsinsikt och tenderar dÀrför att vÀgra sjukvÄrdsinsatser som sÀtts in för patientens eget beskydd. I dessa fall kan vÄrdpersonal kÀnna behov av att tillgripa tvÄngsÄtgÀrder i form av lugnande lÀkemedel eller fysiska restriktioner för att skydda patienten frÄn skada, vilket juridiskt sett ses som ett övergrepp. Syfte: Syftet med litteraturöversikten Àr att belysa sjuksköterskans anvÀndande av tvÄngsÄtgÀrder och tankarna detta vÀcker, samt att Àven redovisa möjliga metoder för att minska anvÀndandet av tvÄngsÄtgÀrder.

SAMMANFATTNINGBakgrundMultiresistenta bakterier har visat sig vara ett vÀxande globalt problem. Betalaktamas med utvidgat spektrum kan orsaka svÄrbehandlade infektioner och prevalensen av betalaktamas med utvidgat spektrum har ökat kraftigt i Sverige. I sjukhusmiljöer har bristande vÄrdhygien, hög belÀggningsgrad och personalbrist visat sig vara riskfaktorer för smittspridning. Förebyggande av smittspridning ingÄr i sjuksköterskans kompetensomrÄde. FörbÀttring och utveckling bör alltid efterstrÀvas inom hÀlso- och sjukvÄrd.SyfteSyftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att pÄ vÄrdavdelningar utföra omvÄrdnadshandlingar som omfattar individer med betalaktamas med utvidgat spektrum.MetodEn kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer utfördes med sex sjuksköterskor och analyserades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys.ResultatSjuksköterskorna som deltog i föreliggande studie lade vikt vid att följa riktlinjer och hygienrutiner.

Denna studie behandlar Àmnet sekretessbelagd information och hur det pÄverkar relationer mellan företag som ingÄr i et partnerskap. Vi har utgÄtt frÄn att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ Saab Aeronautics hanterar detta och hur deras kommunikation och tillit till partners pÄverkas av sekretessbelagd information. Det teoretiska underlaget som presenteras i denna uppsats bestÄr huvudsakligen av en sammanstÀllning av forskning gÀllande döljandet av information inom företagsrelationer. För att vidare redogöra för forskning i Àmnena kommunikation och tillit mellan partners, men Àven hur döljandet av information pÄverkar kommunikation och tillit i partnerrelationer. Vi har baserat det empiriska underlaget pÄ intervjuer med anstÀllda hos Saab Aeronautics, dock med olika arbetsuppgifter för att fÄ en bredare förstÄelse av hur sekretessbelagd information pÄverkar partnerrelationer ur olika aspekter. SekundÀrdata har Àven samlats frÄn Saab Aeronautics interna dokument för att studera de riktlinjer som redan finns hos företaget gÀllande informationsutbytet med partners nÀr sekretessbelagd information Àr inblandad. Slutsatserna som undersökningen har pÄvisat Àr att det bÄde kan finnas positiva och negativa aspekter med att hÄlla information hemlig inom partnerrelationer. Sekretessbelagd information pÄverkar kommunikationen mellan partners eftersom inte all information kan delas, vilket vidare resulterar i att tilliten mellan parterna blir lidande.

Detta arbete syftar huvudsakligen till att bidra med rekommendationer för hur ett system för mÀtning av kvalitetsbristkostnader hos ABB-enheten Control products Sweden bör upprÀttas. ABB:s globala riktlinjer för vad som ska mÀtas i ett sÄdant system har fungerat som utgÄngspunkt. I rapporten diskuteras vidare hur arbetet med mÀtsystemet ska upprÀtthÄllas utifrÄn ett ledarskapsperspektiv. I studien har en litteraturstudie legat till grund för en nulÀgesbeskrivning, en benchmarkingstudie, deltagande observationer och intervjuer. Rapporten innehÄller ocksÄ en sÀllsynt detaljerat beskriven kvalitetsbristkostnadsmÀtning som fungerar som riktmÀrke för enhetens fortsatta arbete med kvalitetsbristkostnader..

Ett stort antal mÀnniskor lider idag av funktionsnedsÀttningar dÀr reumatism Àr en vanlig orsak. Reumatism Àr en sjukdom som pÄverkar leder, muskler och skelett och orsakar att smÀrta och stelhet uppstÄr i lederna. Ofta krÀvs rehabilitering i form av fysisk aktivitet för att ÄterfÄ den normala funktionen. Handen Àr en av de kroppsdelar som kan drabbas vid reumatism. Vid evaluering och diagnostisering sker ofta tester pÄ greppstyrkan med olika mÀtinstrument.

Den senaste tidens vÀxande kritik mot den ökade globaliseringen har medfört att företagets intressenter stÀllt ett allt större krav pÄ företagens informationsgivning. Som svar pÄ denna kritik har företagen, pÄ frivillig basis, börjat lÀmna en allt mer omfattande redovisning om deras pÄverkan pÄ omvÀrlden. VÄrt syfte Àr att kartlÀgga vilken typ av social information som företagen redovisar. Vi avser Àven att undersöka till vilka intressenter denna information riktar sig samt vilka de huvudsakliga argumenten Àr till att företagen vÀljer att informera om sitt sociala engagemang. Slutligen avser vi att undersöka företagens instÀllning till standardiserade riktlinjer för social redovisning.