Uppsatsen handlar om varför svenska företag lÄter granska sina frivilliga miljöredovisningar, samt vilka för respektive nackdelar det finns med granskning. Vi ville ocksÄ se ifall de företag som granskar miljöredovisningarna anvÀnder sig av de rekommendationer och riktlinjer som finns pÄ omrÄdet. För att komma fram till detta har vi intervjuat representanter för de företag som lÀt granska sin miljöredovisnig frÄn 2000, det var Cerealia, SAS, SCA, SKF och Swedish Meats. Vi har Àven intervjuat de företag som lÄter granska företagens miljöredovisningar, vilka i det hÀr fallet var revisionsbyrÄerna Deloitte & Touche och KPMG, samt miljöcertifieringsföretaget Lloyds Register of Quality Assurance. Vi kom fram till att företagen lÀt granska sina miljöredovisningar av de anledningarna att de ville öka trovÀrdigheten i materialet, men en del av företagen gjorde det ocksÄ för att granskningen ledde till mÄnga interna mervÀrden.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor anvÀnder professionell tolk som verktyg i omvÄrdnaden av patienter som inte behÀrskar det svenska sprÄket samt hur kommunikationen möjliggörs dÄ professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvÄrdnad anvÀndes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor frÄn tre olika avdelningar pÄ samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk anvÀndes i begrÀnsad utstrÀckning och att sjuksköterskor istÀllet frÀmst tog hjÀlp av anhöriga och flersprÄkig personal för att kommunicera med patienter som inte behÀrskar det svenska sprÄket. Endast ett fÄtal sjuksköterskor i studien kÀnde till att sprÄktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna sÄg fler nackdelar Àn fördelar med tjÀnsten.

OtillgÀnglig utemiljö Àr ett problem, bÄde globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsÀttningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt skede bidra till att skapa platser som Àr tillgÀngliga för sÄ mÄnga som möjligt. För att kunna göra det krÀvs kunskaper om olika funktionsnedsÀttningar och de behov som medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgÀnglighet ska uppnÄs i nyanlÀggning. Med föreskrifterna följer Àven allmÀnna rÄd som innehÄller rekommendationer och konkreta exempel pÄ lösningar.

Det anses vara en sjÀlvklarhet att omvÄrdnaden ska bedrivas utifrÄn evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors anvÀndning av evidens i omvÄrdnaden vilket gör att patienter fÄr vÄrd som hade kunnat undvikas eller till och med fÄr vÄrd som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskans anvÀndning av evidensbaserad omvÄrdnad. En litteraturstudie gjordes utifrÄn 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskÀllor, anvÀndning och attityd.

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

PÄ Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad anvÀndbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för anvÀndbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anstÀllda som ska ta pÄ sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrÄn information som inhÀmtats under kurser, seminarier samt de anstÀlldas egna erfarenheter. Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvÀrderingsmodell som skall anvÀndas som mall vid anvÀndbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvÀrderingsmodell som tagits fram under arbetet Àr en slags sammanstÀllning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter anvÀndarens krav pÄ anvÀndbarhet.

De senaste Ären har trenden för upprÀttandet av hÄllbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav pÄ bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt dÀrefter. Intressenterna efterfrÄgar inte bara hur bolagenförhÄller sig finansiellt utan vill Àven ha upplysningar pÄ hur de behandlarmiljön, ser pÄ sociala och etiska frÄgor samt den ekonomiska aspekten som hördÀrtill. HÄllbarhetsredovisningen Àr idag ett frivilligt redovisningsomrÄde somendast funnits pÄ marknaden i ca 10 Är. Det finns ingen klar definition pÄ vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hÄllbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer pÄ marknaden att tillgÄbÄde för upprÀttandet och granskningen av en hÄllbarhetsredovisning.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

BAKGRUND: OmvÄrdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus pÄ den medicinska delen, som i sig Àr viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvÄrdnad saknas och forskningen Àr begrÀnsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrÄn aktuell omvÄrdnadsforskning beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskors bemötande av frÄgor med existentiellt innehÄll. METOD: Systematiskt litteraturstudie dÀr sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillÄtande vÄrdmiljö, holistisk mÀnniskosyn och reduktionistisk mÀnniskosyn.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i vanliga klasser direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀndas behov ser ut.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Syftet var att beskriva arbetstillfredsstÀllelsen hos intensivvÄrdssjuksköterskor samt undersöka om arbetssituationen förÀndrats senaste Äret. Syftet var vidare att se om skillnader förelÄg i arbetstillfredsstÀllelsen mellan intensivvÄrdssjuksköterskor som arbetade treskift och som inte arbetade treskift. Studien var deskriptiv med kvantitativ ansats. Sextiofyra sjuksköterskor deltog och bortfallet var 29 %. EnkÀter testade gÀllande validitet och reliabilitet för arbetstillfredsstÀllelse anvÀndes i studien.ArbetstillfredsstÀllelsen var genomgÄende hög, intensivvÄrdssjuksköterskorna upplevde sig mötas med respekt av överordnade och samarbetsklimatet var bra.

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berÀttas pÄ platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen? Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer att berÀtta en plats historia. I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget. I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen. Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker lokalt..